Mobilen ringde och det blev ett ganska långt samtal och medan det pågick gick jag runt och kollade lite här och lite där, plockade med blommorna, tittade ut genom fönstret och medan jag pratade gled tankarna iväg och helt plötsligt….

Det är nästan så att man blir rädd för sig själv ibland! Vad är det som händer i det här lilla gråhåriga huvudet? Den jag pratade med var vår SPF-ordförande och när jag kom på vad jag höll på med, sa jag omgående upp mitt uppdrag som sekreterare. En så vimsig styrelsemedlem kan väl inte en förening ha 😏. Fast jag blev övertalad att dra tillbaka min uppsägning.
Nu är det den sista helgen i mars och dags för den (kanske) sista gången vi ska behöva ställa fram klockan till sommartid. Sen får vi se om EU kan enas om ifall vi ska ha kvar sommartiden eller om vi ska backa i höst igen. Nog vore det bra om vi slapp hålla på med det här. Inte för att jag lider speciellt mycket av omställningen, men visst märker man det i början innan kroppen ställt om sig. Hur gör du, ställer du om klockan redan på lördagskvällen eller gör du som jag, väntar tills söndagen?
I dag är det en blåsig lördag och det har kommit några stänk regn på morgonen, men just nu bryter solen igen molnen. Jag ska ta mig en vända bort till blåsippsstället och se om jag kan hitta min handske. Någon kan ju hittat den!
Dagens ordspråk:
För att undvika kritik, säg ingenting, gör ingenting, var ingenting.
Trevlig lördag!