Tok gjorde som stolle sa

Förlåt Gerd! Förlåt! Du är helt klart ingen stolle, men jag läste ditt inlägg om Verifieringsrobotar och nu har jag gjort som du; har kommentarsfältet som ett popupfönster i stället för inbäddat. Vad jag kan se är enda nackdelen med det, att man inte har någon möjlighet att svara på kommentarerna, men är det någon som ställer en fråga eller kommer med ett påstående som kräver ett svar, går det givetvis att lämna svar i en egen kommentar, så det ordnar sig nog. Nu ska det bara vara att bocka i att man inte är en robot, så ska det var klart att sända sen.

Trettondedag Jul är det i dag och det firar vi till minne av när de tre vise männen, Kaspar, Baltsar och Melker, kom till Betlehem för att leta efter Josef och Maria och judarnas nyfödde kung, Jesus. När de fann honom överlämnade de gåvor i form av guld och rökelse och myrra.

I Spanien är den här helgen stora julklappshelgen för de spanska barnen. Under natten besöker de ”magiska kungarna” alla spanska hem när familjerna sover, för att lämna presenterna. Den 6: e januari är med andra ord Spaniens julafton. Så jag vet två gossar som är glada i dag. Eric och Oscar, kusin Görans barnbarn som bor i Madrid.

Förr, på den tiden det var full fart på Stenstugu brukade vi alltid vara bortbjudna på släktkalas på trettondagsafton, så trettondagen brukade vara  en riktig vilodag. Gårdagskvällen tillbringade jag framför tv:n, men det blir lite festligheter trots allt den här helgen i år också, för jag är bjuden till en granne i eftermiddag.

Ute är det en ganska fin dag med nästan ingen blåst och någon enstaka plusgrad och även om  solen är dold bakom ett molntäcke är det ordentligt dagsljus. Man får vara glad för det lilla!

Trevlig Trettondedag Jul!

Stormen Alfrida

Pling…sa mobilen i morse. Ett sms redan kvart i åtta? Jag misstänkte genast att det var från GEAB och visst var det så; Strömlöst i Klinte, Fröjel och Eksta. Felsökning pågår. Beräknas klart  2019-02 12.00. Här har vi dock ström och det är ofta så att avbrotten drabbar södra delen av Klintehamn, medan vi här i Odvaldsområdet klarar oss.

Så länge jag bodde på Stenstugu hade jag total koll på väderleksläget, för ligger man under ett plåttak hör man regn och blåst, men så är det inte här. I natt har det blåst upp till orkanstyrka i byarna, men jag har inte hört någonting. I och för sig kan det vara skönt, men på samma gång känner man sig nästan lite isolerad. Här vet man inte alls vad som väntar förrän man gläntat på persiennen och tittat ut.

När det blev ljust kollade jag läget och på baksidan var enda spåren av nattens oväder, att grannens julgirlang slitit sig och kommit in till mig och på framsidan hade krukorna med ljung blåst omkull. Nu har jag lyft in dem i kökshörnan och där står de bra tillsammans med granbocken.

2019 inleds alltså med storm och årets upplaga kallas för Alfrida. Lite lätt kornsnö far dessutom i luften då och då. Lillnyårsdagen 2015 inleddes likadant och då hette stormen Svea och bara drygt en vecka senare var det dags för stormen Egon, som ställde till en hel del elände..

Kristers svärföräldrar är på ön och de skulle komma ut till mig i dag på lunch, men har lämnat återbud. De vill inte ut och köra på okända vägar när det blåser så hemskt. Gotlandsradion varnar och varnar och vädjar till folk att hålla sig hemma, så det är väl klokt av skåningarna att de håller sig i Visby, men lite tråkigt för mig givetvis.

Pling….sa mobilen igen klockan 11.20 – Strömlöst i Klinte, Fröjel och Eksta.
Felsökning pågår. Beräknas klart 2019-02 16.00.

Stackars de, som hör till de här områdena, för nu har de varit utan ström länge och även om det bara är någon enstaka minusgrad, så vet man hur kallt det blir inomhus om man inte kan elda. Enligt radion är ca 9000 hushåll på ön utan ström, så jag känner mig verkligen privilegierad som kunde värma min glögg i micron.

Trevlig Leilnöiårsdag!

Triddagen eller…..

….Tredjedag jul är det i dag och gråvädret är tillbaka, men ännu är det milt med runt +5º. Många har nog tagit ett par extra lediga dagar, för den här julen är verkligen ”arbetarnas jul”.  Jag har ju varit dagledig länge nu, men när jag jobbade som anställd, brukade jag alltid arbeta i mellandagarna, eftersom jag inte hade några småbarn på de tiden och det var rätt trevligt att jobba då, för även på arbetsplatsen fanns helgkänslan just i juletid.

I helagotland.se kan man läsa en artikel i dag med rubriken  Vintern då Gotland hölls i ett köldgrepp Vintern det gäller var 1987 och det året skulle jag söka arbete efter att ha pluggat ekonomi tre terminer på Komvux. Vi avslutade utbildning med höstterminen 1986 och jag förstod, att nu gällde det att komma ut i arbetslivet illa kvickt, om jag skulle få någon anställning. Jag insåg att en 47-årig före detta bondmora, som inte varit ute på arbetsmarknaden på 25 år, nog inte var så attraktiv precis.

En av mina kurskamrater hade en pappa som drev en redovisningsbyrå i Burgsvik på södra Gotland och hon tipsade mig om att han behövde hjälp när det blev deklarationstider. Jag kontaktade honom och vi kom överens om att träffas. Det är ju lite dryg 4 mil att köra till Burgsvik, det gick ingen buss och vi hade bara en bil, men jag ville trots det göra ett försök. Glad i hågen körde jag dit för att presentera mig. Solen sken, vägen var perfekt – det var väl ingen konst att köra till Burgsvik! Vi kom överens om att jag skulle börja den 12 januari.

I januari 1987 fick vi en riktigt vargavinter. Det var hemskt kallt och det kom massor av snö och dessutom blåste det. 9 januari var det -15º och snöstorm och så fortsatte det dag efter dag. Skolorna var stängda i flera dagar och på Stenstugu kämpade Åke med snöröjning. Vi behövde åka på banken en dag och de blev väldigt förvånade när de fick se oss och frågade om vi åkt skidor till Klintehamn, för de hade hört att vägarna var avstängda.

Måndagen den 12 januari var läget oförändrat och jag skulle till Burgsvik! Och jag försökte, men efter någon mil fick jag ge upp och vände hem igen. Jag vågade helt enkelt inte fortsätta. Det var bara att ringa till min nya arbetsgivare och han var förstående och tyckte att jag varit klok. Lika illa var det på tisdagen, men onsdagen den 14 januari lyckades jag ta mig ut till Burgsvik för första gången sedan intervjun. Sedan blev vädret mera normalt och det var bara en gång till i slutet av januari,  som jag stannade hemma på grund av snöstorm.

Nu blev jag ändå inte så långvarig på min nya arbetsplats och inte fick jag vara med om någon deklarationssäsong,  för tisdagen den 21 april 1987 började jag en ny anställning på Mälarskog i Klintehamn, men det är en annan historia……

Ha en skön tredjedag jul!

Juldagarna 2018

Annandag jul

Jag trodde att det skulle bli en vit jul och på julafton var det en aning vintrigt, för det hade kommit lite snö under natten och det var flera grader kallt. Snön försvann dock kvickt, för igår på juldagen var det första dagen på länge som det var riktigt ljust och solen visade sig och i dag är det soligt och  flera plusgrader.

Donnersgatan annandag jul 2018

Jag gick ut på en promenad i dag på förmiddagen och det var riktigt behagligt, men halkan var förrädisk, för det låg kvar is på sina ställen, så det gällde att se sig för.

Jag gick hem via Djurgårdslundsvägen och Barkan och det var riktigt skönt när man kom in i skogen och kunde
få ta ut stegen igen och slapp tassa fram.

Nu har jag ätit lunch – julskinka och sillsallad och saffranspannkaka till efterrätt. Jag fick risgrynsgröt över när jag gjorde ris á la Malta igår och jag hade saffran hemma, så då gjorde jag en saffranspannkaka. Jag hade ingen salmbärssylt, men det gick precis lika bra med lingonsylt.

Julafton och juldagen firade jag på ett julpyntat Stenstugu tillsammans med barn och barnbarn och det var lika trevligt som vanligt.

Julklappar fick jag också, trots att vi inte skulle ha några. Jag fick doftagott och gott både att äta och dricka, nytt att ta på mig och en bok att läsa, Alex Schulmans Bränn alla mina brev.

Själv chockade jag de tre barnen med min egen utgåva av Bak & Mat

Julafton

Krister vid glöggbrickan

Dags för Kalle Ankas jul
Julklappsutdelningen avklarad och Eva plockar papper
Bosse studerar receptboken han fått i julklapp
Och Claudio spelar och sjunger
Dags för Jansson både med och utan ansjovis

Juldagen 

När vi åkte hem gick solen ner bakom skogen

Ett varmt tack till Eva och Claudio som ordnat allting så trevligt för oss både på julafton och juldagen, för även om vi alla hjälptes åt med en del, var det vi bidrog med det lilla i det stora. ♥  

God fortsättning på helgen!

Tio små nissar

TIO SMÅ NISSAR  
                            
Midvinternattens köld är svår. Tio små nissar i djupsnö går. Rävsax gömd under skynke vitt, knipsar Nisse av på mitt. Livsandar snart för honom tryter, snart i eget blod han flyter.

                       
Nio små nissar i midnattstimma traskar fram i månljus strimma. Ugglan hoar i sitt näste. Istapp faller tyst från fäste. Nisse spetsas utav tappen, tomten ligger död på trappen.

                      Utanför dörren står gröten och ångar, åtta små nissars intresse den fångar. Under stigande hunger fatet de nalkar, en stackars tomte på kanten halkar. Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt, men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.

                 
Många springor stugan har där sju små nissar in sig tar. Katten som bak dörren ruva, slukar Nisse med hull och luva. Resterna av tomtehand suger Misse bort från tand.

             
Sex små nissar mot julbordet ila, snabbt dom uppför bordsben kila. När sista tomten över kanten hasar, han tappar greppet och nedåt rasar, faller nedåt likt ett lod, mattan den blir röd av tomteblod.

              
Fem små tomtar i väldig iver, springer runt ty hungern river. Nisse snubblar på sitt skägg, faller rätt på knivens egg. Lilla Nisse, stackars saten, rinner ut i sillsallaten.

           
Fyra nissar har festat på sill, och nu de törsten sin släcka vill. Mot glöggen de ilar i samlad tropp och tar för sig av drycken i varsin kopp. Ner faller Nisse i glögghett hav. Likt en skållad mandel hans skinn faller av.
      Tre små tomtar i granen sig svingar mellan ljus och änglavingar. Nisse sig för nära våga, snart han står i ljusan låga, doftar snart likt vidbränd stek, ångrar då sin ystra lek.

   
Två små tomtar omkring sig tittar då en smällkaramell de hittar. Nisse ner på den då hoppar, men detta den ej stoppar. I tak, på golv, på gardin med frans finns nu Nisses hjärnsubstans.


Husbonn stiger upp i natten för att kasta lite vatten. Under husbonns tunga toffla, Nisse blir till krämig våffla. Snön ligger vit lite här och var, inte en enda tomte finns kvar.

Efter denna hemska historia tar jag jullov några dagar.

Fjärde söndagen i advent – Svart sundagen

Det är mulet och nollgradigt i dag, men det har kommit ett litet tunt lager snö i natt, så lite hjälper det upp i vintermörkret. Det kunde gärna få komma lite till, så att vi får en vit jul.

I dag är det fritt fram att städa och göra vad man vill trots att det är söndag. Man ska ju helga vilodagen, men på Svart sundagen är det ok att inte följa det budet.  Det fick jag lära mig av mamma, men hon fått det ifrån vet jag inte. Mamma kom  från Stockholm, men kan ju ha lärt sig det här med Svartsöndag när hon kom till Gotland. Min svärmor var värmländska och hon ”köpte” min tolkning när jag kom till Stenstugu och fick på det sättet en extradag i julstöket. Annars var det helt otänkbart för henne att göra något utöver det nödvändiga på en söndag.

Allnakku säger: Det traditionella namnet på den sista söndagen före jul är svart sundagen, svarta söndagen. Till den söndagen städades det inte, men man gjorde julrent i den kommande veckan. 

Den tolkningen stämmer alltså inte helt in med vad jag har fått lära mig och när jag googlar har jag bara hittat ett par artiklar på ämnet. Jämtlands tidning hade en och den överensstämmer med ett inlägg i  en facebooksida som heter Skrivbua:

”Fjärde advent” på svenska – ”Svårttsånn(u)da(gje)n” på jamska. Den sista söndagen före jul kallas på jamska för ”svårttsånndan”, ”Den svarta söndagen”, den sista advent:Svårttsånn(u)da(gje)n, Sorttsånn(u)da(gje)n

Jag har ju bloggvänner och läsare från stora delar av Sverige – Vad säger du som läser det här? Känner du till uttrycket Svartsöndag?  Tycker du att det är bökigt att kommentera i bloggen, så finns det en mejllänk i sidfoten eller använd kontaktformuläret till höger.

När det nu (enligt mig) är tillåtet, så ska jag ta fram strykjärnet och ta hand om en liten hög kläder, trots att det är söndag.

Trevlig Svartsöndag!

Jag hissar flaggan för det tredje decemberbarnet

Tack Bosse!

Det är lite ljusare i dag och jag ska ta en vända med dammtrasan och dammsugaren om en stund, men först ska jag vila ryggen lite här vid datorn. Jag har bäddat rent i sängen och kört i gång en maskin tvätt och sängbäddning gillar inte min rygg, men det går fort över bara jag får sitta ner ett tag.

I dag fyller yngste sonen ”De lille” 46 år. När han föddes var jag 32 år och kände mig jättegammal där på BB bland alla 20-åringar, för då var det fortfarande populärt att skaffa barn tidigt. I dag börjar man inte fundera på det förrän man är i 30-årsålder och kanske ännu lite till.  

Eva och Bosse var 11 respektive 9 år och med den där nya lilla krumeluren trodde jag att jag skulle ha småbarn länge, länge, men ack så fort tiden gick.

När jag fick Eva o Bosse var jag så ung och jag skulle vara så duktig och hinna med och kunna allting och dessutom fanns ju farfar och farmor i huset och de tog så gärna tog hand om barnen. Jag tror väl inte att jag försummade dem, men jobbet i jordbruket och i ladugården gick i första hand och även om de hade oss hemma och fick följa med både på traktorer, i åkrarna och i ladugården, så var det på våra villkor. Det finns en hel del jag ångrar.

När Krister föddes var det helt annat. Jag var äldre och förståndigare och hade lättare att inse vad som var det viktigaste i livet och det var definitivt inte att imponera på släkt och grannar.

Grattis Krister!