Onsdag morgon har varit en mörk och dyster historia. Det har regnat i natt och mer ska det bli under dagen och man hotar även med snö och det skulle inte alls förvåna mig, för termometern står bara på +3º nu vid 11-tiden. Det var tur att jag gick ut på en Klinterunda igår, så att jag fick lite motion och så fick jag beundra alla vackra scillamattor i samhället. Här kommer några exempel:
Det är väldigt vad de här blommorna kan sprida sig där de trivs. Jag försökte förgäves plantera några lökar i gräsmattorna på Stenstugu, men inte spred de sig. Här på Odvalds har jag inte försökt med det en gång, men här har jag ju mina små violer i stället.
Soligt var det igår, men det blåste som attan. Jag hade vinterjacka och mössa på, men valde inte den tjocka yllehalsduken och den hade jag behövt när jag stretade på i motvinden, men på hemvägen gick jag genom skogen och när det inte blåste så mycket var det inga problem att hålla värmen. Tvärtom! Jag fick ta av mig både mössa och handskar. Det är inte lätt att klä sig rätt den här årstiden!
Nu längtar jag verkligen efter lite vårvärme, men det ser ut att fortsätta med det här kyliga vädret ett tag till, men det vänder väl. Det är bara att tåla sig! Så fort det blir någon dag då det känns behagligt att vara ute ska jag i alla fall skaffa hem penséer. Jag var på gång före påsk och stod nere på Coop med fyra sexpack i kundvagnen, men ställde tillbaka dem igen, för jag var till fots och tänkte att jag skulle köpa dem nästa gång jag var ute och for med bilen, men då var de slut.
Dagens ordspråk:
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Trevlig onsdag!
Livet efter 80 