Magert byte

Det blev ingen större fångst av checkpoints i dag. I och för sig hade jag bara två kvar i grundomgången, men jag hade ju trott att jag skulle lyckas hitta båda två, men det ville sig inte. Jag hittade bara den ena

128 hade jag ganska bra koll på hur jag skulle gå för att kunna hitta och trots att den var svartmärkt, alltså lite extra besvärlig, gick jag direkt på den. Med stärkt självförtroende började jag sedan leta efter 127:an, men där gick jag på en nit och när det började bli dags för lunch och batteriet i mobilen började ge upp, tog jag mig hem igen.

När jag kom hem tog jag av mig alla kläder och ställde mig i duschen. Visserligen hade jag sprayat på mig medel mot fästingar/myggor, så jag hoppas att det hjälpte, men man kan inte vara nog försiktig. Effekt har i alla fall medlet mot myggor, för det var mycket mygg i skogen, men jag fick vara i fred.

Klockan blev nästan halvtvå innan jag fick någon lunch och sedan jag ätit la jag mig i solstolen och slappade en stund och nu är det dags för eftermiddagskaffe.

I morgon ska jag en tur till Visby igen. De vill träffa mig på endokrinmottagningen för en behandling mot min osteoporos. Det är lite drygt ett år sedan jag fick det där Aclastadroppet som jag blev då dålig av, men när biverkningarna efter ett par månader klingat av, har jag varit i stort sett smärtfri. Den här gången ska jag få en spruta med Prolia som har sex månaders effekt. Läkaren tror att jag kanske tål det bättre.

Jag slipper köra eller åka buss, för Carina har ett ärende till Teliabutiken, så hon kommer och hämtar mig.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Stadslollan, Målarjobb, Fem frågor.

Nu är det den tiden på våren då jag under några minuter får ducka för en skarp solreflex från huset mitt emot, när jag sitter och ser på teve. Igår provade jag att fälla markisen , men det funkade inte och det är ju samtidigt lite mysigt när kvällssolen strålar in från öster och lyser upp vardagsrummet. Reflexen är bara kvar några minuter och om några veckor är den helt försvunnen igen, för att inte komma tillbaka förrän nästa vår.

Helt plötsligt lyste det en jävla jättelampa rätt i facet på en. Det var solen!”  sa Stadslollan Lena Nyman och jag säger detsamma.

I dag har det varit solsken hela förmiddagen, men nu vid två-tiden har det börjat mulna till. Jag har jobbat som målarmästare i dag och är mycket nöjd med min prestation, för det var verkligen behövligt att få lite träolja på det uttorkade och grånande vindskyddet.

Efter lunchen oljade jag in den andra sidan mot grannen till och nu är jag färdig. Det är skönt att få klara av sånt där man gått och funderat på ett tag. Alternativet var bilstädning, men det kan jag roa mig med i morgon eller någon annan dag.

Fem frågor om Trevligt tycker elisamatilda att vi ska svara på den här veckan.

  1. Vad är det trevligaste någon sagt till dig i veckan? Vilka snygga glasögon du har, är det ok om jag skaffar likadana?
  2. Hur gjorde du veckan lättare för någon? Jag kan just inte komma på något.
  3. Vad fick dig att le? Hudson och Rex – onsdagens tv-progam på 7:an. Rex kan jag inte motstå!
  4. Vad är ett trevligt möte du haft från veckan? Jag fick en pratstund med en bekant när jag var ute på en promenad i skogen.
  5. Vad är en trevlig kväll för dig? Något gott att äta och dricka och ett trevligt program på teve.

Dagens ordspråk:
Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten.

Trevlig torsdag!

Omplantering och avhärdning & Bilkalkyl

Doften av nyklippt gräs och mullret från en gräsklippare strömmar in genom vädringsluckan i sovrumsfönstret och utanför ser jag vaktmästaren som susar fram och tillbaka på sin klippare. Nu ska det ju eventuellt kunna bli lite regn, så det är nog klokt av honom.

Igår planterade jag om pelargoniorna och lät dem stå ute hela dagen, men på kvällen tog jag in dem, för så brukar jag göra till att börja med. Nu har jag satt ut dem igen och om man bortser från blåsten är det ett helt perfekt väder för avhärdning, för det är inte så skarpt solsken i dag, utan lite halvmulet.

På måndag har/hade jag en tid för bilbesiktning, men så kollade jag när jag besiktade Golfen förra året och det var den 12 maj och sista besiktningsdag i år blir då den 31 juli, så i dag har jag bokat ett nytt datum lite längre fram. Samtidigt såg jag efter hur mycket bilen har gått sedan den 12 maj 2021 och det var inte mycket. 268 mil på ett år!

Jag sliter inte speciellt mycket på bilen minsann, men lyxen att vara bilägare kostar en hel del. Jag räknade samman ett års kostnader: Garage, oljebyte, besiktning, försäkring, skatt och 268 mil med ett bensinpris på 15:-/l (Golfen drar inte så mycket, så jag har jämkat priset lite). Då hamnade jag på drygt 40:-/mil och det trots att jag bara hade en reparation på 463:- under 2021 och får hjälp av Bosse med däckbytena. Jag måste köra mer helt enkelt! 😉

Dagens ordspråk:
Även den skönaste klädnad blir till slut en vardagsdräkt.

Trevlig tisdag!

Nu är det dags för sommartid igen

Jag hade ju trott att vi skulle slippa de här tidsomställningarna vid det här laget, men så är det inte. I kväll eller i natt kl 02.00 eller senast i morgon är det dags att flytta fram klockan en timme. Själv brukar jag vänta tills söndagsmorgonen. Datorn, mobilen, aktivitetsarmbandet och min parkeringsskiva klarar av det på egen hand, men övriga: väckarklockan, armbandsuret, den fasta telefonen, radion, väderstationen och bilen ska ställas om manuellt, så det är lite pyssel.

Även om jag tycker att det är larvigt att vi ska hålla på så här, passar det mig rätt bra att vi går över till sommartid, för jag vaknar ändå rätt tidigt på morgnarna nu när det är så ljust och ljusare lär det ju bli. Det brukar kännas motigare på hösten när vi går tillbaka till normaltid igen. Jag skulle föredra att ha sommartid som normaltid året om, om jag fick välja, men det lär jag väl inte få?

I dag är det en solig lördag, men det blåser friska vindar. Jag har suttit ute på terrassen en stund och tittat på flygplanen som passerar över Odvalds och funderat på vilka de är och vart de ska ta vägen. Ett flög högt, högt upp rakt förbi solen och försvann i fjärran, medan K-strimman efter det, så sakta sjönk ner mot hustaken.

Jag har väl inget program för lördagen direkt utom en vända med dammtrasan och dammsugaren, för det fuskade jag mig ifrån igår. På förmiddagen var det mycket daterande och efter lunch tog jag en promenad ner på samhället, för jag skulle ju se om det fanns våfflor någonstans och jag lyckades på första försöket – Kupan.

På Kupan var det rätt mycket folk och jag fick en trevlig pratstund med de som jobbade och jag träffade flera bekanta. Och givetvis drack jag kaffe och åt en våffla också. Man måste ju hålla på traditionerna.

Dagens ordspråk vet jag inte om jag håller med om riktigt:

Det har aldrig funnits ett bra krig eller en dålig fred.

Det har nog funnits många dåliga fredsöverenskommelser som givit upphov till nya krig. Se bara på Mellanöstern!

Trevlig lördag!

Nu är det klippt

Det var mulet i morse när jag vaknade vid 7-tiden. Jag låg och kände efter ett tag om jag mådde bra efter gårdagens spruta och allt verkade vara ok, så efter att ha mojat mig en stund gick jag upp. Efterhand skingrades molnen, det blev större och större blåa gluggar och solen började lysa, så när jag fått i mig morgonkaffet och löst sudokut och Lyckokvadraten bestämde jag mig för att putsa av vardagsrumsfönstren på utsidan, men först skulle jag sy i en knapp i den tröja jag hade igår på vårdcentralen, för när jag skulle knäppa upp den lossnade en knapp.

När jag satt där vid köksbordet och sydde kom jag att tänka på att det var pappa som lärde mig sy i knappar och det trots att mamma var sömmerska. Han var väldigt noga och under knappen fick man lägga en tändsticka och sy runt den, sedan fick man pilla bort tändstickan och sno sytråden många varv under knappen, så att det bildades en hals, som gjorde att det blev lätt att knäppa. Tyvärr pappa – jag gör inte så längre!

Sedan var det dags för fönsterputsningen och jag har det ju så bra att det räcker med en liten pall, så når jag att putsa utifrån. Det var riktigt skönt ute och när fönstren var färdiga kom jag att tänka på mina lökkrukor som övervintrat i förrådet, så då körde jag ut dem och satte dem på sin plats.

Min lilla japanska dvärgpil, Hakuro Nishiki, borde ju klippas också! Det brukar jag göra i slutet av februari början av mars, så jag gick in och hämtade sekatören och gick loss på trädet. Hoppas att jag inte har varit för hård mot det, men jag gjorde som jag brukar och det har fungerat bra varje år hitintills i alla fall. Två vändor till behållaren för växtavfall blev det, men nu är jag klar i alla fall och det börjar bli dags för lunch.

Dagens ordspråk:
Varav hjärtat är fullt, därom talar munnen.

Trevlig onsdag!