Köpa glödlampor är inte det lättaste

I dag satte jag på mig munskydd och handskar och körde till Konsum tidigt på morgonen. Eva och Bosse handlar ju för mig, men det var så mycket svårbeskrivbart som skulle hem i dag, så jag kände att jag ville åka själv. Bland annat ville jag ha hem ljus av olika slag,  för att inte tala om glödlampor. Det är en hel vetenskap när man behöver förnya dem. Jag läste och läste på förpackningarna, men kom ändå hem med fel sort. Sen hade jag tänkt köpa mig ett par kotletter,  det är också sånt som jag vill köpa själv, men det fanns inga som såg bra ut, så det fick vara. Jag har tagit ut grytbitar av lamm från frysen, så det får bli en lammgryta i stället för fläskkotletter till middag.

På Konsums parkering stod det bara fem bilar när jag kom dit och inne i butiken var det lika ödsligt som här hemma, så jag kände mig nästan lite löjlig med mitt munskydd, men nu är det invigt i alla fall och det funkade bra tycker jag.

Det är grått och blåsigt i dag, men fram på dagen igår blev det riktigt fint och när jag ätit lunch gick jag ut på en promenad. Den blev inte så lång, för jag gav mig av utan mössa och blåsten gjorde att det blev lite kallt om öronen, så jag kortade av Klinterundan lite. Vi får väl se hur den här torsdagen utvecklar sig, det kanske klarnar upp lite på eftermiddagen i dag också.

När jag kom hem efter gårdagens promenad kom Bosse hit och vi klarade av årets fakturering för Mulde Strandkviors Vägsamfällighet. En gång om året ska det sändas ut krav på årets avgift för vägunderhållet till delägarna i samfälligheten och då hjälper jag till med det och det gör jag så gärna. Nu ligger ju allt annat föreningsarbete nere, så det var nog bara bra för skrivaren att få jobba på lite och bra för mig också, som fick fördriva några timmar tillsammans med Bosse.

Dagens ordspråk:
Den middag man inte är bjuden till är svårast att smälta.

Ha en trevlig torsdag!

Har du valys ut?

Det har jag! Fast jag tror att jag avstår både från att tacka ja till den exklusiva belöningen och från att klicka på länken för att avsluta prenumerationen av Telias nyhetsbrev. Att de aldrig ger sig!

Det är i alla fall tur för oss godtrogna svenskar att de är så dåliga på svenska. De avslöjar sig verkligen, för inte kan jag väl tro att någon på Telias kundtjänst skulle stava så illa, även om den bäste kan göra fel. (Det har hänt mig 😆 )

Det här är dessutom tredje gången jag fått ett liknande mejl. Skurkar och bedragare. :mrgreen:

Jag har just pratat med Anticimex om hålet och den 11 december kommer det en skadedjursbekämpare hit för att titta på det. Det är rått- och musår i år och kön för att få hjälp är lång, men jag har ingen brådska. Råttorna är nog kvar till dess. För att djäklas lite med dem täppte jag till hålet med jord när jag ändå skulle tömma en kruka. Få se hur lång tid det tar innan de gräver upp det igen.

Det är en ganska ljus och fin måndag och jag ska ta mig en vända till Suderviljan och se om jag kan hitta  några trevliga adventsblommor. Advent kräver amaryllis, hyacinter och julstjärnor för att det ska bli någon riktig stämning. Jullådan ska in från förrådet också, så att jag kan få kolla av att adventsstakarna fungerar i år också, så att jag inte står där på lördag med trasiga lampor.

Eva har en teori om att vi just i år behöver mera jul än någonsin och hon har bakat saffransbröd och Bosse har redan gjort en liten julskinka, så jag får väl hänga på och jula till det jag också så gott jag kan. Man får inte låta sig nedslås och besegras av corona.

Varför dessa muntra tankar mitt i novemberdeppet? Solen tittar in!

Dagens ordspråk:
Den som alltid skäller skrämmer ingen.

Glad måndag!

Fem en fredag v 47: Tittut / Och några frågor till

Det är mulet och det blåser fortfarande och det har varit +3º som kallast i natt. Det var tur att jag tog in begonian igår kväll.

Tre frågor???

Ännu en fråga: Hur kan det vara att man trots all information inte har förstått att vi har en pandemi där vikten av att hålla avstånd och undvika alla sociala sammanhang är A och O?

Jag har ju alltid radion på och det är P4 Gotland som gäller och i dag rapporterar de bland annat om ett ”superspridarevent” i Burgsvik för tre veckor sedan. Det anordnades en konsert på Fiket och av de 33 personer som varit där; deltagare, bandmedlemmar och personal, blev 31 stycken smittade och insjuknade i covid-19 och två blev så dåliga att de hamnade på sjukhuset. De två som inte blev sjuka hade haft sjukdomen tidigare. Fiket är nu stängt tills vidare.

Så är det dags för elisamatilda´s fredagsfrågor:

1. Vilken var din senaste oväntade utgift? Jag blev tvungen att köpa nya borstar till min eltandborste.

2. Vad är en trevlig överraskning? Om det ligger något trevligt kort eller brev på dörrmattan.

3. Vad är något du inte kan hitta? Jag har slarvat bort en kniv.

4. Vad gömmer du dig från? Försäljare.

5. Vad gör du vid oväntat besök? Nu under coronatiden är oväntade besök inte så välkomna, men normalt försöker jag snabbt tänka efter om jag har något att bjuda på.

Dagens ordspråk:
Nya skor är bra, men de gamla sitter bäst på foten.

Trevlig fredag!

Ett ljus i mörkret

Det är en mörk och dyster onsdagsmorgon och i dag får vi nog inte se någon sol och dessutom varnar SMHI för oväder med mycket hårda vindbyar, men det finns dock ett par ljus i mörkret. För det första kan man  i dag läsa på helagotland.se att det vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde igår, togs beslut om att etablera en Trygghetspunkt på Åvallegården i Klintehamn.

Trygghetspunkterna är sjukvårdsinrättningar för enklare åtgärder. Provtagning, såromläggning, blodtryckskontroll och vissa injektioner ska göras där. Burgsvik, Fårösund, Katthammarsvik och Roma har redan trygghetspunkter.

Det blir säkert jättebra, för det har ju varit för galet att alla klintebor och folk runt samhället varit tvungna att köra till Visby eller Hemse för ett enkelt blodprov och en bra avlastning för vårdcentralerna måste det ju också bli. (Vän av ordning kanske undrar hur många vi klintebor är?  Det rör sig om ca 1550 personer.) Till Trygghetspunkten kan man komma oberoende av var man annars är listad och man bokar tid via sin vanliga vårdcentral, privat eller regionens.

För det andra tycker jag att den fjärde säsongen av The Crown också är ett ljus i mörkret. Jag har sett fyra avsnitt och tycker att den är väldigt bra och jag förstår mer än väl att brittiska kungahuset inte är överförtjusta.

Mindre trevligt är det att portot för brev upp till 50 gram höjs med en krona, från dagens 11 kronor till 12. Höjningen kommer att gälla från årskiftet och är ett svar på det intäktsbortfall som följer av minskade brevvolymer, det kan man läsa i DN i dag. Jag tror att de biter sig själva i svansen!

Det här kanske blir sista året man får några julkort, för de har blivit färre och färre de senaste åren. Kanske beroende på att jag inte heller skickat så många som jag brukat göra.

Dagens ordspråk:
Mötas och skiljas är livets gång, skiljas och mötas är hoppets sång.

Ha en behaglig onsdag!

Nu känns det otäckt

Jag har inte nämnt den här eländiga pandemin så mycket här i bloggen, utan bara låtit siffrorna från Livet efter 70 tala för sig själva, men den här gråa novembermorgonen kan jag inte låta bli i alla fall, för ökningen här på Gotland är förfärlig. I våras tyckte man att det var hemskt när rapporterna om 5-6 nya fall dök upp – nu är det 50-60 om dagen och från 1-11 november har vi ca 250 konstaterat nya smittade, vad blir det av det här? Visserligen var det säkert många fler i våras än vad siffrorna utvisade, eftersom man inte testade så många då, men nu känns det riktigt oroande.

Jag som lagom tuffat till mig lite och börjat handla själv vågar nog inte fortsätta med det, i alla fall inte förrän man ser en ordentlig trend på att det här eländet mattas av, eller att vi får ett vaccin. Eva och Bosse ställer upp och hjälper mig, men det är så fruktansvärt tråkigt och jag börjar nästan fundera på varför man ska leva över huvud taget. Gå här inne ensam och stampa, gå ut på ensliga promenader och sedan tillbringa större delen av tiden med en bok eller framför datorn och tv:n. Vad är det för mening med det egentligen?

Det är inte så att jag tänker ta livet av mig, om nu någon tror det, så desperat är jag inte, men så går tankarna då och då. Man tycker att man skulle vilja leva, inte bara överleva!

Julen nalkas! Hur blir det med den? Ska den ställas in, precis som vi fick göra med årets påsk- och midsommarfirande och inte kom syster Kerstin och hennes man på något sommarbesök heller.

Det lär varken bli några julbord eller någon julhandel i år, som det ser ut nu i alla fall.

Dagens ordspråk:
Att komma i rätt tid är bra, att gå i rätt tid är bättre.

Ha en skön torsdag!