Till lasarettet i regn och rusk

Mötet igår kväll gick bra och jag var hemma igen strax efter åtta. Jag satte mig och renskrev mina anteckningar med en gång när jag kom hem, för det blir inte direkt lättare att tyda dem dagen efter, men sedan satt jag mig i tv-fåtöljen och såg på Halvåtta hos mig och Hela Sverige bakar. Sen gick jag och la mig, för jag skulle upp lite tidigare än vanligt i dag. Jag fick en kallelse till Osteoporosmottagningen för en tid sedan och nu skulle jag få reda på resultatet av proverna och träffa ”vår” läkare Maria Sääf, som är överläkare och endokrinolog med inriktning mot osteoporos vid Karolinska Institutet.

Det regnade ordentligt när jag gick iväg till bussen i morse. Jag funderade skarpt på att ta bilen i stället, men man smälter ju inte av lite regn, så jag beväpnade mig med paraply och gav mig av till fots. Bussen gick hela vägen ner till lasarettet och jag kom i god tid.

Hon är så trevlig Maria Sääf och mina värden enligt blodproven var perfekta på alla sätt och vis, men mitt skelett är trots det långt i från perfekt och för att stärka det, så att jag kan hänga med några år till, vill Maria att jag ska börja ta Forsteo, en  medicin som man tar i form av en spruta varje dag i 18 månader. Lever jag när den perioden är avklarad ska jag följa upp med en medicin som ges i form av dropp 1 gång per år. Nu får jag vänta tills Linda har tid med mig, för att lära mig använda den där pennan. Det låter inte så trevligt, men det ska väl gå. Man är ju trots allt fortfarande bildbar.

Nästan en timme blev jag kvar på lasarettet, men sen gick jag upp för Rackarbacken och över Klinten till Östercentrum. Det regnade fortfarande, så jag var glad över mitt paraply.

 

 

Maria betonade att mina värden säkert är så bra för att jag lever sunt, rör på mig och har en bra kosthållning. Nu vet jag väl inte om den här fruktbakelsen kan räknas in under den kategorin, men hon påpekade också att jag inte skulle sträva efter att bli smalare, snarare är det bra om jag går upp något kilo till, så då kan det ju inte var fel med en och annan bakelse.

Efter besöket på Siesta gjorde jag en snabb visit hos Clas Ohlsson också, innan jag gick till busstationen för att åka hem. Jag köpte mig en ny vattenkokare, för den gamla har lagt av. Den tålde tydligen inte min avkalkning häromdagen. En ugnslampa kom jag ihåg också och den är nu inmonterad och klar, så nu har jag lyse i ugnen igen.

Dagens ordspråk:
Den sjuke fattas bara en sak, den friske många.

Sommar med Sissela Kyle

Visst är det varmt i dag, men det blåser ganska svala vindar så det är faktiskt rätt behagligt. På förmiddagen var jag lite social med en granne och efter lunchen satt jag ute i skuggan och löste korsord tills det var dags för Sissela Kyle och hennes Sommar i P1.

Jag tycker att hon var riktigt bra. Hon har varit sommarvärd många gånger och den här gången pratade hon om hur hon kan uppleva fenomenet att leva i flera åldrar och det tror jag inte hon är ensam om. Jag kan i alla fall känna igen mig i det hon berättar. Hon inledde med en dramatisk händelse där hon blev påkörd av en cyklist och jag känner igen mig där också. Jag är räddare för cyklister än för bilar. Bilarna hör och ser man, men cyklisterna kommer smygande så bedrägligt tyst. I allra bästa fall kommer det en liten pling, när de susar förbi. Och hon berättade om Benny Fredrikssons självmord och den ångest hon har för att hon inte ställde upp för sin vän. Han var Kulturhusets vd och anklagades för sin ledarstil och även för sextrakasserande, när #Metoo-rörelsen drog igång hösten 2017. Och hon berättade om sin mamma och hennes död. Det var ett intressant program med många ord och väldigt bra musik.

Jag låg på terrassen i skuggan under ett parasoll och tittade upp mot molnen som blev fler och fler. Det blåste nästan svalt, så när molnen växte till sig flyttade jag ut solstolen på gräsmattan en stund.

Igår blev det varken det ena eller det andra. Jag satt ute på terrassen på morgonen och det var alldeles tyst i området. Ingen gräsklippning, ingen på väg till eller ifrån tvättstugan, inte en enda bil och inte en enda människa syntes till. Till och med kajorna var försvunna. Så trist!

Jag gick och duschade och tvättad håret och sedan tog jag en buss till Visby, för jag hade ett ärende på Östercentrum och när det var avklarat och jag snurrat runt lite i butikerna utan att köpa något,  blev det favoritlunchen på Siesta innan jag åkte hem igen.

Dagens ordspråk:
Den som går efter sitt eget huvud får också stå på egna ben.

Rundtur på den nya gotlandsfärjan MS Visborg

Eva tittade in på förmiddagen och när vi satt i köket och pratade ljusnade det helt plötsligt och det dök upp blå luckor mellan molnen. Det bådade gott för eftermiddagen, för Bosse o Carina skulle åka till Visby och se på den nya färjan och de hade erbjudit mig att åka med.

När vi kom till Visby och hamnen var den stora frågan hur vi skulle hitta en parkering, men efter några varv hittade Bosse en lucka där han kunde ställa bilen.

Carina har ännu svårt att gå, så vi fick utnyttja hissystemet, men det fungerade alldeles utmärkt. Vi fick gå ombord på båten via bildäck och där var ett stort mässområde, där massor av gotländska produkter presenterades.
När vi gick ombord, cirka en timme efter att visningen började, frågade Bosse en från personalen som stod med en klicker och räknade alla som passerade in, hur många hon registrerat och det var 2700 personer. Och det bara på en timme! Intresset var tydligen enormt och vädret kanske också bidrog till att folk sökte sig ut.
När vi passerat mässområdet tog vi hissen upp till däck 8 och därifrån började en rundtur utmärkt med pilar som vi följde. Det fungerade utmärkt och för oss som använde hissarna fanns det uppskyltat med vart vi skulle åka.

När vi gått runt på däck 8 blev vi hänvisade till däck 10 och där finns det en servering utomhus, så nu har vi en färja som är i stort sett i klass med andra kryssningsbåtar. Det blir ju mysigt att sitta där en varm sommardag.

MS Visborg kan ta 1650 passagerare och alla ska ha bokade platser, det finns 98 hytter och flera försäljningsställen. Foto på hytten har jag knyckt från Thomas facebooksida, för mitt blev så dåligt. Det var mycket folk i korridoren och jag ville inte hindra trafiken, så jag siktade för dåligt.

När rundturen var avslutad passerade man genom mässområdet igen. Det var jättemycket folk hela tiden och vi mötte flera bekanta.

Nu lämnade vi hamnen och åkte till Siesta för eftermiddagskaffe och macka och annat godis. Carina o Bosse satsade på köttbulle- respektive räkmacka, medan jag nöjde mig med en halv fralla med ost, men sen fyllde jag på med min favorit, en fruktbakelse.

Tack Carina o Bosse för en trevlig Visbytur!

Bilbesiktning och Årsmöte med Stoj

I dag har jag varit i Visby nästan hela dagen och började med att åka till bilbesiktningen, för nu var det dags för den lille Golfen att bli undersökt igen. Jag hade fått en tid till klockan 11 och jag kom givetvis i god tid, så när jag körde därifrån var klockan bara 10.58.

IMAG0070
Två män undersökte bilen och den fick med beröm godkänt, så nu rullar den ett år till (förhoppningsvis)

Sedan körde jag med lätt hjärta till Östercentrum och ”shoppade loss”. En tröja på HM fick jag i alla fall med mig hem. Strålande för att vara jag! Det ganska fina vädret hade förbytts i regn när jag gick där mellan affärerna, men det var inte så farligt.

Lunch på Siesta

När lunchen var avklarad åkte jag till lasarettet för på eftermiddagen hade jag anmält mig till Osteoporosföreningens årsmöte och det skulle vara i matsalen där. Själva årsmötet var avklarat på en halvtimme och sedan blev det kaffe med semla och underhållning av Stoj. Stoj visade sig var fyra glada damer i mogen ålder som spelade på varsin cittra och sjöng och spexade. De var jättetrevliga! Sällan har jag varit på ett så trevligt årsmöte.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Utsikten från matsalen skämmer inte för sig.

Det hela slutade precis lagom så att jag kunde köra hem medan det ännu var lite dagsljus kvar, men mycket trafik var det givetvis.

Trevlig kväll!