Semmeldagen till ära, när åt du en senast….

…den frågan ställer Orsakullan i dag den 5 mars, när det är tisdagen efter fastlagsöndagen. Kärt barn har som bekant många namn och den här tisdagen kan kallas fastlagstisdagen, fettisdagen eller semmeldagen. Nu är det 47 dagar kvar till påsk och hög tid att ta in påskriset.

Jag åt faktiskt ingen semla i dag, trots att vi gjorde ett helt gäng, utan senast jag åt en,  var i torsdags, när mitt yngsta barnbarn kom hit och hade ett tvåpack Eskelunds semlor med sig. Jag åt de ena när vi drack förmiddagskaffe och den andra som kvällsmat med varm mjölk och kanel. Det har blivit rätt många semlor i år och nu känns det som om det räcker, men man ska aldrig säga aldrig.

Trevlig kväll!

 

Lummläurar

Det snöar i dag, men det är blidväder och SMHI pratar om regn i eftermiddag. Vilken tur vi hade

som slapp det igår.Jag ska ta en vända med dammsugaren nu och i eftermiddag tror jag att jag ska slappa och sitta i fåtöljen och läsa. Jag laddade hem en bok till av Alex Schulman häromdagen, Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött.
 

Det kan vara bra att ha en gammal lummläur när det blir krångel med mobiltjänsterna   Då kan man åtminstone ringa nödsamtal utan att behöva krångla med att ta ur simkortet från sin ordinarie lur.

Med anledning av Tele2´s störningar nu i veckan, testade jag min gamla mobil som legat i en låda i flera år och efter en stunds laddning vaknade den till liv och meddelade att endast nödsamtal fungerade. Det var precis det jag var ute efter! Nu har jag ju inte Tele2, men vem vet vilken operatörer som drabbas nästa gång.

Lummläur är ett nygutniskt ord, som betyder mobiltelefon och lumme betyder ficka.

Tänk så stor jag tyckte att den här HTC:n var när jag köpte den. Jag vet precis när jag gjorde det, för det var en vecka innan Åke fick sin stroke 16 januari 2012. Den är en lilleputt jämfört med den jag har nu och nästa generation är ännu större.

Det är märkligt med de här mobilerna – de första modellerna var definitivt inte några lummläurar, för de var  helt enkelt för stora för en ficka. Vår första var en bamse med antenn som man skulle dra ut och den förvarades i ett stabilt läderfodral, men den var avsedd för Åke, som  ha den med sig när han var ensam i skogen.

Sedan kom det nya modeller och de blev mindre och mindre. Den minsta vi hade var en liten Ericsson och den hittade man nästan inte i fickan, så liten var den. Sedan har mobilerna utvecklats och efterhand som de blivit smartare och smartare har de också blivit allt större. Det enda gemensamma de olika modellerna jag har haft, är mobilnumret, det har jag lyckats behålla.

Trevlig fredag!

Planeringslunch – www

I strålande solsken åkte jag och SPF:s kassör iväg till Stenkumla vid halvtolvtiden. Vi var bjudna till föreningens ordförande på lunch, men huvudsyftet var att vi skulle planera inför måndagens årsmöte.  Det har varit kallt i natt! När jag gick till sängs var det nästan -8º och när vi åkte var det ännu -2º. Vägarna vara isiga och spåriga, men Laila körde vant och säkert. Jag slapp med andra ord ta fram Golfen i dag också. 😊

Irma bjöd på en god lunch och en titt runt i det vackra huset, innan vi slog oss ner och gick igenom dagordning, valberedningens förslag och annat viktigt. Så nu är vi redo!

 Och så tar vi ett gutamålsord igen: Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet. Det svenska språket utvecklas (eller avvecklas, det beror på hur man ser det) och ändras och så gör också gutamålet, det är tydligt.

Nu har man svårt att tänka sig en tillvaro utan värdsgane. Tänk så fort det går att anpassa sig och lära sig utnyttja alla nymodigheter. Så behändigt det är  att kunna googla i stället för att springa iväg och leta i uppslagsböcker när det är något man undrar över. Korsordslösningen har fått helt andra dimensioner än tidigare och inte kunde man väl för några år sedan tro att man skulle kunna swisha iväg pengar direkt in på någon annans konto. Och att kunna se varandra när man pratar i mobilen eller via datorn. Inte kunde man drömma om något sådant! Jag som till och med är uppvuxen utan tv. Undrar vad som väntar i framtiden?

Trevlig kväll!

All sårkars dag

I dag är det enligt Allnakku All sårkars dag* och det är väl inte mer än rätt att sårkarna också ska ha en egen dag. Det har varit ännu en solig, men väldigt blåsig onsdag och ännu värre har det nog varit i natt, för i morse fick jag se att mitt nya husdjur hade blåst omkull  där ute på gräsmattan.

Fridolf och jag var ute på en promenad på förmiddagen och det var, trots blåsten, en ganska behaglig vända, men tårarna och näsan rann i kylan. Igår tog jag med honom hit till Odvalds och så gick vi en vända på ”Barkan”, för där blåser det alltid lite mindre och så passade det bra att skjutsa hem honom i samband med att jag skulle till Kupan.

På dagens promenad fick vi se ett fönster med fina tomtar. Ja, Fridolf var väl måttlig intresserad förstås. 😉

På eftermiddagen i dag har jag varit på Onsdagsträffen i Skolgården i Fröjel och det blev ett par trevliga timmar med vackra julsånger, ett julkryss och kaffe med goda smörgåsar.

Nu har vi haft två soliga dagar efter varandra och egentligen borde jag hållit mig hemma och städat i stället för att åka ut och roa mig. Solen är trevlig, men väldigt avslöjade, det upptäckte jag i förmiddags, men vad gör väl det. Det är ju ingen annan än jag själv som ser det och dammet ligger kvar tills jag ids ta fram dammtrasan.

Trevlig onsdagskväll!

Själv ska jag på ett styrelsemöte med bostadsrättsföreningen om en stund. Ett julbrev till de boende ska skrivas i ordning. .

*Pa all sårkars aigen dag bör pojkar i alla åldrar släppa fram leklynnet och ägna sig åt något som de gör bara för att det är roligt. Det är spännande för omgivningen att få se vad det blir.

En solig och fin söndag – Däckbyte

Efter en lång tid av mulet och grått novemberväder har det varit ett strålande solsken i dag. Jag sov länge i morse och satt sedan med min kaffekopp vid köksbordet och löste korsord och lyssnade på SöndagsMorgan ett bra tag, innan jag till slut klädde mig. Inte hade jag något bekymmer med matlagning i dag heller, för Eva skulle bjuda på söndagslunch. Lammgryta stod det på menyn och innan jag åkte till Stenstugu körde jag upp på kyrkogården i Fröjel och tände ett ljus för Åke.

Vy från Kastalen

Det är så vackert på kyrkogården och ute vid Kastalen. Där kan man stå länge och beundra utsikten.

Stigluckan ner mot Skolgården

Lammgrytan smakade mycket gott och när vi var mätta och belåtna gick Bosse ut och skiftade däcken på Golfen, så nu är jag redo ifall det skulle bli halt. Ännu får man köra med sommardäck, men varför vänta – det kan ju bli kallt och halt när som helst.

Fast det dröjer nog ett tag innan det blir kallt på allvar. Åke sa alltid att vintardalar* först skulle vara fulla och det är de inte alls ännu. I fredags när jag gick hem med Fridolf gick jag genom Rodebjers hage och där var det nästan torrt i vägen. Normalt är det ganska oframkomligt den här tiden. På onsdag ska jag dock till Visby och då är det bra att vinterdäcken är på.

När jag lämnade Stenstugu höll Bosse på med däckbyte på ännu en bil……

I kväll ska jag gå på Rondo och se Bohemian Raphsody. Filmen har väl kanske inte fått så strålande recensioner, men jag vet att jag kommer att njuta av musiken i alla fall.

Nu är det dags för kaffe!

* Vintardalar kallas de vätar och andra sänkor i marken som brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår.

Kanelbullens dag….

…är det alltid den 4 oktober och i Allnakku står det att det är Stråibullns dag i dag.

En stor vetedeg kan räcka till många sorters bröd. Först en plåt med längder, som kan bli skeivkakå och skårpar. Därnäst rullar man runt bullar, så fletne eller läggd bullar och till slut kavlas resten av degen ut och formas till stråibullar med god fyllning.

Här har jag varit flitig och bakat stråibullar

Jag skulle verkligen behöva baka bullar, för det är alldeles tomt i frysen, men det får nog vara ett tag till. Ska man kunna göra så många olika sorters bullar som Allnakku föreslår vill det nog till att det är en riktigt stor deg. Jag gör det ena eller det andra med de små degar på ½ l mjölk som jag brukar sätta och oftast blir det just stråibullar med fyllning av antingen smör/socker/kanel eller smör/socker/mald mandel.

I dag är det riktigt skönt väder och efter en stunds daterande på morgonen  tog jag fram bilen och åkte till Suderviljan och köpte några plantor ljung och nu har jag varit uppe på kyrkogården i Fröjel och satt dem. De flitiga Lisorna som har stått i lådorna under sommaren var ingen större prydnad längre. Det var så grönt och fint på kyrkogården och där gräset gått bort har man har kört på ny jord och sått gräsfrö. Klockaren gick och blåste löv och inne i kyrkan lät det som om en pianostämmare var i farten, annars var det stilla och lugnt.

Det är en vacker plats!

Lynis dag

I dag, den 2 oktober, är det enligt Allnakku Lynis dag:

A lyn är en lönn, och den har sin vackraste tid nu på hösten. Lövens flammande höstfärger överträffar alla andra träds mera gula eller brunaktiga nyanser, och de lyser starkast mot en bakgrund av mörkgröna barrträd.

Donnersgatan – Det är inte mycket liv här klockan kvart över fyra en måndagseftermiddag

September är här

Ungefär 25 mm fick vi igår och det får man väl vara nöjd med. Det var ju tur att det inte blev så stora mängder som SMHI varnat för, för även det som kom har ställt till det litet i min rabatt. Kärleksörten, som är väldigt frodig med stora tunga blomställningar, har lagt sig av vätan och då har de samtidigt vräkt omkull några av de höga dahliorna. Det var bara att klippa av de stänglar som var helt avbrutna och ta vara på de blommor som gick att rädda.

Det blev en fin bukett på bordet, men det var ju inte riktigt så det var tänkt.
 September 
 Om sädesärlan är kvar
är det ännu tidig höst.
Det är ännu september.
Kanske är det gott om rönnbär
och man kan ge sig till att spå den kommande vintern.

Enligt Allnakku är det Solhyllus dag den 1 september och solen börjar titta fram nu efter en disig, för att inte säga dimmig morgon.

Dagarna blir allt kortare och solen står allt lägre, och det är då, som man lätt blir bländad. Har man ingen keps eller solskärm kan man skugga över ögonen med handen, och då gör eller sätter man solhyllå.

Nu är förmiddagen snart passerad och det börjar bli dags för lunch. Egentligen hade jag tänkt åka och handla innan den, men Eva tittade in och satt och berättade om sin Sicilienresa, så jag får ta en shoppingtur lite senare.  

Trevlig lördag!