Trevlig Valborg och 6 frågor

Sista april och Valborgsmässoafton har vi i dag. Det är ganska mulet och det blåser hemskt, men i år behöver man ju inte tänka på om det går att elda majbrasa eller inte, för firandet är inställt överallt, precis som förra året. Jag hoppas att det kan bli en trevlig Valborg i alla fall!

Till dagens frågor:

De flesta har varken sedlar eller mynt i plånboken En undersökning visar att mindre än hälften av gotlänningarna bryr sig om att ha kontanter i plånboken. Rikssnittet ligger dock ännu lägre.

Det rapporterade helagotland.se i en artikel igår.

Här kommer fråga nr 1:

Hur är det med dig och kontanterna?

Själv har jag helt skippat plånboken och har bara en korthållare där jag har petat in ett par tjugor för säkerhets skull. Den är liten och behändig och man behöver inte ha någon väska, utan man kan bara stoppa den i fickan och jag får plats med körkortet och fyra andra kort, plus de där tjugorna. Körkortet måste man ju ha med sig tills vi får någon annan form av dokument. Körkort i mobilen till exempel, som de har i Norge, vore ju inte så dumt, för mobilen är ju garanterat alltid med (om man inte klantar sig som jag gjorde i helgen. 🤭)

Det var fråga nr 1 och så kommer elisamatildas fem fredagsfrågor, som i dag handlar om Kunskap, men dem svarar jag på själv.

1. Vad är något du håller på att lära dig? Ingenting speciellt, men lär sig gör man varje dag.
2. I vilket ämne vill du förkovra dig mer? Det vore roligt att kunna mer om hur man skriver för att fånga läsarnas intresse.
3. Karriärmässigt, vad ville/vill du egentligen bli? Egentligen ville jag bli lärare.
4. Hur får du din kunskap? Genom min nyfikenhet.
5. Vad skulle du behöva bli bättre på? Språk.

Igår blev det, trots en ganska mulen morgon, en rätt behaglig dag och på förmiddagen stod jag ute på terrassen och slaktade julgrupperna och planterade om de pellisar som hade minst krukor.

Cypressen och sliderankan

Sen åkte jag upp till Stenstugu (för bilen startade som den skulle) och pratade med Eva och Bosse en stund innan jag åkte och handlade och på kvällen var det föreläsningen med Calle Brobäck. Vi var 30 deltagare, men bara en till från vår SPF-förening Klinteorten. Calle var som vanligt lättsam och trevlig att lyssna till.

Ha en riktigt fin Valborgsmässohelg!

Underliga saker händer

Det är ännu en mulen förmiddag, men lite varmare, så kommer solen fram kan det nog bli ganska behagligt. Igår blev det rätt drägligt fram mot eftermiddagen, det märkte jag när jag stod och pratade med några grannar på framsidan där det var lite lä.

Igår kväll, när jag inte hittade något sevärt på de vanliga kanalerna, gick jag in på Netflix för att se om där fanns något trevlig film och det finns ju massor. Först bland förslagen var givetvis en italiensk film som på svenska heter Solen i ögonen

Den handlar om en advokat, som när hennes långa äktenskap slutar i moll hittar en ny mening med livet. Hon är barnlös, men genom att jobba i ett flyktingläger träffar hon en pojke som förändrar hennes liv. En liten sargad flyktingpojke som glömt bort konsten att tala. Hon älskar honom så mycket, att hon har modet att släppa taget om honom när hans två bröder, som han skiljts ifrån under resan över Medelhavet, kommer tillrätta.

Jag tyckte mycket om filmen och kan varmt rekommendera den. Den är känslosam utan att vara smetig.

Underligt! I tisdags när jag körde hem från Mattshagen och passerade fd Mälarskog hörde jag några konstiga ljud: grrr piiip brrr ♪♪♪ swish ♪♪?

Var kommer ljudet ifrån?? Är det från sågverket, men musik spelar de väl ändå inte där? Så kom jag på att det givetvis måste vara bilradion, som jag aldrig använder. Helt plötsligt hade den fått ett eget liv! Och jag fick den inte att tystna hur jag än skruvade och vred och tryckte på alla knappar, så jag tog bort fronten på den och hoppas att det hjälper. Jag är ju rädd att den ska stjäla ström från batteriet. Det är mycket konstigheter med den där bilen. Det märks verkligen att den är tjugo år gammal.

29 april är det ju i dag och ikväll bjuder Studieförbundet Vuxenskolan på en digitalt sänd föreläsning via Zoom med gotlandskännaren Calle Brobäck och den här gången kommer Calle att prata om de olika gatunamnen på olika orter på ön.

Här står Calle Brobäck vid Mose bod på Stora Karlsö och berättar en rad av sina gotländska skrönor för oss SPF:are när vi var där på besök på midsommarafton 2019

Jag har annars inga bestämda planer för dagen. Det beror lite på vädret, men jag behöver i alla fall åka och handla och så kanske jag tar mig en tur upp till Stenstugu och kollar växthusbygget. Om bilen går??

Trevlig torsdag!

Vårens första besök i Mattshagen….

….eller Masshagen, som vi alltid sagt. I Masshagen har jag varit flera gånger varje vår sedan jag var barn och dit vill jag gå på våren för att få njuta av blomsterprakten i den fina hassellunden, fast det börjar se lite skräpigt ut där nu med många nerfallna träd som bara ligger och murknar.

Igår kom jag i alla fall iväg dit efter lunchen, även om jag var lite tveksam till att börja med, men solen sken och det blåste inte så mycket, fast det var ganska kyligt ändå. Efter en del funderande tog jag vinterjackan på mig och det visade sig vara ett bra val. Barhuvad var jag och utan handskar, men det gick bra.

Jag körde ner till Flisen och ställde bilen där och gick in i hagen därifrån. Det är en ganska lång och lite tråkig grusväg till att börja med, men sen blir det mjuka stigar. Jag gick genom hela hagen ner till stranden och på vägen dit hittade jag både vitsippor och två checkpoints, nr 120 och nr 128.

Visst fanns det vitsippor, men det där fantastiska vitsippshavet får vi nog vänta på ett tag.
När jag passerade de här stora stenbumlingarna såg jag på kartan att det borde finnas en checkpoint där och minsann, bakom en av dem stod nr 120.

Jag fortsatte stigen fram och var nästan framme vid havet där jag hittade nr 128. Lätt som en plätt! Där fick jag också en trevlig pratstund med en cyklist som stannade till när han såg mig. Vi utbytte tankar om orientering och om hittaut. Han var en riktig orienterare och gick minsann inte efter mobilens GPS, utan för honom var det karta och kompass som gällde. Han var mycket sympatisk, vi diskuterade gemensamma bekanta och han hade dessutom bott här på Odvalds för många år sedan.

Ute på havet stävade en stor röd båt iväg

Sen gällde det att gå tillbaka hela den långa vägen, men det mötte inga problem, fast visst var det skönt när jag var framme vid bilen igen. På hemvägen svängde jag in på Konsum och köpte en grillad kycklingfilé. Egentligen gillar jag inte den styckningsdetaljen, men igår var det sista dietdagen och då skulle det vara kyckling till middag och jag iddes inte anstränga mig med att laga till en kyckling själv.

I dag är det onsdag och jag har suttit vid köksbordet och löst Lyckokvadraten. Nu har jag bara ett ord kvar som jag inte kan komma på, Bra att ha för den som vill slå upp, 7 bokstäver, börjar på L, ett K som nr 5 och slutar på N. Någon som vet? Fast det klarnar säkert under dagen.

Vädret är som det är, ganska mulet, 5º och småblåsigt. Jag har morgonrustat, satt igång tvättmaskinen, vattnat blommorna och samlat ihop soporna och nu ska jag ta mig en vända till soprummet.

Dagens ordspråk:
Den som gör vad han vill gör sällan vad han skall.

Trevlig onsdag!

Övervakad

Man ska väl inte bara prata väder, men +2º och snö igår. +3º och en blek sol i dag på morgonen är ingenting som man blir glad över i alla fall. Jag hade tänkt mig en vända ner till Masshagen i dag för att kolla av om det snart är dags för ”Åke i vitsippshavet” att få dyka upp i headern. Jag får se om det blir av i eftermiddag.

Jag såg ju en av de filmerna om kommissarie Montalbano på Netflix för lite sen och sedan filmen om domaren från Palermo som mördades i ett attentat 1983, Rocco Chinnici. Nu dyker det upp förslag på italienska serier och filmer så fort jag vill hitta något nytt på Netflix. De håller koll på oss minsann och vet precis vad vi håller på med.

Jag har bland annat sett:

1. En film som heter En ny värld och den handlar om en grupp unga antifascister som under andra världskrigen deporteras till en ö, där de börjar skriva det banbrytande Ventotene-manifestet. De tänkte sig ett gränsfritt Europa liknande USA. Där är vi ju inte ännu, men en bit på väg i alla fall. Jag tyckte att filmen var lite seg och det snackas väldigt mycket politik men det finns en kärlekshistoria invävd också, som lättar upp det hela lite.

2. Nästa film heter Möt mig på månen och den handlar om en modejournalist som beslutar sig för att sälja sin gård på den italienska landsbygden. Men när hon träffar en stilig bonde inser hon vad som saknas i hennes liv. En trevlig komedi och kärlekshistoria att koppla av till.

3. Så har jag sett en film som heter Hela dagen framför sig och den handlar om när ett stort antal migranter kommer till Palermo. Då erbjuder sig ett kommunalråd att bli förmyndare åt hundratals barn. Inspirerad av en sann historia. Faktiskt riktigt bra och tänkvärd, Vi har nog en ganska dålig uppfattning om vilket slit de har på Sicilien med alla migranter som strömmar in från Afrika.

4. Och så filmen om Enrico Piaggio, mannen som utvecklade vespan. Hans företag står på randen till konkurs då han kommer på en ny och revolutionerande uppfinning. Den kan jag absolut rekommendera.

5. Den femte filmen heter Ömheten på italienska La tenerezza och den handlar om en änkling som har tappat kontakten med sina barn och börjar umgås med en ung grannfamilj – tills en tragedi förändrar allt. Han tyckte att grannarna var en hel perfekt familj, men det visade sig inte stämma.

Nu har termometern klättrat upp till hela  7º, så nu ska jag åka till Masshagen och kolla vitsipporna och kanske hittar jag någon checkpoint där också.

Dagens ordspråk:
Den hönan som kacklar mest, hon värper minst.

Trevlig fortsättning på dagen!

Visst är det en Glad måndag

Mulet, kallt och blåsigt är det i dag också, så vädret kan man väl inte vara speciellt glad över, men det finns ju andra glädjeämnen i livet, som till exempel:

1: Gullvivsplantan i min gräsmatta hänger med i år också, det är jag glad över

2: I dag fick jag en kallelse från Hörcentralen till den 2 juni. Efter att ha stått i kö i 1 år och 21 månader är det äntligen min tur. Nu kanske jag kan få ett alternativ till den här lilla förstärkaren som ligger på soffbordet. Den funkar, men ljudet är en aning skramligt. Jag använder den mest när det är någon musik på tv som jag vill lyssna till, som i lördags till exempel när det var ABBA-låtar i Let´s dance.

3: Jag lyckades lösa mina problem med mobilen igår på egen hand och nu fungerar allt som vanligt. Jag tog mig efter många försök in på Mina sidor hos Hallon och där hittade jag både pin- och pukkod, som nu är noggrant nedskrivna, (för säkerhet skull kopierade och inklistrade) ifall jag skulle behöva ha tillgång till dem igen.

4: Nu nalkas slutet på dieten och målet är i stort sett uppfyllt. De där extrakilona är borta och i morse stod vågen på önskad vikt igen. Lite drygt 2 kg har jag gått ner och ännu återstår två dagar. Sen är det bara att hoppas att de inte kommer tillbaka alltför kvickt, men jag ser ju fram mot våren och att promenader, jakt efter checkpoints och pyssel i rabatter och gräsklippning ska hjälpa till att hålla mig på rätt sida om 55-kilosstrecket.

Det är bloggvännen Carita som tycker att vi ska uppmärksamma måndagarna med någon trevlig bild och i dag blev det flera stycken.

Dagens ordspråk:
Vänskap låter sig inte betalas med annat än vänskap.

Glad måndag!