Julbordet??

Det är en grå och blöt lördag och tråkiga nyheter gör ju sitt till för att det ska kännas dystert. Igår gick jag ut på en promenad trots tråkvädret. Inte var det speciellt skönt, men jag försöker lyda Anders Hansens råd att röra på mig även om det tar emot. Få se om jag övervinner latmasken i dag också?

Har du läst om Warfsholm? Den frågan fick jag via ett sms från vår SPF-ordförande igår kväll. Nej, det hade jag inte gjort och fattade först inte vad hon menade. Vi har haft planer på att ha vår påskfest där (SPF alltså), så jag trodde att det hade något med det att göra och det hade det i och för sig också, för när jag kollade på helagotland.se fick jag se att Warfsholms driftsbolag begärt sig i konkurs. Så ledsamt!

Hur blir det nu med vårt julbord? I en artikel i GA i dag säger Sanna Göthman att hon ska försöka hjälpa konkursförvaltaren att hitta en ny operatör och att hon inte gett upp hoppet om att de bokade julborden blir av liksom sommarens bröllop, men jag vet inte vad man ska tro om det egentligen.

Dagens ordspråk:
Optimisten tror att den värld vi nu lever i är den bästa möjliga, och pessimisten fruktar att det är sant.

Unga Astrid

astridVi hade frivisning av Viasatkanaler under förra veckan och jag lyckades faktiskt se ett par filmer, bland annat filmen om Astrid Lindgrens ungdomsår. Nu är det ungefär ett år sedan filmen kom ut och jag tror att den har gått på Rondo i Klintehamn, men då missade jag den.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om filmen. Det är klart att hennes ungdomsår och historien hon hade med den 30 år äldre tidningsredaktören präglade hennes liv och traumat att behöva föda barnet Lasse i Danmark och sedan lämna honom där i flera år innan hon kunde ta hem honom, måste ha varit hemskt, men att man i filmen helt bortser från hennes gärning som författare känns märkligt. Och Astrid Lindgren, som värnade så om sitt privatliv! Det kändes inte rätt att det lämnades ut på ett så spekulativt sätt. Det är inte så länge sedan jag såg dokumentären om Astrid Lindgrens liv på SVTPlay och den gav i alla fall mig mycket mer.

I dag då? Jag har varit och skaffat mig en regnjacka, för den jag har läcker som ett såll och när man ser på väderleksprognosen för Giardinin Naxos den kommande veckan, kan det nog vara bra att ha något rejälare doningar, även om Eva säger att jag inte får gå ut när det regnar. Sen har jag givetvis påbörjat planering och packning inför morgondagen, för vi bör vara vid flyget redan vid 7-tiden, så det gäller att tänka till. Men sen ringde Carina och bjöd på eftermiddagskaffe på Warfsholms Pensionat och det kunde jag ju inte tacka nej till, så nu har det varit paus i packandet.

Vi satt där i den vackra matsalen och åt varsin stor bit gräddtårta, pratade och njöt av omgivningarna.

Tack Carina!

Margaretakaffe och Vera Vitali

En god vän föreslog att vi skulle träffas och dricka Margaretakaffe på Warfsholm i dag och jag hade ju bestämt mig för en promenad, så givetvis nappade jag på det. Warfsholm tur och retur är en alldeles lagom vända.
När klockan blev ett satte jag därför på P1 i mobilen och stoppade i hörlurarna i öronen, för jag ville lyssna lite på dagens sommarvärd, Vera Vitali, medan jag gick ut till ”Varvet”. Hon är ju helt fantastiskt bra i serien om Bonusfamiljen. Nu var hennes program nog mera lämpat för den som är mer intresserad av film och filmskapande än jag är. Så länge det handlade om hennes pappa, Leon Vitali och hans samarbete med Stanley Kubrick var det ganska intressant, men när hon senare kom in på sin egen karriär tappade jag koncentrationen. Musiken var ganska skaplig, men det hjälpte inte mycket. På min Fem i topp-lista hamnar hon inte.

IMAG1118

När mina bekanta dök upp stängde jag av radion och vi gick in och beställde kaffe. Jag är så förargad på mig själv att jag inte tog en bild på deras månstenar – på ett fat låg en stor hög av stenar, som vi närmare undersökning visade sig vara konstfullt utförda stora maränger – allt till minne av 50-årsdagen av människans första steg på månen. Vi köpte en som vi delade på och ja, den smakade som maränger smakar, men det var ett kreativt och roligt sätt att uppmärksamma den här dagen på tycker jag.

Trevlig fortsättning på lördagen!

Gartru gratar ettar Bengt

I dag är det Gertrud som har namnsdag och i Allnakku kan man läsa följande om den här dagen:

Gartru är en gutamålsvariant av Gertrud. Dagen är en märkesdag, mest när det gäller vädret, och Bengt, den 21 mars, finns ofta med. Om det regnar mellan dem, gråter Gartru efter Bengt. Det går över då han kommer.

Om allt stämmer så ska det alltså bli ändring i vädret på torsdag och det kan man verkligen längta efter, för i dag regnar det ordentligt och det blåser hemskt.

Men i dag struntar jag i att det regnar, för i dag har Gertrudsgillet vårens gillesfest och i år blir den på Warfsholms Pensionat, som grundaren till gillet, Willy Wöhler lät bygga 1899.

Autendag innebär att vi serveras tre sorters sill och potatis, Janssons frestelse och omelett med prinskorv och köttbullar. Menyn är densamma som på Wöhlers tid.  Efter maten brukar det bli kaffe och någon god kaka. Klarar vädret upp fram på dagen kanske jag tar en promenad dit, annars får väl Golfen träda i tjänst.

Dagens utmaning från Orsakullan handlar om tv-serier i dag också, men den här gången om någon som man tycker är överreklamerad. Jag instämmer i vad hon själv säger. Jag ser aldrig på de där såporna med olika familjer och vad de håller på med; Parneviks, Wahlgrens, Kardashians och allt vad det heter. Det är fullkomligt ointressant!

Trevlig söndag!