Äntligen ett beslut

Bilbesiktningen igår gick bra, men det var ett riktigt skitväder och ett antal möten med lastbilar gjorde att den lille Golfen nästan ser ut som den gjorde innan jag tvättade den. Jag tänkte först åka in till stan när besiktningen var avklarad, men jag hade hemlängtan och dessutom småregnade det hela tiden, så det blev inte av. Jag körde direkt hem!

I dag har jag äntligen bestämt mig och tagit beslutet att avboka Hollandsresan. Jag rådgjorde med barnen i söndags och de tycker att jag ska åka, men det känns inte rätt ändå. Det värsta är väl om man skulle bli sjuk och sprida smittan  vidare. Nej det är nog lugnast att stanna hemma, då har man gjort vad man kunnat i alla fall. Ännu har inte Gotland haft något fall och jag vill inte vara den första.

holland07 045
Jag får nöja mig med att se på bilderna från 2007 då vi var i Holland med Tottes bussar.

När jag kom upp i morse var det riktigt mulet och dimmigt, men molnen lättade och solen tittade fram, så när jag morgonpysslat färdigt gick jag ut på en promenad och jag gick till dammen för att se om det fanns några tussilago ännu.

IMAG2198
Jo, då! Inte var de många, men de växer väl till sig.
Blåsippor däremot finns det lite varstans nu, men det står bara en hit och en dit. Jag antar att de väntar på solen och värmen innan de sätter fart. Jag tog några kort av dem, men nöjer mig de som hamnade i headern.

Nu har molnen dragit in över oss igen, så det var tydligen helt rätt att gå ut på förmiddagen. Nu sätter jag mig nog och läser en stund tills det är dags för eftermiddagens tv-program; Hem till byn och McLeod´s döttrar. Nog har man det bra! 😀

Dagens ordspråk:
Bättre en liten eld att värma sig vid, än en stor att bränna sig vid. 

Massgaistdagen

Den 5 mars tycker Allnakku att vi ska fira Massgaistdagen och visst är det en speciell kyla just i mars, även om det är ovanligt varmt just i år.

Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.

I dag är det väl inte direkt någon massgaist att tala om, men det är mulet och jag funderar på om jag ska gå ut på en promenad eller inte, men först ska jag ha mig lite lunch.

I dag kom det, förslaget till 2020 års deklaration och från och med den 17 mars går det att deklarera vad man tjänat under år 2019. Det blir en enkel sak för min del det här året, för jag accepterar glatt att jag ska få 851:- tillbaka och behöver bara gå in och godkänna.

För första gången finns nu den nya Public-service-avgiften med och det blev verkligen en vinst för min del, jämfört med tidigare. Vi enpersonshushåll tjänar på den här reformen.

Jag börjar bli mer och mer fundersam över min bokade Hollandsresa. Ska man våga ge sig iväg eller inte? Jag har googlat och kollat hur det är i Holland och visst finns viruset där också, men i och för sig är det kanske ännu farligare att åka till Stockholm, som ju har många coronafall. Ännu måste jag inte betala in slutlikviden, så jag har lite tid på mig att fundera.

Nu är det ett angelägnare problem att tampas med, för det sägs att folk hamstrar, bland annat toalettpapper och min förpackning börjar ta slut. Jag kanske borde ta bilen och ge mig ut på en hamstringstur jag också.

Ännu hänger de med!

Dagens ordspråk:
Stor i orden, liten på jorden.

Corona/Spanskan

När jag läser om coronavirusets härjningar kan jag inte låta bli att tänka på vad  Märtha skrev i en kommentar till mig efter gårdagens deppiga inlägg:”Coronaviruset verkar vara en ”pressdemi”, som sprider sig mest genom sociala och andra media”. Det tycker jag var ganska välfunnet och pressdemi är ett bra ord för vad som händer nu. Givetvis ska utbrottet inte nonchaleras och det är ingenting att skämta om, men en viss hysteri har verkligen brutit ut i media.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på Spanska sjukan, pandemin som skördade mellan 50 och 100 miljoner offer runt om i hela världen under åren 1918-1920. Det var en influensaliknande sjukdom, som främst angrep unga vuxna, inte äldre och svaga människor som ju oftast är de som insjuknar annars.  Som barn hörde jag talas om äldre anhöriga som varit sjuka i spanskan och det gick hemska historier om svåra febrar som fick svetten från madrasserna att droppa ner på golvet under sängen. Bland de fem från Klinte socken, som dog i spanska sjukan 1918, var en min kusin Görans morfar Theodor; enligt Görans släktforskning  Svanborg.se.

Mina svärföräldrar var i Amerika då och svärfar arbetade som chaufför och berättade att en av hans arbetsuppgifter när spanskan härjade som värst, var att åka runt i Boston och plocka upp lik från gatorna och köra dem till ställen där de förvarades i avvaktan på identifiering och begravning.

Så illa tror jag inte att det kommer att bli den här gången, för i dag har vi en helt annan beredskap och framför allt kunskap om hur en epidemi ska stoppas. Jag läste någonstans att antalet nya insjuknade i Kina redan har börjat minska. Och här i Sverige jagar man nu de människor som de sju som insjuknat i corona har varit i kontakt med.  Det finns nog hopp för oss!

avdelare42

I kväll ser jag finalen av På Spåret och sedan Skavlan där Josefin Nilssons syster, Marie Nilsson Lind, ska medverka och berätta om Josefin och om boken hon skrivit om hennes liv, Josas bok.