Man får nästan vårkänslor!

Solen flödar in i vardagsrummet och jag som trodde att jag hade det städat och fint har gått en vända med dammtrasan i dag också. Vardagsrumsfönsterna ser förfärliga ut, så jag ska nog ta och ge dem en omgång på utsidan. Det blåser, men det är hela +5º, så det ska nog inte vara några problem att putsa av dem.

Sen har jag en ambition att ta hand om de här julgrupperna, för nu har de gjort sitt tycker jag. Det går säkert att plantera om några av krukväxterna. Gör jag det inte i dag, får det bli i morgon.

Åren går i rasande fart och i dag är det sju år sedan Åke lämnade mig, så igår när jag var på Konsum, köpte jag oss en fredagsbukett med vackra rosor. Hälften åkte jag upp till graven med och den andra hälften får vi njuta av här hemma.

Det upplägget hade Åke gillat!

Förra året den här tiden var jag i Puerto de la Cruz. Det var tre härliga veckor, även om vädret var lite lynnigt där också. Just den 8 februari är rubriken på den dagens inlägg: Bikini på i 10 minuter.  Men vilka härliga promenader jag gjorde och så mycket vackert jag fick se!

Jag hade bokat mig en resa till den här vintern också, men på något sätt tar det emot och jag har bokat av den. Få se om reslusten infinner sig igen, annars får det vara.

Det var någon som sa, att när det känns besvärligare än roligt, ska man hålla sig hemma. Fast det kanske blir en tur till hösten i stället. Man kan åka till flera destinationer från Visby nu och i höst går det att resa härifrån till bland annat  Sicilien. Den blir nog svårt att motstå. 😉

Nu försvann solen (och vårkänslorna).

Trevlig fredag!

I vått & torrt

Igår var jag på revy på Rondo på eftermiddagen och det var ett par trevliga timmar, även om årets upplaga av Gotlandsrevyn, I vått & torrt, inte riktigt går att jämföra med de tidigare. Fast man kanske ska strunta i att jämföra och ta den för vad den är! Den nya ensemblen kan ju knappast bli en kopia av de ”gamla rävar” som lämnat stafettpinnen vidare till dem. Ungdomarna presterade en hel del fina sång och dansnummer och även om en del sketcher blev lite för långa och uddlösa, så fanns det en hel del bra också.  Jag tror att om de vässar pennan lite till nästa år, så kommer det här att bli ett bra koncept.

När revyn var slut och vi skulle hämta ut våra ytterkläder blev det lite kaosartat. Det fanns bara två personer som tog emot nummerlapparna och delade ut kläderna. Bredvid mig stod ett äldre par, som blev enormt upprörda över att ingen tog emot deras nummerlapp. Mannen hängde sig in över disken och viftade med den och och kvinnan sa att: ”Den här disken kan dom riva. Här är det ju ingen idé att stå.”
”Men ni står ju på fel ställe” sa jag, ”ert nummer är ju  inte här, utan längre åt höger.”
”Det var här vi lämnade in kläderna och det är här vi ska ha ut dem” sa kvinnan, ”men det är ju ingen som bryr sig om oss. Den här disken kan dom riva.”
”Ni får vara snälla och lugna er”, sa en av de som lämnade ut kläder när han passerade oss. ”Vi är bara två stycken, vi hinner inte riktigt med.”

Jag hoppas verkligen att jag inte såg lika hysterisk ut som de andra två. De fick ju sina kläder till slut och jag också och när jag kom ut upptäckte jag att det hänt en hel del på väderfronten sedan jag gick iväg till Rondo. Det blåste och snöade och var väldigt otrevligt. Det är tur att jag bara har en liten bit hem.

Det fortsatte att snöa under kvällen och vid tiotiden funderade jag på att gå ut och skotta, men latmasken slog till och det blev ingenting av med det. I dag gick det inte att få upp ytterdörren, men grannen ovanpå ryckte ut och tog bort snödrivan som låg framför den och sen hjälptes vi åt att skotta vår uppfart och vaktmästaren har plogat vägarna.

Igår var det kallt, men nu är det blidväder och det fortsätter att komma nederbörd, som enligt SMHI ska gå över i regn senare i dag. Då lär det bli halt, så det är skönt att man inte behöver ut och köra.

Svansträck passerar över Odvalds varje dag

Trevlig måndag!

Tok gjorde som stolle sa

Förlåt Gerd! Förlåt! Du är helt klart ingen stolle, men jag läste ditt inlägg om Verifieringsrobotar och nu har jag gjort som du; har kommentarsfältet som ett popupfönster i stället för inbäddat. Vad jag kan se är enda nackdelen med det, att man inte har någon möjlighet att svara på kommentarerna, men är det någon som ställer en fråga eller kommer med ett påstående som kräver ett svar, går det givetvis att lämna svar i en egen kommentar, så det ordnar sig nog. Nu ska det bara vara att bocka i att man inte är en robot, så ska det var klart att sända sen.

Trettondedag Jul är det i dag och det firar vi till minne av när de tre vise männen, Kaspar, Baltsar och Melker, kom till Betlehem för att leta efter Josef och Maria och judarnas nyfödde kung, Jesus. När de fann honom överlämnade de gåvor i form av guld och rökelse och myrra.

I Spanien är den här helgen stora julklappshelgen för de spanska barnen. Under natten besöker de ”magiska kungarna” alla spanska hem när familjerna sover, för att lämna presenterna. Den 6: e januari är med andra ord Spaniens julafton. Så jag vet två gossar som är glada i dag. Eric och Oscar, kusin Görans barnbarn som bor i Madrid.

Förr, på den tiden det var full fart på Stenstugu brukade vi alltid vara bortbjudna på släktkalas på trettondagsafton, så trettondagen brukade vara  en riktig vilodag. Gårdagskvällen tillbringade jag framför tv:n, men det blir lite festligheter trots allt den här helgen i år också, för jag är bjuden till en granne i eftermiddag.

Ute är det en ganska fin dag med nästan ingen blåst och någon enstaka plusgrad och även om  solen är dold bakom ett molntäcke är det ordentligt dagsljus. Man får vara glad för det lilla!

Trevlig Trettondedag Jul!

Färdigbakat

Jag vet inte vad som hände, men i morse sov jag ändå tills mobilen plingade till och talade om att klockan var halvnio. Det är inte ofta jag sover så länge och inte gick jag och la mig speciellt sent heller. Jag såg På Spåret och Scott & Bailey och sen stängde jag av teven och gick till sängs.

När jag kom upp fick jag se att det var mulet och blött och regnet stänkte på fönsterrutan, så det kändes som dagens plan satt som en smäck.

Jag satte degar till Uppåkrakakor och Chokladbröd igår eftermiddag och i dag skulle jag baka ut dem. Innan jag satte mig vid köksbordet för morgonkaffet tog jag ut degarna ur kylskåpet så att det skulle bli lite medgörliga och när jag fått på mig kläderna och bäddat satte jag igång med kavlingen.

Uppåkrakakorna flöt ut lite för mycket, de är väldigt möra och goda, men inte så vackra, men chokladbröden blev perfekta. Nu är jag färdig med julbaket, för igår eftermiddag, när jag kom hem efter promenaden med Fridolf, gjorde jag ett par plåtar med lussekatter och saffransbullar.

Det blev inget storbak, för jag har ganska fullt i frysen, men det viktigast är att man har några lussekatter till Luciadagen.

Fram på dagen har det ljusnat på himlen och lördagsmorgonens mulna väder har förbytts till solsken, men även om termometern stått på +6º var det inte speciellt skönt ute. Det blåser isande vindar i dag. Det upptäckte jag när jag var en vända ut till soprummet.  Jag hade funderingar på att ta mig en promenad när jag var färdig med bakandet, men det får vara, för nu är klockan snart tre, det börjar mörkna och solen går ner om nio minuter.

Trevlig lördag!

Bohemian Raphsody – Borttappat

Visst var filmen bra! Men som vanligt när det gäller filmer om musiker, så blir det väldigt mycket musiksnuttar. Man sitter hela tiden och längtar efter att få höra en hel låt, så slutet av filmen som skildrade Live Aid-galan 1985 kom som en ren befrielsen och så den ”riktiga” Freddie Mercury förstås, medan eftertexterna rullade.

Igår kväll när jag skulle gå iväg till Rondo fick jag se att det hade kommit någon typ av nederbörd och dessutom hade det fryst på, så det var fruktansvärt halt. Jag tassade iväg, väldigt försiktigt längs vägkanten för att undvika att halka.

I dag är det soligt och fint igen, men det är halt på vägarna och Radio Gotland rapporterar att det varit ett par olyckor, men ingenting allvarligt.

Fridolf är här hos mig i dag igen.

I dag hämtade jag honom och körde direkt hit till Odvalds, för jag ville inte ut och gå på de hala osandade vägarna,  men nu har vi varit ute på en promenad i Valleskogen och det var hur skönt som helst. Fridolf fick gå lös en liten stund, men så kom det en cyklist med en fransk bulldogg och då stack han iväg för att hälsa på dem och att jag skrek STANNA brydde han sig inte alls om. Som tur var gick mötet bra, men efter det blev det koppel på.

Här är vi strax framme vi Gotlandshems Odvaldsområde.

Ungefär när vi hunnit hit upptäckte jag att jag tappat en bajspåse. Jag, som tidigare ondgjort mig i bloggen över hundägare som plockar upp hundbajsen, men sedan kastar in påsen med sitt innehåll i en buske, har alltså slarvat bort en svart påse med en liten hundkorv i. Gå tillbaka och leta reda på den? Nej, så energiskt är jag faktiskt inte, för den producerades alldeles i början på vår promenad. Hittar du en bajspåse på Barkan, så är den alltså inte kastad, utan tappad. Vi kan kanske ta samma tur i morgon och se om den ligger kvar?

Trevlig måndag!

Det var synd om mig

I dag är det ingen Fridolf här, så på förmiddagen var jag ute och rustade lite. Det är mulet och bara ett par grader varmt i dag, men det är ju inte annat att vänta den här tiden på året och är man bara ordentligt klädd, så är det ganska behagligt att vara ute i alla fall. Jag tömde och tog bort de sista krukorna både på framsidan och baksidan. I rabatten på baksidan hade jag lite höstanemoner som skulle klippas ner också. Nu är allt klart och alla redskap inplockade.

Den här fina cyklamen fick jag av Ann-Marie i årsdagspresent och den har stått ute hela tills i dag i kökshörnan.
Nu har jag tagit in den och hoppas att de kan fortsätta att blomma ett tag till.
När jag ändå var ute och höll på satte jag upp julbelysningen också. Jag bara provtände den för att se att allt fungerade. Några lampor lyser inte, men de gör inte så mycket. På lördag tänds den på allvar för första gången.

Till rubriken: 

Efter lunchen i dag satt jag och förde över några saknade inlägg från våren 2010 och tyckte riktigt synd om mig själv. Så mycket besvär jag hade med ryggen på den tiden och ingen annan hjälp än värktabletter fick jag. Jag var på flera läkarbesök och jag var hos sjukgymnasten, men ingen begrep vad alla mina konstiga symtom berodde på.  I inläggen spekulerar jag kring om det kan ha varit njurarna eller om jag hade lungcancer eller något annat allvarligt. Ingen brydde sig och någon röntgen var det inte tal om, trots att jag tidvis inte kunde få in benen i bilen utan att lyfta in dem med händerna.

Tänk om jag fått rätt diagnos redan då och fått börja äta bisfosfonater för min osteoporos innan kroppen blivit så förkrympt och vanställd. Jag vet att det finns väldigt många som har det värre än jag, men när jag står naken framför spegeln ser jag en vanställd kropp. Så är det bara!

Nu spelar det i och för sig ingen större roll, för det är ingen som bryr sig om hur jag ser ut nu. Någon gång runt 60-70 år blir man ganska osynlig. Åke kunde alltid peppa mig och även sedan jag börjat krympa och bli sned, sa han alltid: ”Du är så fin, du har en kropp som en ung tös” och det viktigaste var ju vad han tyckte.

Nu har jag juli 2010 kvar att föra över, få se vad jag hittar för elände där. 😇

Trevlig helg!

Fem en fredag v 46 – Om igen

Blå himmel  och solsken! Det var länge sedan och det känns otroligt härligt. Jag har farit runt med dammtrasan ett tag nu på förmiddagen, för som vanligt; när solen tittar in inser man att det behövs. Nu ska jag gå ut på en promenad en stund medan det är så vackert väder. Dammsugning och avslutning på det här inlägger får vara tills jag kommer hem. På återseende!

Himlen över Odvalds i dag kl 10.15

Nu är klockan snart tolv och jag är tillbaka igen. Det var skönt ute, men solen försvann ganska kvickt och  himlen blev lika grå igen, som den varit den senaste tiden, men plötsligt skingrades molen igen och nu är det soligt.  Snart är det dags för lunch och jag lyxade till det med en skiva färdiggrillad fläskkarré i dag, så det är bara att ordna lite potatis och sallad till den…..

…men först är det dags för Fem en fredag och temat som elisamatilda valt den här veckan är Om igen. Fler som grubblat över de här frågorna hittar du bland kommentarerna i elisamatildas inlägg.

1. Har du en dag i ditt liv du skulle vilja repetera om, och om igen?
Det finns många dagar jag skulle vilja uppleva igen och just den här årstiden blir det något sommarminne. En lat dag på Recanatistranden på Sicilien tillsammans med Eva, lunch på Sikelia och så tillbaka till solstolen igen. Det skulle jag inte ha något emot en repris av.

2. Om du fick uppleva en händelse i ditt liv på nytt, vilken skulle det vara? 
När våra barn föddes t ex. Kanske inte själva förlossningen förstås, men stunden efteråt när man låg där med dem på bröstet och hade kollat in att alla fingrar och tår fanns med. Den känslan går nog inte att överträffa

3. Vilken dag på veckan skulle du helst skippa? 
 Torsdag tycker jag är en ganska onödig dag. Den skulle jag kunna tänka mig att hoppa över.

4. Vilken låt hade du senast på hjärnan? 
Om man bortser från fråga nr 5, som satte igång minnet, så var det nog Alice med Prospettiva Nevski. Jag snubblade över den av någon anledning och den har jag lyssnat på och gnolat många gånger den senaste tiden.

5. Hur många gånger har du sett den film du tittat på flest gånger?
Inte den blekaste aning! Det finns ett antal filmer som jag sett många, många gånger; Notting Hill, Fyra bröllop och en begravning, Återstoden av dagen, Gudfadernfilmerna, Glenn Miller story med flera.

En särskild plats i mitt hjärta har den här filmen, som jag tror hette Jag sjunger för dig på svenska. Jag var tretton år, gick på läroverket i Visby och var inackorderad hos en målarmästare på Tranhusgatan. Veckopengen var inte så stor, men den vecka  den här filmen gick på Röda Kvarn på Mellangatan, såg jag alla föreställningar. Jag lånade pengar av mina inackorderingskamrater och skam till sägandes är jag nog ännu skyldig en av dem ett par kronor.

Trevlig fredag!