Laigfålk

20 april står det i Allnakku  att det är Laigfålkis dag och laigfålk fanns det gott om på landet förr i tiden, när allting var tyngre och det inte fanns maskiner som underlättade på samma sätt som i dag. Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenning.

På Stenstugu hade man god hjälp av Tryggve, Märta och Hildur och inte bara av de tre, det fanns en del andra också, som ryckte in då det behövdes. För att inte tala om all grannsamverkan, men där var det inte fråga om någon lön, utan då var det byteshjälp som gällde.

Tryggve;  fick göra allt tungt jobb, han var stor och stark och väldigt snäll. När kalvstiorna skulle göras rena och när det skulle plockas sten, när hönsen skulle få nytt strö och när trädgårdslandet skulle grävas, då ringde man efter Tryggve. Likadant var det när betorna skulle gallras, hackas och tas upp eller om det behövdes hjälp med att dra fram en kalv, då var Tryggve behjälplig.

Märta; som var en duktig kokerska fick rycka in när det skulle ordnas stora tillställningar. Jag minns speciellt när svärfar hade dött och minnesstunden efter begravningen skulle vara hemma på gården. Då kom Märta redan dagen innan och började med att koka buljong och göra petit chouer, som sedan skulle fyllas med ostkräm. De skulle serveras tillsammans med en kopp varm buljong, när begravningsgästerna kom hem till Stenstugu efter jordfästningen, frusna och ledsna.

Märta var duktig i trädgården också och varje höst kom hon och Hildur och räfsade löv, kanthögg grusgångarna och grävde rabatterna. Svärfar fyllde år den 24 november och då skulle trädgården vara i ordning inför vintern. Ett år skulle de komma 11 november och då Åke åkte och hämtade dem snöade det, men inte bekymrade det dem, de höll på hela dagen i snöblasket och när kvällen kom var trädgården höstfin precis som vanligt.

Det där att ha laigfålk innebar inte att jag och svärmor satt inne och rullade tummarna medan de jobbade, nej  de skulle passas upp med mat och kaffe, så vi hade fullt upp i köket hela dagen, för det skulle serveras frukost, förmiddagskaffe, middag och eftermiddagskaffe och hade man laigfålk skulle det vara gott och rikligt. Annars kunde man ju få dåligt rykte.

När jag och Åke varit gifta några år slutade vi att ta hjälp med trädgården,  men Tryggve var kvar som extrahjälp så fort det behövdes och han fortsatte att gräva trädgårdslandet för mig i många, många år.

/Postat måndagen 24 september 2018