Postombud

Efter en regnig och grå tisdag blev det en riktigt fin onsdag och det passade mig bra, för i dag hade jag bestämt mig för att gå en runda i samhället och dela ut brev för SPF:s räkning. Det är ju onödigt att kosta på porton när jag ändå ska ut och motionera! Så fram på förmiddagen gick jag iväg och det var skönt ute, även om det var ett par grader kallt när jag gav mig av. Halt var det, men den mesta snön och isen smälte igår och det är bra sandat nu, så jag kände mig ganska lugn.

Det blev en ordentlig promenad och när det var dags att vända hemåt hade jag bara tre brev kvar som skulle levereras vid Åvallegården och däromkring. Jag gick hem genom skogen, men det visade sig vara ett felaktigt vägval, för där var det rena isgatan och jag fick pulsa i skaren bredvid stigen.

Tala om isgata
Det här är pensionärslägenheterna i skogen bakom Åvallegården och hit skulle ett brev….
…och ett hit till Vallemo…
….och ett till Åvallegården

Efter lite drygt 1½ timme var jag hemma igen och då var det dags för lunch. Sedan fick jag besök av vår ordförande, som skulle hämta ett par kopior av det justerade protokollet från  årsmötet och sen har jag suttit vid datorn och uppdaterat medlemsregistret. Jag kan inte låta bli att förundras över det här krångliga datasystemet som SPF har skaffat. Först i morgon går det att se resultatet av min möda. De som fått nya uppdrag syns med en gång, men de avslutade uppdragen tar det ett dygn att få uppdaterade. 👎

Trevlig fortsättning på onsdagen!

Plättar i luften

Det är grått och milt väder i dag och det töar, så nu är snart isen, som jag grämde mig över igår, helt borta. Jag har varit ute en vända här på området, för efter gårdagens årsmöte med SPF var det några brev med program och avier som skulle delas ut  och så skrev jag ett protokoll i morse, som skulle lämnas för justering.

Årsmötet gick bra och vi var nästan 40 stycken som samlades i Klinte församlingshem. Vi startade med risgrynsgröt och smörgås och sedan blev det förhandlingar. Både jag och styrelsen fick förnyat förtroende, så nu rullar det på ett år till. 

När jag gick runt här på området passade jag på att ta en foto av min Plättar i luften.

Det ska bli spännande att se om den kommer att överleva vintern. Ännu ser den ganska fräsch ut, även om en del blad är lite fula. Den fanns som en liten, grön växt i julgruppen som jag fick av Carina och Bosse julen 2017.  När julgruppen inte var någon prydnad längre planterade jag ut den i en kruka och fram på sommaren planterade jag om de en gång till och satte ut den på en piedestal på framsidan tillsammans med en begonia och där stod den och växte och växte. När det började bli kallt och snö flyttade jag ut den på baksidan och där står den nu  i hörnan under mitt vardagsrumsfönster. Och den lever ännu i alla fall.

Om en timme ska jag iväg till Kupan och jobba, men då tar jag nog bilen, för det ska bli regn och/eller snö i eftermiddag.

Trevlig tisdag!

Vintermat

Solen skiner i dag, men det är ruskigt halt ute, för gårdagens snöblask har frusit till is. Hoppas att det hinner tina upp lite innan vi SPF:are ska ut och köra, för i dag har vi årsmöte. Jag har just varit ute och kollat att jag kom in i garaget och att bildörrarna inte frusit fast. Att få upp garageporten var inte helt enkelt, för det låg fastfrusen snö i nederkanten av den, så jag fick gå in och hämta spaden och ta bort snön, men sen gick det.

Hade jag inte haft något annat för mig, skulle jag kunnat skaffa hem ingredienser till en kytseneipå. Det är gott med varm soppa vintertid och den här soppan gjorde vi då och då på Stenstugu, för det var bara att gå ut i källaren och hämta upp en fläsklägg eller någon annan köttbit ur salttinan och grönsaker brukade det också finnas hemma. Några gryn hade vi aldrig i. Soppan fick absolut inte smaka välling.

I Allnakku kan man läsa att:

Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.

Kytsneipå – Köttsoppa på saltat kött

Ingredienser:

En urbenad saltad fläsklägg eller något annat saltat kött
3-4 morötter
1 stor eller 2 mindre palsternackor
1 bit rotselleri
1 purjolök
6-7 små potatisar
mjölk, salt o peppar

Börja med att koka fläskläggen i kort spad, skumma av den när den kokat upp och salta sedan om vattnet inte smakar ordentligt salt och lägg i några vitpeppar och kryddpepparkorn.

När fläskläggen börjar bli färdig (efter ett par timmar) ansar man grönsakerna och skär dem i mindre bitar. Lägg grönsakerna i en stor gryta, häll på lite vatten och häll sedan i köttspadet som läggen kokat i. Låt grönsakerna koka färdiga, skär upp köttet och häll i det i grytan.

När allt är varmt igen smakar man av soppa och häller i ca ½ l mjölk så att smaken blir lagom salt och så reder man av soppan, så att den blir lite simmig.Garnera gärna lite hackad persilja när du serverar den. Det här blir en stor sats som räcker till åtminstone fyra personer.

Smaklig måltid!

Planeringslunch – www

I strålande solsken åkte jag och SPF:s kassör iväg till Stenkumla vid halvtolvtiden. Vi var bjudna till föreningens ordförande på lunch, men huvudsyftet var att vi skulle planera inför måndagens årsmöte.  Det har varit kallt i natt! När jag gick till sängs var det nästan -8º och när vi åkte var det ännu -2º. Vägarna vara isiga och spåriga, men Laila körde vant och säkert. Jag slapp med andra ord ta fram Golfen i dag också. 😊

Irma bjöd på en god lunch och en titt runt i det vackra huset, innan vi slog oss ner och gick igenom dagordning, valberedningens förslag och annat viktigt. Så nu är vi redo!

 Och så tar vi ett gutamålsord igen: Det nygutniska ordet för det världsomfattande nätet (World Wide Web) är värdsgane, världsgarnet. Det svenska språket utvecklas (eller avvecklas, det beror på hur man ser det) och ändras och så gör också gutamålet, det är tydligt.

Nu har man svårt att tänka sig en tillvaro utan värdsgane. Tänk så fort det går att anpassa sig och lära sig utnyttja alla nymodigheter. Så behändigt det är  att kunna googla i stället för att springa iväg och leta i uppslagsböcker när det är något man undrar över. Korsordslösningen har fått helt andra dimensioner än tidigare och inte kunde man väl för några år sedan tro att man skulle kunna swisha iväg pengar direkt in på någon annans konto. Och att kunna se varandra när man pratar i mobilen eller via datorn. Inte kunde man drömma om något sådant! Jag som till och med är uppvuxen utan tv. Undrar vad som väntar i framtiden?

Trevlig kväll!

Strömlöst i Hela Gotland

Det hade snöat lite i natt, men inte så mycket att det dolde gräset ens och när morgonmolnen lättade blev det soligt och fint. Jag hade några listor som skulle göra i ordning för SPF på förmiddagen, men när jag var klar med dem bestämde jag mig för att åka till Hemse och hämta föreningens program som Vuxenskolan meddelat var färdiga nu.

Det verkar som om mina Hemseresor är dåligt planerade, för är det inte slabbigt och slaskigt, så är det halt och besvärligt. I dag var det hårdpackad spårig snö, men trafiken gick i masiga 50-60 km/tim, så jag kände mig ganska lugn i alla fall. Förutom besöket på Vuxenskolan var jag på Högbyhallen och köpte toapapper. Ica´s toapapper är bäst tycker jag och Coop´s det absolut sämsta.

När jag kom tillbaka till Klintehamn åkte jag in till Suderviljan och köpte några rosor som jag åkte upp till Åkes grav med. I morgon skulle han ha fyllt 91 år.

Sedan fortsatte jag till Kupan, där jag var och lämnade av en närvarolista till ”kortoxarna” som sitter där och spelar varje onsdag eftermiddag. 7-8 stycken brukar de vara.

När jag sedan satt vid köksbordet och åt en sen lunch med radion påslagen, skorrade det till i den och sen blev det tyst. Det var ännu ett av våra evinnerliga strömavbrott. Som tur var hade jag batteri i radion, så det var bara att koppla om och lyssna vidare och snart kom det ett sms om att det var strömlöst ”i Hela Gotland”.

Jag fattar inte varför de säger och skriver i Gotland. Det retar mig lika mycket varje gång. Det måtte väl ändå heta Gotland. Man bor ju en ö, inte i. Hur kan det vara att de som sitter och sänder ut meddelanden till allmänheten är så dåliga på svenska? I det senaste VMA-meddelandet som gick ut när det stormade över ön skrev man:  Mäd anledning av  osv..

Nu blev inte strömavbrottet i dag så långvarigt som tur var. Elen var nog borta i ungefär en timme, men redan efter en halvtimme var elementen nästa kalla och det började bli så mörkt att det nästan inte gick att lösa korsord. Jag funderade på att gå efter ett stearinljus, men då tändes lamporna igen.

Trevlig onsdagskväll!

Nu ska jag bara kolla stavningen en gång extra innan jag klickar på publicera. 😁

Bränn alla mina brev

När jag gick till Lokalen igår kväll var det +6º och det regnade och det har regnat i dag också, men det har inte varit riktigt lika varmt. Just nu, klockan fyra på torsdagseftermiddagen är det 0-gradigt, så jag hoppas att gästerna som lämnade mig för en stund sedan kommer hem utan olyckor.

I eftermiddag  har jag haft fem damer från SPF på kaffe. De är sammankallande i våra kaffekommittéer och  vi skulle gå igenom listorna och prata lite om verksamheten. Det är en grannlaga uppgift att fördela arbetet inför mötena, så det fanns en hel del att diskutera.

När jag höll på och städade inför mötet i förmiddags plockade jag bort den här boken från soffbordet. Den fick jag i julklapp och jag tycker att den är väldigt bra. Jag har aldrig läst något av Alex Schulman förut och blev verkligen glatt överraskad. Vilken författare han är!

Om boken kan man läsa:

Efter ett uppslitande gräl inser Alex att han bär på en vrede, ett odefinierbart mörker. Besatt av att ta reda på dess ursprung följer han ledtrådar som tar honom tillbaka till sommaren 1932 och vintern 1988, och de ödesdigra händelser som kom att förändra allt. 

I BRÄNN ALLA MINA BREV väver Alex Schulman samman tre perspektiv till en berättelse som överskrider både tid och rum. Med hjälp av autentiska brev och dagboksutdrag avtäcker han inte bara århundradets kärlekshistoria, utan även dess tragiska konsekvenser. Det är en gripande och djupt personlig skildring av passion och svartsjuka, och hur ett möte i det förflutna kan skapa svallvågor över årtionden

Han skriver om sina morföräldrar Karin och Sven Stolpe, om deras äktenskap och om Karins kärleksaffär sommaren 1932 med Olof Lagerkrantz. Jag blev alldeles fascinerad av historien och kunde nästan inte släppa boken. Två eftermiddagar underhöll den mig och jag kan inte låta bli att jämföra min lästakt med Sven Stolpes. Han läste tre böcker före frukost i stort sett varje dag. Han satte pekfingret högst upp till vänster på sidan och förde det diagonalt över den ner till höger hörn. Tio sekunder tog det för honom att läsa en sida och memorera den. Alex skriver i sin bok, att morfadern själv sade sig ha läst fyrtiofemtusen böcker.

Nu ska jag försöka få tag i boken Alex skrivit om sin alkoholiserade mamma, Karin och Sven Stolpes dotter Lisette. Glöm mig heter den.

Trevlig torsdagskväll!

Kontorsarbete

Det har varit nästan -5º i natt och det var lite vitt på marken när jag kom upp i morse, men solen har visat sig och nu är det någon enstaka plusgrad, så det ser ganska behagligt ut. Jag tror att jag ska satsa på en promenad efter lunch. Jag glömde min mössa på Kupan igår kväll, så jag kan ju göra mig ett ärende dit och hämta den.

Mitt lilla minikontor

På förmiddagen har jag suttit vid datorn och lagt in SPF Klinteortens program för 2019 på föreningens hemsida. Alla har ju inte dator, men vi får hjälp av Vuxenskolan med utskrift av programmet, som vi sedan delar ut till alla medlemmarna i samband med årsmötet och om de inte kommer dit, sänder vi det med posten, så att alla ska få ta del av det. Jag fick ett korrektur från Vuxenskolan igår och det har jag läst och läst och läst. Nu hoppas jag att allt ska stämma. Föreningslivat kräver sitt, men man ska ju ha något att fördriva tiden med.

I kväll är det ännu ett föreningsmöte. Det är bostadsrättsföreningen här vid Odvalds som ordnar ett medlemsmöte där man kan få ställa frågor och förhoppningsvis få svar på dem eller komma med idéer och synpunkter. Underhållning blir det också. Vi ska få se bilder och höra berättas om en resa till Svalbard, så det blir nog en trevlig kväll.

Ha en fin piglördag!

Nu har jag varit….

...ute och kollat bilen. Varför då? Jo igår, när jag skulle åka till Preem för att betala  den årliga  servicen de gjort på Golfen, kändes bilen så konstig och när jag backat ut och skulle stänga garageporten, tog jag mig en titt på däcken och då var ett framdäck nästan tomt. Va! En räkning på  tiotusen låg och väntade på mig och bilen var i stort sett obrukbar! Förutom det tomma däcket, så blinkade service-lampan fortfarande. Hade de gjort någon service eller inte?

Eftersom det ännu fanns en aning luft kvar i däcket körde jag sakta och försiktigt till macken och fick det pumpat och sedan åkte jag direkt till verkstaden. Bilen hämtades av en mekaniker och efter en stund kom han tillbaka och talade om att nu hade han släckt service-lampan och däcket var det inget fel på. Hans teori var att ventilen hade hakat upp sig, när han kollat lufttrycket.

Kommer du ihåg förra året när jag haft bilen på service och oljan rann av den på vägen hem från verkstaden. Då skyllde man på att en ventil hakat upp sig genom att det varit så kallt ute. Just den här modellen av Golf tålde inte att stå ute när det var kallt. Att byta ut den trasiga ventilen kostade mig ytterligare 1300:-.  Jag måste säga att förtroendet är förbrukat!

I dag ska SPF ha ett möte med Luciatåg i Klinte församlingshem och det var anledningen till att jag gick ut och kollade bilen så fort jag fått kläderna på mig. Allt såg dock ok ut, så jag ska nog våga ge mig iväg. Egentligen hade jag tänkt åka upp till Stenstugu och spola av bilen nu på förmiddagen, men det är minusgrader i dag, så det är nog inte så klokt. Det får vara tills det blir en dag med blidväder.

Trevlig lördag!