Mat – Livet efter 80

Vintermat

4 februari, 20199 februari, 2019 av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Solen skiner i dag, men det är ruskigt halt ute, för gårdagens snöblask har frusit till is. Hoppas att det hinner tina upp lite innan vi SPF:are ska ut och köra, för i dag har vi årsmöte. Jag har just varit ute och kollat att jag kom in i garaget och att bildörrarna inte frusit fast. Att få upp garageporten var inte helt enkelt, för det låg fastfrusen snö i nederkanten av den, så jag fick gå in och hämta spaden och ta bort snön, men sen gick det.

Hade jag inte haft något annat för mig, skulle jag kunnat skaffa hem ingredienser till en kytseneipå. Det är gott med varm soppa vintertid och den här soppan gjorde vi då och då på Stenstugu, för det var bara att gå ut i källaren och hämta upp en fläsklägg eller någon annan köttbit ur salttinan och grönsaker brukade det också finnas hemma. Några gryn hade vi aldrig i. Soppan fick absolut inte smaka välling.

I Allnakku kan man läsa att:

Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.

Kytsneipå – Köttsoppa på saltat kött

Ingredienser:

En urbenad saltad fläsklägg eller något annat saltat kött
3-4 morötter
1 stor eller 2 mindre palsternackor
1 bit rotselleri
1 purjolök
6-7 små potatisar
mjölk, salt o peppar

Börja med att koka fläskläggen i kort spad, skumma av den när den kokat upp och salta sedan om vattnet inte smakar ordentligt salt och lägg i några vitpeppar och kryddpepparkorn.

När fläskläggen börjar bli färdig (efter ett par timmar) ansar man grönsakerna och skär dem i mindre bitar. Lägg grönsakerna i en stor gryta, häll på lite vatten och häll sedan i köttspadet som läggen kokat i. Låt grönsakerna koka färdiga, skär upp köttet och häll i det i grytan.

När allt är varmt igen smakar man av soppa och häller i ca ½ l mjölk så att smaken blir lagom salt och så reder man av soppan, så att den blir lite simmig.Garnera gärna lite hackad persilja när du serverar den. Det här blir en stor sats som räcker till åtminstone fyra personer.

Smaklig måltid!

Jag äter sällan…

2 februari, 20199 februari, 2019 av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

….korv, men till en del rätter krävs det faktiskt ett par skivor. I dag blev jag akut sugen på ostsåsgratinerad blomkål och falukorv, så fram på förmiddagen tog jag en promenad genom skogen och vek sedan av till Konsum. Det är ruskigt halt nu; rena isgatan faktiskt, men på skogsstigen gick det bra att gå och så hade jag givetvis broddar.

Egentligen skulle jag köpa dammsugarpåsar också, men det är ju rena vetenskapen nu och jag visste bara att de skulle heta S-bag, vilket givetvis inte fanns på Konsum, så jag får leva med dammråttorna ett tag till. Nu har jag analyserat dammsugaren och skrivit upp modellbeteckningen, så får vi se om jag kan hitta något alternativ till den där S-bagen nästa gång jag åker och handlar.

Nu har jag ätit lunch och det smakade väldigt gott. Jag hade tur och fick tag i ett litet fint blomkålshuvud och när jag kom till kassan tyckte den trevliga kassörskan att det fanns en fläck på ena sidan av det, så jag fick det för halva priset. Det blev med andra ord en billig lunch och halva huvudet är kvar tills nästa gång jag blir hungrig.

Om Arriba får Gotland att växa låter jag vara osagt, men de ska få Konsum i Klintehamn att växa i alla fall.

SMHI pratar om stora snömängder i dag och under morgondagen och det har börjat komma någon typ av nederbörd. Det är milt, så det ser ut som regnblandad snö just nu i alla fall. Eftersom dagens promenad är avklarad sätter jag mig och läser en stund nu. Boken jag började på igår är riktigt bra den också.

En sommardag i juli 2008 separerar Alex Schulman från kvinnan som han levt tillsammans med i sex år. Med en resväska i vardera hand lämnar han förvirrad deras gemensamma lägenhet och beger sig ut på Stockholms gator. Han inser att han står inför en ny tillvaro, framför en ny sorts resa – han ser inte alls fram emot den.

På dagen ett år efter separationen föds hans dotter Charlie på BB i Visby.

Det här är den brokiga, underbara historien om allt som hände däremellan.

Alex Schulman har återvänt till sina gamla blogginlägg och krönikor från den tiden och utifrån dem skrivit en bok om att förändras, om att bli omkullkastad, tilltufsad och tvingas resa sig upp igen. Men framför allt har han skrivit en bok om kärlek. När han första gången träffar Amanda Widell förändras allt. Tillvaron förvandlas till en kamp med bara ett enda avlägset mål: att få henne.

/Adlibris

Trevlig lördag!

Vardagsmat

30 januari, 20199 februari, 2019 av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Det är en gråmulen dag, precis som tisdagen var och det är ingen större kyla. I går kväll när jag körde hem från Kupan snöade det och jag fick skrapa och borsta bort snö från bilen innan jag kunde komma i väg.

Vi hade rätt många kunder trots vädret, så innan vi gick för dagen blev vi tvungna att tvätta av golven, för det var stora pölar överallt efter snöiga skor och kängor. När jag kom hem hamnade jag framför tv:n för att se ett nytt avsnitt av Hemma igen och där blev jag sittande tills det var sängdags.

I dag har jag varit lite huslig och gjort en ordentlig form med kålpudding på förmiddagen. Det blir gott att ha i frysen för kommande dagar. Jag brukar se till att det finns kålpudding och lasagne där för de dagar jag inte vet vad jag ska hitta på att äta.

Recept på min kålpudding:

Skär ett kvarts vitkålshuvud i fina strimlor och bryn det med salt, peppar och sirap tills kålen blir vackert gyllenbrun. När den är färdig får den svalna och under tiden blandar jag ½ kg nötfärs med 1 liten korv osötad risgrynsgröt och 2 ägg, salt och peppar. Sen bottnar jag en form med hälften av kålen, lägger på färsen och så resten av kålen. In i ugnen i 225º ca ½ timme. Tiden blir beroende på hur stor form man tar.

Sedan äter jag kålpuddingen precis som den är utan sås och potatis, men med lingonsylt. I och med att det är risgrynsgröt i färsen behövs det inte något annat till tycker jag. Fast när jag tar ut en bit från frysen och värmer den i micron brukar jag slå på en liten skvätt mellangrädde, men det är ganska onödigt. Det är bara jag som är så förtjust i grädde (och smör).

Matlagning är annars ett ganska tråkigt kapitel när man är ensam. Förr var matbordet en samlingsplats där vi satt länge och pratade och umgicks. Nu gäller det bara att bli mätt, men jag tycker ändå att jag inte slarvar med maten. Jag försöker se till att jag får i mig näringsriktig och bra mat. Till dagens portion kålpudding åt jag en apelsin som efterrätt. Portionen ser kanske inte så stor ut, men jag ska åka iväg på Onsdagsträffen i eftermiddag och där bjuds det på kaffe och smörgås, så det gäller att inte vara alltför mätt. En granne ringde igår kväll och bjöd på skjuts, så jag slipper köra i dag.

Trevlig onsdag!

Man tager vad man haver…

22 januari, 20199 februari, 2019 av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Det snöar lite lätt, men det är inte speciellt kallt och SMHI pratar om regn, eller snöblandat regn. Jag har försökt snygga till mig lite, för i dag är det jobb på Kupan igen, men innan dess ska jag äta lunch.

Igår kväll gjorde jag en riktigt Kajsa Varg-soppa och jag har kvar av den, så lunchen är lätt fixad. Jag satt ju och läste igår eftermiddag och när boken var utläst kände jag att jag var hungrig, så då gick jag ut och kikade i kylskåpet, men det var ganska tomt. I alla fall fanns det ingenting som jag var sugen på.

Jag gör en soppa, tänkte jag och var inne på att öppna en förpackning Varma koppen, men finns det något tråkigare än det?

Ny titt i kylskåpet – jag hitta 1 potatis och 3 små morötter och en liten bit vitkål – hmm… I frysen fanns det broccoli och ärtor och i torrskåpet hittade jag två buljongtärningar, en var fisk och en kött.

Båda åkte ner i en kastrull tillsammans med de skalade och sönderskurna morötterna, potatisen, ett par matskedar fint skuren vitkål, lite broccoli och några ärtor. På med vatten och så fick det koka medan jag satt framför tv:n och såg ett avsnitt av Hemma igen. När grönsakerna var mjuka mixade jag alltihop. Det blev en väldigt mörkgrön och till utseendet ganska äcklig sörja, så ett nytt besök i kylskåpet krävdes och där hittade jag en skvätt mellangrädde och ca 1 dl creme fraische, i med det, en liten skvätt sherry och en ordentlig klick harrisa. Det blev jättegott! Kajsa Varg hade helt rätt när hon sa:”Man tager vad man haver”.

Jag tänkte kasta ut de här tulpanerna i dag, men ur det här perspektivet är de ju ännu rätt vackra, så de får vara kvar någon dag till.

Nu är frågan om jag ska promenera till Kupan eller ta bilen? Det är halt, så det lutar åt att jag tar bilen och det knappa innehållet i mitt kylskåp gör dessutom att jag behöver ta en vända in på Konsum och proviantera. Så får det nog bli!

Trevlig tisdag!

Tredje advent – Julbord och vinterns första snö

17 december, 20189 februari, 2019 av Ingrid, publicerad i Okategoriserade

Det fortsatte att snöa igår, så någon promenad ut till Warfsholmen blev det inte, men jag slapp ta ut bilen, för Bosse och Carina kom och hämtade mig. Jag hade mejlat till Warfsholm och bett dem att ordna en bra plats till oss med tanke på att Carina sitter i rullstol och det hade de gjort och vi fick verkligen bra service av den trevliga och omtänksamma personalen. Matsalen var så vackert juldekorerad och en brasa sprakade hemtrevligt och maten på julbordet smakade mycket gott. Det blev en riktigt trevlig eftermiddag!

Strax efter fyra var jag hemma igen och då hade det snöat en hel del och det verkar ha fortsatt i natt också, för i morse var det riktig mycket snö.