Juldagarna 2018

Annandag jul

Jag trodde att det skulle bli en vit jul och på julafton var det en aning vintrigt, för det hade kommit lite snö under natten och det var flera grader kallt. Snön försvann dock kvickt, för igår på juldagen var det första dagen på länge som det var riktigt ljust och solen visade sig och i dag är det soligt och  flera plusgrader.

Donnersgatan annandag jul 2018

Jag gick ut på en promenad i dag på förmiddagen och det var riktigt behagligt, men halkan var förrädisk, för det låg kvar is på sina ställen, så det gällde att se sig för.

Jag gick hem via Djurgårdslundsvägen och Barkan och det var riktigt skönt när man kom in i skogen och kunde
få ta ut stegen igen och slapp tassa fram.

Nu har jag ätit lunch – julskinka och sillsallad och saffranspannkaka till efterrätt. Jag fick risgrynsgröt över när jag gjorde ris á la Malta igår och jag hade saffran hemma, så då gjorde jag en saffranspannkaka. Jag hade ingen salmbärssylt, men det gick precis lika bra med lingonsylt.

Julafton och juldagen firade jag på ett julpyntat Stenstugu tillsammans med barn och barnbarn och det var lika trevligt som vanligt.

Julklappar fick jag också, trots att vi inte skulle ha några. Jag fick doftagott och gott både att äta och dricka, nytt att ta på mig och en bok att läsa, Alex Schulmans Bränn alla mina brev.

Själv chockade jag de tre barnen med min egen utgåva av Bak & Mat

Julafton

Krister vid glöggbrickan

Dags för Kalle Ankas jul
Julklappsutdelningen avklarad och Eva plockar papper
Bosse studerar receptboken han fått i julklapp
Och Claudio spelar och sjunger
Dags för Jansson både med och utan ansjovis

Juldagen 

När vi åkte hem gick solen ner bakom skogen

Ett varmt tack till Eva och Claudio som ordnat allting så trevligt för oss både på julafton och juldagen, för även om vi alla hjälptes åt med en del, var det vi bidrog med det lilla i det stora. ♥  

God fortsättning på helgen!

Grattis Bosse

Decemberbarn nummer två fyller år i dag och om en stund ska jag ge mig iväg och gå ut med hans hund. Bosse är född två år och två dagar efter Eva, så i dag är det hans tur och han fyller dessutom halvjämt.

Det är milt och gott väder i dag och inte alls så dimmigt och blött som det var igår.

SPF-mötet igår gick bra och vi jobbade på riktigt duktigt med 2019 års program. I dag har jag suttit och skrivit protokoll och renskrivit programförslagen, så att de blir lite läsligare och så har jag bokat lokaler. Jag hade fyra bokningar på min lott och har redan fått bekräftelse på två av dem, så det artar sig.

Grattis Bosse!

En solig och fin söndag – Däckbyte

Efter en lång tid av mulet och grått novemberväder har det varit ett strålande solsken i dag. Jag sov länge i morse och satt sedan med min kaffekopp vid köksbordet och löste korsord och lyssnade på SöndagsMorgan ett bra tag, innan jag till slut klädde mig. Inte hade jag något bekymmer med matlagning i dag heller, för Eva skulle bjuda på söndagslunch. Lammgryta stod det på menyn och innan jag åkte till Stenstugu körde jag upp på kyrkogården i Fröjel och tände ett ljus för Åke.

Vy från Kastalen

Det är så vackert på kyrkogården och ute vid Kastalen. Där kan man stå länge och beundra utsikten.

Stigluckan ner mot Skolgården

Lammgrytan smakade mycket gott och när vi var mätta och belåtna gick Bosse ut och skiftade däcken på Golfen, så nu är jag redo ifall det skulle bli halt. Ännu får man köra med sommardäck, men varför vänta – det kan ju bli kallt och halt när som helst.

Fast det dröjer nog ett tag innan det blir kallt på allvar. Åke sa alltid att vintardalar* först skulle vara fulla och det är de inte alls ännu. I fredags när jag gick hem med Fridolf gick jag genom Rodebjers hage och där var det nästan torrt i vägen. Normalt är det ganska oframkomligt den här tiden. På onsdag ska jag dock till Visby och då är det bra att vinterdäcken är på.

När jag lämnade Stenstugu höll Bosse på med däckbyte på ännu en bil……

I kväll ska jag gå på Rondo och se Bohemian Raphsody. Filmen har väl kanske inte fått så strålande recensioner, men jag vet att jag kommer att njuta av musiken i alla fall.

Nu är det dags för kaffe!

* Vintardalar kallas de vätar och andra sänkor i marken som brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår.

Efit 22 november 2008

Just nu sitter jag här vid datorn med Fridolf liggande tätt intill mina fötter. Han ser ut att sova rätt gott efter promenaden från Sicklings och hit. Vädret är som det är; novembergrått och en fyra-fem grader varmt och stilla. Faktiskt ganska behagligt.

På P4 Gotland pratar man just nu om att samla in julklappar till behövande. I år är Årets Julklapp ett Återvunnet plagg, så julklapparna kanske inte behöver bli så dyra. Då borde flera kunna få ett paket till julen. Här på Gotland kommer bland annat Visby Centrum att bidra med butiker där man kan lämna in julklappar och insamlingsbössor.

Jag var med i Efit (Ett foto i timmen) i 8 år, sedan slutade jag. När de flesta dagarna är vardagar kändes det till slut som om alla foton var tagna. Hur intressant är t ex en bild på dammsugaren eller en titt in i kylskåpet? När jag kollade upp gamla inlägg per den 22 november fick jag se att år 2008 var det en Efit-dag och varför inte – här kommer min dag som den såg ut för tio år sedan

7.50 Morgonkaffe och tidningsläsning
8.15 Fåglarna har fått nya talgbollar
9.50 åkte vi på Klinte och då körde vi upp till kyrkan för att kolla om  Handsken ännu fanns kvar. Den har suttit där i flera år och jag tittar efter då och då om den ännu finns kvar.
11.10 Kornsnön ligger ännu kvar på min vinterplatering
12.00 Det blir parisersmörgåsar till lunch
13.10 Solen skiner, fram med dammsugaren
14.15 Åke sätter på vinterdäcken
15.30 I kväll ska vi ha gäster och jag tänker bjuda på en Jansson. Nu är löken brynt
16.20 Skär potatis
17.00 Jansson i ugnen
18.10 I kväll blir det årets glöggpremiär
Gästpaus
23.30 Nu har våra gäster gått och nu ska disken tas vara på

Fridolf är tyst och snäll och ser verkligen ut att kunna koppla av nu. Inte ett ljud har han sagt sedan vi kom hit.

Trevlig torsdag!

Det är klart….

…att Gaetano fick sin favoritmat när han firades igår kväll på Stenstugu: Scalopine med pommes frites. Eva hade gjort en härlig Parmigiana också, som alla andra åt av med god aptit, men inte Gaetano. Det är alldeles för nyttigt med grönsaker, han nöjde sig med kött och potatis. 😜 Det var en trevlig kväll och när jag kom hem blev det en stunds tv-tittande innan jag gick till sängs – början på Sällskapsresan  bland annat.

En härlig chokladtårta fullbordade årsdagsmenyn

Nu ska jag ta ett tag med Haimårkar*, vilket den här gången innebär att ta en snabbvända med dammtrasan och snabeldraken, för klockan ett kommer det ett gäng styrelseledamöter från SPF Klinteorten hit för ett möte. Vi måste försöka få till aktiviteterna som vi har planerat för november och december.

När mötet är slut ska jag klippa gräs, om Vår Herre är snäll och låter bli att duscha det mer i dag alltså. Det ser lite oroväckande grått och molnigt ut, men gräset behöver klippas, speciellt som jag åker bort i morgon och inte kommer tillbaka på en vecka. Det är nämligen hög tid att packa resväskan igen! Klockan halvfem i morgon bittida ska jag vara i Visby för vidare befordran till Mallorca, där vi förhoppningsvis landar strax efter tio, om piloten sköter sig vill säga.

Jag kan flyga – Jag är inte rädd!

*Det blir förr eller senare nödvändigt med en huslig dag, när man måste ägna sig åt haimårkar, göromål i hemmet, som att tvätta gardiner, frosta av frysen, byta sängkläder, plantera om krukväxter och allt det andra.
/Allnakku 8/10

I dag hissar jag den italienska flaggan

Det är grått och blåsigt i dag igen, så det var tur att jag passade på att vara ute och rusta i trädgården lite igår eftermiddag. Nu är dahliorna intagna i alla fall och de där rudbeckiorna, som jag frösådde i våras och som kom sig så fint, har jag också rensat bort. De var perenna och skulle nog gå att övervintra, men  jag tycker att de var så fula, så de fick också hamna på sophögen. Jag ska göra ett nytt försökt till våren, men välja en annan variant.

Det är några år sedan Gaetano var en sån här liten ”hallstövlingg”.

Jag tror att det här fotot är från 1993, för då gjorde Åke en kranskärlsoperation 11 augusti och 24 augusti kom Eva och Gaetano hem några veckor för hålla honom sällskap under konvalescensen, så att han skulle slippa var ensam när jag jobbade. Då arbetade jag i Visby och åkte hemifrån före sju på morgonen och kom inte hem förrän halvsex på kvällen, så det blev många timmar för honom på egen hand.

Jordbruket och skörden skötte Bosse med hjälp av grannarna. Jag försökte att få tag i någon hjälp via arbetsförmedlingen, men den fungerade inte på den tiden heller, för de frågade bara om jag inte kunde skaffa hjälp på egen hand. Det var tur att Bosse och grannarna kunde ställa upp! 

I dag fyller Gaetano en massa år och om jag räknat rätt måste det bli 29, så han börjar onekligen bli vuxen. Inte kunde jag tro att jag skulle få uppleva att få så gamla barnbarn. Grattis Gaetano!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Egentligen borde jag väl städa i dag, men i eftermiddag ska jag på Kupan och jobba. Jag var ledig i tisdags, när jag var på kurs i Hemse, så jag fick byta och ta det här fredagspasset i stället. Städa av lite kan jag göra i morgon.

Ha en trevlig fredag!

Laigfålkis dag

Solen skiner, men det blåser kyliga vindar och i morse hade vi bara fyra plusgrader. Jag gillar inte hösten, men kan inte låta bli att vara väldigt nyfiken på hur vintern kommer att bli efter den här rekordvarma sommaren. Hoppas att den inte blir rekordkall!

I Allnakku står det att det är Laigfålkis dag i dag och laigfålk fanns det gott om på landet förr i tiden, när allting var tyngre och det inte fanns maskiner som underlättade på samma sätt som i dag. Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenning.

På Stenstugu hade man god hjälp av Tryggve, Märta och Hildur och inte bara av de tre, det fanns en del andra också, som ryckte in då det behövdes. För att inte tala om all grannsamverkan, men där var det inte fråga om någon lön, utan då var det byteshjälp som gällde.

Tryggve;  fick göra allt tungt jobb, han var stor och stark 💪 och väldigt snäll. När kalvstiorna skulle göras rena och när det skulle plockas sten, när hönsen skulle få nytt strö och när trädgårdslandet skulle grävas, då ringde man efter Tryggve. Likadant var det när betorna skulle gallras, hackas och tas upp eller om det behövdes hjälp med att dra fram en kalv, då var Tryggve behjälplig.

Märta; som var en duktig kokerska fick rycka in när det skulle ordnas stora tillställningar. Jag minns speciellt när svärfar hade dött och minnesstunden efter begravningen skulle vara hemma på gården. Då kom Märta redan dagen innan och började med att koka buljong och göra petit chouer, som sedan skulle fyllas med ostkräm. De skulle serveras tillsammans med en kopp varm buljong, när begravningsgästerna kom hem till Stenstugu efter jordfästningen, frusna och ledsna. 

Märta var duktig i trädgården också och varje höst kom hon och Hildur och räfsade löv, kanthögg grusgångarna och grävde rabatterna. Svärfar fyllde år den 24 november och då skulle trädgården vara i ordning inför vintern. Ett år skulle de komma 11 november och då Åke åkte och hämtade dem snöade det, men inte bekymrade det dem, de höll på hela dagen i snöblasket och när kvällen kom var trädgården höstfin precis som vanligt.

Det där att ha laigfålk innebar inte att jag och svärmor satt inne och rullade tummarna medan de jobbade, nej  de skulle passas upp med mat och kaffe, så vi hade fullt upp i köket hela dagen, för det skulle serveras frukost, förmiddagskaffe, middag och eftermiddagskaffe och hade man laigfålk skulle det vara gott och rikligt. Annars kunde man ju få dåligt rykte. 😊

När jag och Åke varit gifta några år slutade vi att ta hjälp med trädgården,  men Tryggve var kvar som extrahjälp så fort det behövdes och han fortsatte att gräva trädgårdslandet för mig i många, många år.

Till det här behövde jag ingen laigfålk, utan det klarade jag sjäv

Lite huslig har jag varit i dag och tagit hand om en del av de äpplen jag fick med mig hem från Stenstugu i lördags. Äppelmoset är lättsockrat och det förpackar jag i små plastpåsar och lägger i frysen. Då slipper man ha i konserveringsmedel för att det ska hålla sig. När jag var färdig med moset kokade jag en omgång vaniljsås också, för jag har bjudit in en granne på eftermiddagskaffe. Jag måste ju få hjälp med den där äppelkakan.

Trevlig måndag!

Haustjamninggi

Klockan 01.54 i natt inträffade årets höstdagjämning eller som man säger på gutamål haustjamninggi. Nu börjar kräftgången mot mörkret!

Dag u nat jär likk si langge när vörr har hinne ti haustjamninggi, vilket betyder att dag och natt är lika långa, när vi har hunnit till höstdagjämningen. 

Höstlikt är det minsann och ännu viner resterna av stormen Knud runt knutarna.  Mina dahlior har farit riktigt illa och igår klippte jag först av alla blommor som det var något med och sedan klippte jag ner dem helt. Nu får kärleksörten stå för höstfägringen i den rabatten
 
När jag varit på kyrkogården igår svängde jag in till Stenstugu och beundrade alla plastbalarna med hö, som ska bli mat till hästarna i vinter. Det var verkligen en välsignelse att torkan tog slut, annars hade det blivit väldigt bekymmersamt. En kasse med äpplen fick jag med mig hem och av dem ska jag göra en äppelkaka och av resten blir det äppelmos.

Äntligen blev det lite hö till Stenstuguhästarna

Det blåste hemskt uppe på kyrkogården igår och inte var det bättre ute på hamnen. Det stänkte upp vatten långt upp på land. Det är mäktigt att se vilka krafter naturen kan visa upp.

Änderna ligger på bryggan och gungar i vinden

Det blåser i dag också, men nu har solen börjat titta fram och jag tror att det är rätt skapligt ute, så jag ska ta mig en promenad ner till hamnen, för jag ska träffa några bekanta på Hamnkaféet och äta lunch tillsammans med dem.

Trevlig söndag!