Det som är gjort i dag är ogjort i morgon

Solen skiner så vackert i dag och det är en riktigt fin höstlördag. Det enda jag kan klaga på är blåsten, men det gör inte så mycket för det är rätt varmt, nästan 15º har vi i skuggan.

Jag satt länge vid köksbordet med kaffekoppen och GA:s lördagskryss i morse, men sen satte jag fart och bestämde mig för att åka och handla. Jag började med att åka till Apoteket för att hämta ut en omgång piller.

Kommer du ihåg onsdagens inlägg, där jag skrev att jag förnyat mina recept, men trots att jag fått ett besked från vårdcentralen att man förnyat dem och att de var tillgängliga för uthämtning från 24/9, fanns de inte i dag. Nu måste jag kolla på 1177 på måndag och om de inte finns då heller måste jag ringa vårdcentralen och kolla vad som hänt. Apotekaren hade en teori om att man skickat iväg beskedet till mig, men missat att sända in recepten.

Dessutom finns referatet från vårt SPF-möte, som jag lämnade in på helagotland.se i onsdags inte infört ännu. Har det blivit något fel med det också?? Det enda som verkar stämma är onsdagens ordspråk (rubriken).

Efter besöket på apoteket åkte jag på Konsum och handlade och utanför butiken stod de och samlade in pengar till världens barn. ”Tyvärr, jag har inga pengar”, sa jag, men det hjälpte inte, för man kunde få swisha en slant i stället. Något som visade sig vara inte helt enkelt, för det tog ett bra tag innan ”swishet” gick fram. Jag antar att det var många över hela Sverige som höll på att föra över pengar till samma konto, eftersom det verkade var blockerat, men till slut fick jag fram kvittensen i alla fall.

Sen tog jag en inspektionstur till Klinte kyrkogård. Jag var lite osäker på om det var dags att plantera ljung, men ännu är begoniorna så fina, så de får hänga med ett tag till.

I mina rabatter börja höstanemoner och dahlior se lite slita och trötta ut, men nu blommar kärlekskörten som bäst.

Dagens ordspråk:
Vad man får för ingenting sätter man inte värde på.

Trevlig lördag!

Det blåser friska vindar

Det såg så konstigt ut när jag tittade ut genom köksfönstret i dag och jag upptäckte att det varit friska vindar i natt, som vräkt ner blommorna från hyllan i min kökshörna. Ett sms från Geab meddelade också att det var strömlöst i delar av Klintehamn, men det märktes inte av här i alla fall.

Nu ska jag ta och gå ut och försöka röja upp. Petunian är nog bortom räddning, för den ser helt krossad ut, så den får jag nog kasta, men pelargonen får flytta över till terrassen där den får stå och ta igen sig lite efter den vådliga vurpan. Det känns lite tråkigt, för de här blommorna skulle ha kunnat hänga med ett bra tag till. Men längs gatan där jag bor är det ett riktigt blåshål och det är inte första gången stormbyar vält blomkrukor för mig.

Dagens ordspråk:
Den illa gör, han illa far, och så har det varit i alla dar.

Trevlig fredag!

Ibland går man på en nit

Det är en ganska behaglig tisdag, men med rätt mycket moln. Jag satt ute med kaffekoppen i morse, men det blev i kyligaste laget, så jag fick gå in igen. På förmiddagen tog jag vara på lite tvätt och strykning och sen gick jag ut och ”klippte till” min  hakuro nishiki,  det lilla trädet längst till vänster. Det hade spretat iväg något enormt, så det behövdes verkligen kortas in lite.

Innan jag var färdig och räfsat upp efter klippningen och varit iväg med allt till trädgårdsavfallet, var det hög tid för lunch och jag hade bestämt mig för fiskpinnar och potatismos och det tar ju en stund att fixa till, så innan maten var klar var klocka nästan ett.

Det smakade riktigt gott!

Förutom remouladsåsen! När jag var och handlade senast köpte jag ett nytt märke och det skulle jag inte ha gjort. Nu står jag här alltså med en nyöppnad flaska Klassisk REMOULADSÅS gjord efter ett danskt recept, som enligt mina smaklökar knappt är ätlig. Ibland går man verkligen på en nit!

Nu ska jag ta mig en promenad ner på samhället och ta med mig den där trisslotten som gav 60:- i vinst. Den ska bytas ut mot två nya lotter och förhoppningsvis vinner jag så mycket på dem, att jag med gott samvete kan spruta ut den där danska såsen i kompostpåsen och köpa mig en flaska av det gamla välkända märket Felix.

Dagens ordspråk:
Inget är så väl lappat, att det inte vore bättre helt.

Trevlig tisdag!

Torsdagen i Visby

I dag är det fredag igen. Det är fasligt så fort veckorna går! Det har varit en ganska mulen morgon, men SMHI påstår att det ska klarna upp fram på dagen.

Jag kom iväg till Visby igår och jag tog bussen, för det är ju så behändigt och ganska intressant, för numera är det inte helt säkert att allt fungerar lika bra som när Gotlandsbuss skötte kollektivtrafiken.

Jag hade bestämt mig för att jag skulle åka med bussen som gick 10:50 och satt väl och sölade lite för länge vid datorn innan jag kom iväg, så med andan i halsen rusade jag sista biten och var framme precis i tid, men inte fanns det någon buss där. Klockan var nästan 10:55 innan den kom, men det var inte så många passagerare med från Klintehamn så vi kom kvickt iväg.

Redan innan vi kommit ur samhället började bussen låta väldigt illa. Den skorrade och protesterade väldigt högljutt från och till och jag blev verkligen betänksam över om vi verkligen skulle komma fram till Visby, men visst gjorde vi det. Försenade var vi, men det gjorde mig ingenting, för jag hade ingen tid att passa.

I sakta mak promenerade jag sedan Adelsgatan ner tillsammans med några enstaka sena turister, de flesta i min ålder eller däromkring.

Det är lugnt och stilla på Adelsgatan och de flesta uteserveringar som var öppna stod öde
Ännu finns det en och annan ros som blommar

Jag tog kurs mot Botaniska trädgården och där var det lika välskött och fint som vanligt. Nu är höstblomningen i sitt flor och dahlior, solhattar, gullris och mycket annat vackert finns det att glädja sig år och ännu blommar en del rosor.

Sedan fortsatte jag till Almedalen och när jag gått runt och tittat där ett tag gick jag in på Almedalsbibliotekets café och tog med en kopp kaffe och en smörgås.

Almedalen är alltid lika vacker och den här vyn är väl hur känd som helst

Sen gällde det att ta sig upp för Hästgatsbackarna igen och det gick förhållandevis bra tycker jag. Jag hade några ärenden att uträtta på Östercentrum och närmare bestämt på Åhléns.

Till någon dag, vilken det var kommer jag inte ihåg, fick jag en duschgel och en kroppskräm av märket Rituals av Krister o Thomas och nu var både gelen och krämen slut, men som tur är säljs märket på Åhléns. Den där krämen är helt fantastisk och jag som annars blir väldigt torr i huden på somrarna och flassar på både armar och ben har hållit mig alldeles len och slät i år, trots rätt mycket solande. Igår när jag duschat tog jag den sista klicken av krämen, så den måste jag bara få tag i. Och det var ju inga problem alls, så nu kan jag lugnt planera nästa dusch.

Sen blev det en kopp kaffe till, den här gången på Siesta och med en fruktbakelse till. När jag satt där kom förresten en av mina trogna bloggläsare fram och pratade en stund. Vi har träffats förut just på Siesta och jag blir alltid lika glad när någon ger sig till känna. Jag vet ju ungefär hur många läsare jag har, men känner bara till ett fåtal.

14:50 skulle det gå en buss hem till Klintehamn och den ville jag hinna med, så efter en snabb titt in på Din sko gick jag till busstationen. Även den här bussen var sen och den blev alldeles full. Det var skolbarn, barnfamiljer med barnvagnar och många barn i alla åldrar och en massa packning. Vid varje hållplats i Visby klev det på folk och till slut var det många som fick stå.

”Varför stannar bussen inte? Jag skulle ju av.” Ropade en kvinna, när vi närmade oss Vibble. Till slut stannade bussen i alla fall så att hon fick stiga av. Hon hade tryck på stoppknappen och framme på displayen stod det STANNAR, så hon trodde allt var ok, men meddelandet gick inte fram till chauffören, så sen bad han alla som skulle av att de skulle komma fram och tala om när han skulle stanna. Ja du milde! Där stod det fullt av folk i gången samtidigt som andra skulle tränga sig fram för att tala om var de skulle av.

Det är lite spännande att åka Bergkvarabuss minsann!

På promenaden hem från bussen durrade mitt Fitbit-armband glatt, jag hade gått 10000 steg och innan jag var hemma igen blev det nästan 700 till.

Dagens ordspråk:
Det är gott att ha någon att hålla i handen, när åskan går.

Trevlig fredag!

Mobilt och Plötsligt händer det…

…och i dag var det dags.

Visserligen ökade inte förmögenheten så mycket, men det är trots allt kul att vinna. Nu är jag i valet och kvalet om det ska bli två nya lotter, eller om jag ska satsa den här vinsten på något annat??

Efter en mulen morgon så har solen kommit fram igen. Jag hade egentligen tänkt ta mig en tur till Visby i dag, men skrinlade de planerna när det var så mulet och blåsigt i morse, så jag nöjer mig nog med en promenad i dag också.

På kvällarna roar jag mig nu med ett och annat avsnitt av Rederiet omväxlande med House of Cards. Två serier som egentligen är väldigt olika, men ändå ganska lika. Det gäller att tillskansa sig så mycket makt och pengar som möjligt och för det är man redo att gå över lik. Det spelar ingen roll om man är USA`s president eller intendent på Freja. Man skyr inga medel för att få som man vill.

En sak som slog mig när jag såg ett avsnitt av Rederiet var avsaknaden av mobiler. I en scen var det en kvinna som satt i rullstol och förargade sig över att telefonen var placerad så högt upp att hon inte kunde nå den. 1992 var tydligen inte mobiltelefoner så vanliga. Jag vet att vi hade en, men den tidens mobiler använde man bara till att ringa och ta emot samtal i. Dagens är ju rena datorer.

Jag minns inte vilket år vi fick vår första mobil, men en jul i slutet av 80-talet köpte Bosse en till Åke i julklapp, för att han skulle ha den med sig när han gick ensam i skogen. Den 5 oktober 1989 föddes vårt äldsta barnbarn och när han var några veckor gammal åkte jag ensam till Sicilien för att inspektera underverket och då hade jag vår mobil med mig, så 1989 hade vi en i alla fall. Den var ganska stor, med ett brunt läderfodral och en antenn, som man fick dra ut när man skulle använda den.

Nu är det dags för lunch och jag ska gå och steka mig en fläskkotlett. Till den blir det potatis och herrgårdsgrönsaker, som först får gå 5 minuter i micron och sen göra fläskkotletten sällskap i stekpannan. Mums!!

Dagens ordspråk:
Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor.

Trevlig onsdag!