Underbart är kort….

…och nu är jag redan hemma igen efter en härlig vecka på Sicilien. Persiennerna är uppdragna och blommorna vattnade och resväskan är uppackad och om jag inte upptäckt att det var krångel med vattentillgången, hade jag säkert satt igång tvättmaskinen också, men när jag stod där och tittade på det dåligt vattenflödet kom det ett sms från Reg Gotland, som meddelade att det är en vattenläcka i Klintehamn, som de håller på att laga och kl 24.00 beräknar man var klar med det.

Resan gick som på räls, vi kom iväg i tid och hade tydligen medvind i dag också, för planet landade nästan en halvtimme före utsatt tid, men landningen var inte snyggare den här gången än de var när vi landade på Catania för en vecka sedan. Riktigt otäck var den faktiskt, hela planet krängde som en vingskjuten kråka när hjulen tog mark. Vi skrek!

På Visby flygfält stod Bosse och väntade och han fick inte bara mig med sig hem till Klintehamn, utan tre andra också med allt sitt pick och pack.

Här på Gotland har det verkligen blivit höstlikt under den här veckan jag varit borta, eller kanske snarare höstvackert, som Bosse uttryckte det. Sällan kan jag komma ihåg en höst med så enormt vackra färger, eller så beror det på att jag varit borta en vecka och nu ser på Gotland och hösten med nya ögon. Borta bra, men hemma bäst!

Nu är det slut med bilder på Siciliansk blomsterfägring för den här gången. Nu återgår vi till den gotländska varianten och den är ju inte så dålig den heller.

Och ett Dagens ordspråk :
Räkna inte kycklingarna förrän äggen är kläckta.

Man kan inte snurra i en trikåsärk

-2º var det i morse, men med solens hjälp var det trots allt ganska skönt på min uteplats på morgonen. Jag tog med mig kaffekoppen dit och passade på att vässa klorna på samma gång. Det är ju onödigt att ha nageldammet yrande inomhus.

Jag kunde givetvis inte låta bli att vara ute och röja igår när det var så vackert väder, så dahliorna rök, men bara de svartbrända stänglarna. Knölarna ska jag ta vara på lite senare. Det gick geswindt och utan att ryggen protesterade allt för mycket.

Begoniorna och astrarna tog jag också bort, gödslade och grävde rabatten och satte ner lökarna som jag tog vara på i våras. För att reta katterna har jag lagt odlingsväv över rabatten, för de har en konstig uppfattning om vart tulpaner ska odlas och sprätter upp dem på gräsmattan om de har en chans. När jag tagit ner Klockrakan, ska jag lägga jag över armeringsgallret i stället. Just nu använder jag det som spaljé.

Det var en jättetrevlig kväll igår tillsammans med barn och barnbarn och alla hundarna. Krister och Thomas kom och hämtade mig, så jag kunde dessutom få mig ett glas vin och Eva hade lagat massor av mat:

Middagen inleddes med mingel och ett bord fyllt av ”smågodis”.
Tyvärr klantade jag mig och hade någon konstig inställning på mobilen, så korten jag tog blev jättedåliga och konstiga i färgerna.

Medan vi satt i vardagsrummet och åt och drack och minglade, bar Eva in varmrätten i salen och hon hade gjort tre olika sorters involtini (rullader) och till det fick vi en härlig potatisgratäng.

Födelsedagsbarnet hade tre ljus i tårtan.

Jag kom hem vid halvtio-tiden och då satte jag mig och såg på Shetland och sen gick jag och la mig. Som så ofta när jag varit borta och fått mycket att tänka på, svek mig sömnen och till slut började jag snurra. Jag brukar nästan alltid ha ett nattlinne av nylon/silke som gör att man glider runt i sängen lätt och behändigt, men igår hade jag ett trikålinne och då blir det jättejobbigt. Man måste liksom lyfta runt kroppen för att kunna vända sig, så vid tvåtiden gick jag upp och bytte och sen somnade jag efter några snurrar till.

Nu ska jag åka till kyrkogårdarna och kolla läget på gravarna. Jag måste kolla hur stor skada frosten har gjort där och om det kan se ut som det gör eller om jag måste skaffa nya plantor i morgon.

Dagens ordspråk:
Det lönar inte mödan att leta efter korven i hundkojan.

Nog är det konstigt

På onsdagar är det ett vanligt gammeldag kryss, kallat Lyckokvadraten i GA. Det tycker jag är väldigt roligt och jag brukar klara det ibland med hjälp av lite googlande. Dagens började jag med vid morgonkaffet efter Sudokut och Dagens Namn och det gick ganska bra till att börja med. När jag varit ute i trädgården och rustat ett tag, satte jag mig på uteplatsen och knäckte några ord till, men jag fick fyra kvar:

Lodrätt 22. Startar eget

Vågrätt 25. Nedrig

Lodrätt 26. Styr oligarki

Vågrätt 36. I eller på jacka

Bilden är klickbar!

När jag åt lunch satt jag och tittade på krysset och grubblade på de här fyra orden. Nej, det var som förgjort, jag kunde inte komma på dem.

Så gick jag ut på min promenad, gjorde ett blogginlägg med höstbilder när jag kom hem och sen satte jag på kaffet och slog mig ner vid köksbordet  för att dricka det. Tog tag i tidningen, greppade pennan och fyllde i de fyra orden.

Anders Hansen!! Jag vill ha en förklaring till vad det är som händer i min hjärna!

 

Det gäller att vara vaksam

Förr gick det runt dörrknackare, nasare, som sålde allt upptänkligt. Jag minns skärsliparen som kom med sin specialdesignade cykel som även drev en slipmaskin, och Wastessos från Stånga som kom och köpte upp ull och sålde garner. För att inte tala om Björnsson som kom med kappsäcken fastbunden på cykelns pakethållare.
”Ska de va nåre damakalsongar?” eller om han var lite ”ovitig” frågade han ”Ska de va nåre hynsburar?” Då fnittrade svärmor lite och rodnade om kinderna. Det såldes dammsugare, örter, tavlor, böcker och jag vet inte allt. Och så Jehovas vittnen förstås. Dem bjöd svärmor in och så blev det långa intensiva diskussioner om hur man bäst skulle försäkra sig om att komma till himlen.

Alla dessa är borta, förutom då vittnena för de var här och knackade dörr för inte så länge sedan. Telefonförsälningen har också minskat, ja nästan helt försvunnit, åtminstone är det ingen som ringer till mig. Nej, nu har det dykt upp en annan typ av nasare. Folk som utger sig för att hjälpa till med både det ena och det andra: Rensa imkanaler och hjälpa till att ordna så att man får ett väldigt bra elavtal är väl det senaste nu i sommar. Det gäller verkligen att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in någon. Geab gick ut och varnade igår för säljare som utger sig komma från dem. Kräv alltid legitimation!

Det kom en skvätt regn i natt också och jag tömde regnmätaren på 3 mm i morse. Soligt och blåsigt är det den här torsdagen och jag var ute och rustade lite i förmiddags. Jag städade av i förrådet och satte bland annat in solstolen, för nu kommer jag nog inte att använda den mera i år.

Sedan tog jag fram räfsan och snyggade till efter gårdagens häckbeskärning. Killarna hade lämnat en hel del skräp efter sig och så kan jag ju inte hade det precis utanför min uteplats. Jag har ingen stor skräpkorg utan ett ordentligt spann och det blev många vändor med kvistar, löv och mossa till komposten innan jag var nöjd.

Det blev lite ”gaimaldut”.

Nu ska jag ta en vända ner på samhället och se om det kan bli någon trevlig skvallerstund på Kupan. På torsdagar är mötesplatsen öppen och det är ett tag sedan jag var där.

Dagens ordspråk:
Ingen vet var haren har sin gång

Vädra varsamt….

…manar polisen! Det har varit ovanligt många bostadsinbrott på Gotland i sommar och även om det varit lugnt på den fronten den sista tiden, manar polisen till varsamhet. Vi har ännu några varma dagar att se fram emot och öppnar man dörrar och fönster utan att ha uppsikt över dem, får man kanske ovälkomna gäster.

På många ställen här på ön låser vi inte ens om oss, säger polisen och så var det vid Stenstugu också förr i tiden. Vi låste sällan nattetid, men åkte vi bort låste vi och la sedan upp nyckeln helt synligt på snedsträvan till taket över trappan. Åke motiverade det med att om dörren var låst och nyckeln låg där, visste alla att vi inte var hemma. Skulle någon vän eller släkting behöva komma in, var det bara att låsa upp  och en eventuell tjuv slapp slå sönder ett fönster.

Med det blev annorlunda med tiden, eftersom det allt oftare rapporterades om grova överfall och även vi började låsa om nätterna och även vi fick vara med om inbrott.

Svärfar och svärmor hade varit vid stranden på kvällen och morgonen därpå sa Åke till svärfar: ”Du låste väl bilen när ni kom hem igår kväll?” Anledningen var att det rapporterats att några interner från fängelset i Lärbro hade rymt och de var fortfarande på fri fot. När vi fick höra att han lämnat bilen med nycklarna i,  sprang jag ut och tittade efter i garaget. Dörren dit var stängd, men när jag öppnade var bilen borta. Då berättade svärfar att han hade hört att det rasslat i gruset på storgården någon gång under natten, så förmodligen hade skurkarna skjutit ut bilen för att kunna smyga iväg med den utan att någon upptäckte dem.

Vi fick tillbaka bilen några veckor senare, jag ska inte dra hela historien, men polisen sa sedan att hade de inte fått tag i rymlingarna och fått dem att berätta var de gjort av bilen, hade det säkert dröjt väldigt länga innan den hittats. Den var inkörd långt inne i en tät skog och syntes inte från något håll.

Här på Odvalds är jag väldigt noga med att låsa, speciellt sommartid när jag är mycket på baksidan, för då hör jag inte om någon eventuellt skulle komma in. Nu ska jag förresten gå ut och sätta mig där en liten stund, för det är en varm och solig lördag. Senare i eftermiddag har jag lite stök i köket, för jag får besök av bloggvännen Kicki med make och en väninna och fyra ”frallor”. Då blir det full fart här!

Dagens ordspråk:
Gärning talar mer än ord

Skåpmat

När bloggfantasin tryter och man tycker att man vänt ut och in på sig själv så det kan vara mer än nog, får man ta en vända till. Här kommer det lite gammal skåpmat: En utmaning från 2008, fast svaren är dagsaktuella.

  1. Väder utanför ditt fönster: Där ligger min terrass och just utanför fönstret är det skugga, men annars är det sol, måttlig vind och temperatur på 22º i dag.
  2. Lyssnar på just nu: I köket står radion på och just nu är det P4 extra. Jag hör det bara lite svagt, så tinnituspipet i mina öron överröstar radion.
  3. I går gick jag och la mig: Klockan 22. 35 efter att ha sett några avsnitt av Designated Survior.
  4. I dag vaknade jag: Först vid 5.30-tiden, men somnade om och vaknade på allvar 7.30.
  5. Jag har på mig: Blå shorts och ett linne.
  6. Senaste som ringde mig: Min syster Kerstin, som ville höra hur det är med min axel.
  7. Senaste jag ringde: Det lilla klippet, för att beställa tid för klippning. Jag får vänta tills nästa vecka innan jag får komma.
  8. Senaste som skickade mig sms: Kicki, som satt på färjan mellan Oskarshamn och Visby på väg till årets Gotland Dog Show
  9. Senaste som jag skickade till: Svarade Kicki.
  10. Senaste person som jag mailade: Laila, för att höra om jag skulle handla något för SPF:s räkning när jag ändå skulle till ”Gamen”.
  11. Senaste person som mailade mig: Laila, som sa att det inte var något hon behövde.
  12. Sista hemsida jag besökte/läste: Minton och dagens blogginlägg Flowers on Fridays.
  13. Ska/har gjort/göra idag: Ska snart sätta på kaffet, har dammat och dammsugit och om inte axeln ömmade, skulle jag ha putsat av fönstren på utsidan också, men nu får det vara. Borde åkt och handlat, men håret ser så hemskt ut så jag kan inte visa mig för folk. Det får vara tills i morgon förmiddag efter att jag har snyggat till mig.
Mina Flowers on Fridays

Dagens ordspråk:
Där gärdsgårn är lägst kliver alla över

Rökt abborrfilé……

…är också gott! Bosse håller mig med fisk och i dag kom han hit med ett par rökta flundror och en rökt abborrfilé. Den blev en utmärkt kvällsmat efter en riktigt slappardag, då jag mest har suttit ute och läst. Jag köpte Skymningens Barfotabarn av Anna Jansson, för 5:- på Kupan häromdagen, så det gjorde inte så mycket att jag upptäckte att jag hade läst den förut, men det är länge sedan och jag kom inte riktigt ihåg upplösningen, så det gjorde ingenting. Nu kan jag lämna tillbaka den till dem så kan de sälja den en gång till.

Och jag behövde en vilodag, så som jag har slitit i natt. Jag var alldeles slut när jag vaknade i morse, för jag hade hållit på med mjölkning hela natten och mjölken skulle tömmas ner i någon slags vagga och där blev det stopp i filtret, för någon av korna hade juverinflammation och aldrig kom veterinären. Pust…..

Dagens ordspråk:
Det växer gräs på den stig där ingen går

Fredagsblommor till Tilde

I dag är det växlande molnighet, men ganska varmt och skönt väder. På förmiddagen ägnade jag mig åt en lättare sanering och for runt med dammtrasan och snabeldraken. Det kunde ha gjorts ordentligare, men det får duga ändå.

Egentligen borde jag åkt och handlat, för det är ganska tomt i kylskåpet, men jag har i alla fall mjölk, ägg, smör och mjöl hemma, så det fick bli pannkakor och lingonsylt till lunch. Det är gott, men känns rätt onyttigt, så för att bättre på näringsinnehållet lite åt jag ett gäng tomater.

Mina små körsbärstomater, som har formen av ett hjärta, mognar för fullt nu och i dag plockade jag av sex stycken, som jag åt upp tillsammans med pannkakorna.

Det var mulet när jag gick ut och la mig i solstolen för att lyssna på Tilde de Paula, men molnen lättade och det blev riktigt varmt och skönt, så pass att jag var tvungen att dra mig in i skuggan vid två-tiden.

Tilde var trevlig att höra på och spelade bra musik, men det jag bär med mig från hennes program är något som hennes dotter sa, när en påflugen dam på bussen talade om för Tilde att hon var mycket snyggare i tv än i verkligheten. Dottern böjde sig fram och tittade damen i ögonen och sa: ”Man måste inte säga allting!”

Av barn och dårar får man höra sanningen sägs det och det ligger nog någonting i det, för visst är det så. Man måste inte säga allting! Vi är nog alla lite klappkäftade ibland och det  säger jag, trots att jag  suttit här och tyckt och haft åsikter om folks prestationer som sommarpratare och grämt mig över deras musiksmak, dagligen i snart två månader. Jag nästan skäms!

Så här kommer några fredagsblommor till Tilde och hennes kloka dotter
och alla som jag dissat!

Dagens ordspråk:
Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket