8 maj, en söndag med många vårtecken

Jag var ju bjuden till Stenstugu på lunch igår och eftersom jag förstod att vitsipporna i Masshagen måste vara som vackrast just nu, körde jag ner till Flisen och ställde bilden där och tog en promenad därifrån genom skogen fram dit och sedan via Strandkvior till Stenstugu. Det var lite mulet när jag gav mig iväg, men det klarnade upp.

Det visade sig att skogsägaren hade gjort ett stort hygge och vägen fram till biotopskyddet var rätt sönderkörd, men det fanns en stig vid sidan av den, så det var bara att knalla på

Vitsipporna var verkligen helt fantastiska, men det börjar se lite risigt ut i den gamla hassellunden, med massor av nedfallna träd och grenar kors och tvärs, men det är väl så det ska vara i ett biotopskyddat område. Där ska naturen få råda utan att människan lägger sig i.

Jag gick stigen genom Masshagen, så att jag kom ut i nedre delen av en åker, som vi kallar för Bobergsåkern och följde vägen längs den och sedan backen upp till Strandkvior.

Jag kom fram till Stenstugu i god tid för dagens lunch efter en härlig promenad på ungefär 5 km. Eva och Edoardo hade varit ute och ridit på förmiddagen och då hade de hört göken och dessutom kunde hon rapportera att hon sett att de första svalorna hade anlänt till Stenstugu.

Mors dag var det också, för den firas den andra söndagen i maj i Italien och inte bara där, utan i de flesta länder förresten. Där avviker Sverige av någon anledning?

Så det blev många vårtecken den 8 maj 🙂 vitsipporna, lärksången, göken och svalorna och så Mors dag!

Lunchen serverades i Orangeriet, där tomatplantorna nu kommit på plats. Pannbiff med en grönsaksröra och sojanudlar till smakade jättegott. Och när vi plockat undan och pratat färdigt skjutsade Claudio mig ner till bilen, så jag slapp gå tillbaka.

I dag är det är det måndag och det har varit en kall morgon. Utanför mitt köksfönster har det varit -1,7º. Jag hoppas att Evas tomatplantor har klarat sig!

Jag har börjat veckan med att lägga in en annons för SPF:s räkning och så har jag ändrat min passansökan, som jag gjorde för flera månader sedan. Då fanns det inga tider förrän i oktober, men i dag lyckades jag hitta en tid redan i juni och knep den omgående. Man måste ju ha ett pass om andan skulle falla på!

Dagens ordspråk:
På rullande sten växer ingen mossa.

Glad måndag!

Skam den som ger sig

I skrivande stund har vi nästan 14º och solen lyser från en klarblå himmel, men det blåser ganska mycket. När jag morgonpysslat färdigt och ”påskat av” var jag sugen på att gå ut och leta checkpoints. Det är ett bra tag sedan jag gjorde det senast. Många av dem jag har kvar ligger nere vid stranden, så med tanke på blåsten valde jag att göra ett nytt försök med dem jag missat i skogen tidigare: nr 125 och 129 och i dag gick det bättre.

Nr 125 hittade jag efter mycket kryssande mellan stock och sten och rise. Jag gick inte tillräckligt långt förra gången jag letade efter den, så det var inte så konstigt att jag missade den. Nr 129, som jag försökt hitta två gånger, stod där den borde ha stått de gångerna också. Antingen har man missat att placera ut den eller också hade någon plockat bort den. Nu har jag registrerat dem i alla fall, så nu är även de avbockade på kartan.

Nu är verkligen blåsipporna i sitt flor och vitsipporna kommer mer och mer. Det är nog snart dags för ett besök i Masshagen, för det finns ingenting som går att jämföra med den i vitsippstid.

När jag kom hem hade jag gått 3,5 km och 5762 steg och var väldigt varm och väldigt rädd för att jag skulle ha fått fästingar på mig, så av med kläderna och in i duschen. Efter den saneringen och en omgång rena kläder har jag nu ätit lunch och i eftermiddag sätter jag mig ute och läser eller löser korsord och bara har det skönt.

Dagens ordspråk:
Det är lättare att förlora en vän än att vinna en.

Trevlig torsdag!

Påskplantering och styrelsemöte

Jag har just kommit hem efter att ha varit i Sanda hos vår nya ordförande i SPF Klintorten på ett första styrelsemöte. Vi måste ju försöka få igång någon typ av verksamhet igen efter pandemiuppehållet. Jag slapp köra för en av de andra styrelsemedlemmarna passerade Odvalds så jag fick skjuts. Det var inte helt lätt att komma på hur vi ska lägga upp mötena nu, men det ordnar sig nog efterhand. Tills vidare satsar vi på en vårfest i april, den där hörseldagen som blivit uppskjuten två gånger tidigare gör vi ett försök med igen någon gång i maj och sedan rullar det på med traditionellt firande den 6 juni på Klinteberget, Trivselkväll vid Valbyte och sen får vi se? Gott fika med toscakaka till fick vi innan vi åkte hem.

På förmiddagen körde jag till Suderviljan och köpte penséer och sedan var jag på kyrkogårdarna och planterade och när jag kom hem igen tog jag fram min hörnhylla från förrådet och satte den på sin plats och så ställde jag dit en kruka med påskliljor som jag drivit upp av fjolårets lökar och en skål med en påsklilja och småblommiga penséer. De ser inte så mycket ut för världen ännu, men till påsk har de nog piggnat till.

Nu ska jag försöka få till ett protokoll från eftermiddagens möte innan jag slår mig ner framför tv:n. I kväll ser jag först på SVTPlay: Husdrömmar och Annika – Mord till havs och sedan på 7:an: Hundar utan hyfs och Sveriges Mästerkock – Efter stängning.

Dagens ordspråk:
Ingen kan allt, men alla kan något.

Trevlig fortsättning på måndagen!

Vårstädning bland alla lösenord….

…….skriver bloggvännen Carita om i dag och då vill jag komma med ett tillägg:

Det att bäst att städa varsamt, så att man inte gör som jag gjorde för ett tag sedan. Jag använder Lastpass där jag lagrar mina hemligheter och det tycker jag funkar jättebra, men efter några år hade det blivit en väldigt omfångsrik och rörig sida, så för ett tag sedan röjde jag upp där och rensade ut sådant som inte kändes aktuellt längre. Tyvärr städade jag även bort koden till bankens inloggningskort och efter att jag hade provat lite olika varianter tre gånger är det nu spärrat. Jag får väl göra ett besök på banken och hämta ut ett nytt kort nästa gång jag kommer till Visby.

Det är en solig och fin torsdag och jag har varit en vända till kyrkogårdarna på förmiddagen och plockat bort lyktor, ljus, gravprydnader och brun ljung från gravarna. Nu ska det planteras minipåskliljor och penséer i lådorna.

När jag kom tillbaka till Klintehamn åkte jag till Konsum och kollade läget där och fick med mig en kasse med sex fina minipåskliljor, som nu står där och väntar på vidare transport till kyrkogårdarna i Klinte och Fröjel. Några penséer fanns det inte på Konsum i dag, men på måndag ska jag åka till Suderviljan, för där finns det säkert. På måndagarna har vi 65+are 20% rabatt där och det ska ju utnyttjas. Jag ska ha rätt många penséer, för jag vill göra några planteringar till här hemma också.

Väl hemma igen letade jag fram det här lilla miniväxthuset, fyllde på jord och sådde krasse och luktärtor. Jag har inget fönsterbräda ledig, men de får stå på köksbordet tills de har grott, sedan kan jag sätta ut dem på dagen (om det inte blir för kallt alltså) och ta in dem nattetid. Det ser faktiskt ut som om det här fina vädret går mot sitt slut för den här gången, för nästa vecka kan det till och med bli snö. Ja, ja! Vi får väl se hur det blir med det?

Dagens ordspråk: Den friske har många önskningar, den sjuke bara en!

Trevlig torsdag!

Vårens första fjäril

I dag är det en helt fantastiskt härlig lördag med sol och elva plusgrader. På förmiddagen var jag och klippte mig och det känns jättebra att fått korta av håret lite. Det har varit alldeles för långt och fortsätter det att vara så här varmt kan man ju inte gå med mössa längre. Det har annars varit räddningen.

När jag kom hem var det dags för lunch och jag hade förberett den genom att ta fram en bit lax ur frysen, så att den skulle vara lagom upptinad tills jag kom hem. Laxen, ishavsröran och tomaterna tillsammans med potatis och morötter smakade jättebra. Och så lyxade jag till det med ett glas lättöl också!

Efter lunchen satte jag mig ute i solskenet och började läsa en av pocketböckerna jag fick i julklapp och jag hann bara ett par sidor, så kände jag igen mig och ännu mera bekant blev den när jag läste baksidestexten:

Det barnlösa paret Tom och Isabel Sherbourne tar anställning som fyrvaktare på en ensligt belägen ö en dagsresa från den australiensiska kusten. En morgon spolas en båt upp på stranden, där fyrvaktarparet finner ett levande spädbarn. De beslutar sig för att behålla flickan. Först när de återvänder till fastlandet inser paret vidden av sitt beslut.

Nu som storfilm, står det på framsidan av boken och den filmen har jag sett, så det var därför handlingen var så bekant. Det var ganska länge sedan, men filmen, med Alicia Wikander i den kvinnliga huvudrollen, var jättebra. Nu får jag jämföra filmen och boken så får vi se vilken som är bäst. Oftast tycker jag att boken vinner.

På hemvägen från frissan fick jag förresten se en citronfjäril, men den ville inte vara med på bild. Det är den första fjäril jag har sett i vår, så det är bra förutsättningar för en fin sommar. Hade det varit en mörk fjäril, hade det inte varit riktigt lika positivt. Om det finns något belägg för den här teorin vet jag inte, men så har jag lärt mig av mamma och pappa.

Dagens ordspråk:
Ju bättre en människa är desto mindre vet hon om det.

Trevlig lördag!