Etikett: Elena Ferrante

Nu är den slut….

av Ingrid, publicerad i Böcker, Matprat

…serien baserad på Elena Ferrantes bok nr två i Neapelkvartetten, Hennes ny namn. Jag såg de två sista avsnitten igår eftermiddag. Nu hoppas jag givetvis att man kommer att fortsätta filmatiseringen med bok nr 3 och i väntan på det, ska jag läsa den en gång till:

Elena stöter under ett författarframträdande på Nino Sarratore som hon i hemlighet varit förälskad i under hela sitt liv. Lila har efter sitt misslyckade äktenskap börjat ett nytt liv med Enzo Scanno och bor med honom och sin son Gennaro i en förstad till Neapel. På kvällstid lär sig Lila allt hon kan om datorer och programmering för att på så sätt skapa sig en ny och bättre tillvaro.

Lila och Elena försöker var och en på sitt sätt navigera genom det italienska 70-talet med all dess politiska oro, sexuella frigjordhet och sociala förändringar. Båda känner sig vilsna i den moderna världen och söker sig till varandra. Elena befinner sig i ett vägskäl i sitt äktenskap och Lila blir på nytt hennes förtrogna.

I dag då? Det regnar och regnar, så jag lär hålla mig inomhus. Tvättmaskinen har varit duktig och klarat av en omgång tvätt, som jag ska gå och hänga upp nu och sedan har jag funderingar på att baka lite. Jag hade tänkt göra schackrutor och blev stärkt i mina funderingar när jag kom in på Znogges blogg, för vad hade hon bakat och lagt ut en bild på? Jo schackrutor!

Dagens ordspråk:
Den som tala illa om andra i din närvaro, talar illa om dig i din frånvaro.

Direkt till återvinningen

av Ingrid, publicerad i Hälsan, HBO, Retligt, Tacksamhet

Igår var det dags för två nya avsnitt av Hennes nya namn, filmatiseringen av Elena Ferrantes bok med samma namn. Del fem handlade om vistelsen på Ischia där vänskapen mellan Lila och Elena knakar i fogarna när Lila inleder ett förhållande med Elenas stora kärlek Nino Sarratore. När de sedan kommer tillbaka till Neapel börjar Elena plugga igen och tappar kontakten med Lila. Nu är planen att hon ska söka till ett universitet i Pisa.

Elena går runt i Neapel
Hon hittar skoaffären
Elena hittar Lila och Nino i skoaffären

En dag när hon går och flanerar i Neapel kommer hon av en slump till gatan där skoaffären ligger och går dit för att prata med Lila och upptäcker att även Nino är där och Lila talar om att hon är gravid med honom och att hon ska lämna Stefano.Innan jag gick till sängs gjorde jag färdig ramen på pusslet och upptäckte att det saknas tre bitar. Jag letade och letade och klockan blev över tolv innan jag kom i säng. I dag har jag plockat ner alla bitar, inte en och en, men väldigt noggrant i alla fall, i asken och de där kantbitarna finns inte. Jag blev verkligen besviken, så nu hamnar pusslet i återvinningen och det är kanske lika bra, för jag fick rätt ont i ryggen av pusslandet.

I dag är det mulet, men än så länge uppehållsväder och då och då kan man ana att det finns en sol däruppe någonstans. Carina ringde igår och frågade om jag ville gå med på Hamnkaféet och äta kroppkakor i dag och det ville jag först inte, men så ångrade jag mig.  Varför skulle jag inte det? Jag blir lite deppig när det är så här grått och trist och då känns det mesta tungt och motigt, men det blir ju inte roligare för att jag sitter inne och trycker, så nu är det utflykt till hamnen på gång. Det ska bli spännande att få smaka på Hamnkaféets kroppkakor, för de är rätt berömda.

Dagens ordspråk:
Man ska mena allt man säger, men man behöver inte säga allt man menar.

 

Skvättiväg – HBO

av Ingrid, publicerad i HBO

Det verkar vara varannandagsväder, för efter den soliga och fina tisdagen är det en regnig onsdag och det är mörkt och kulet.

Kameuforbia – Skvättiväg

Den här blomman  kallas alltså för Skvättiväg och det gör den för att den skvätter iväg sina frön för att föröka sig. Jag fick den av en av grannarna när de var här på julkalas och den har redan producerat flera frön. Man kan nästan se på jorden i krukan att det ligger små frön där. Jag har läst mig till att den sedan tappar de nedre bladen och får en stam med bladkronan högst upp. Det ska bli spännande att se om jag lyckas hålla den vid liv.

avdelare42

Igår vad det dags för två nya avsnitt av Hennes nya namn. HBO släpper nya avsnitt på tisdagarna och de beskriver handlingen i  Hennes nya namn så här:

Under en semester i Ischia återförenas de två tonårstjejerna med sin gamla barndomsvän Nino Sarratore, som nu studerar på universitet. Det oväntade mötet förändrar deras relation för alltid och gör att deras liv tar riktning in i två olika världar. Lila blir en skicklig försäljningsassistent i en elegant skoaffär i centrala Neapel som ägs av den mäktiga familjen Solara. Elena fortsätter med sina studier och förbereder sig på att lämna staden för studera vidare på universitetet i Pisa.

Jag är som vanligt mest imponerad av skildringarna från Neapel, det är otroligt skickligt gjort och ett riktigt tidsdokument.

Tisdagskvällen avslutade jag med en film, regisserad av Lasse Hallström – Dear John – hette den. En liten söt bagatell att fördriva ett par timmar med innan det var dags att gå till sängs.

Dagens ordspråk:
Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.

Hennes nya namn

av Ingrid, publicerad i Film

Solen lyser i dag också, men det är blåsigt som vanligt. Jag ska strax ge mig iväg ut på bygden och se om jag kan få justeringsmännen att godkänna protokollen jag skrivit.

Jag gjorde ju en lasagne igår och jag gjorde en stor form, så då passade jag på att bjuda Carina och Bosse på kvällsmat och då hade de med sig den här vackra tulpanbuketten.

Igår var det premiär på HBO av den andra delen av filmatiseringen av Elena Ferrantes Neapelkvartett och den hämtar sitt innehåll från boken Hennes nya namn. Jag har just läst boken (för andra gången), för jag hade glömt hur det gick efter det dramatiska slutet på Lila och Stefanos bröllop.

Jag såg två avsnitt på raken och det är en fantastisk serie. Speciellt en scen i slutet av andra avsnittet där Elena strosar runt i kvarteret i Neapel och betraktar folklivet är imponerande vackert fotograferad. Alltså, jag är ingen filmrecensent så jag vet inte riktigt hur man ska uttrycka sig, men jag såg den här scenen om och om igen och när jag stängt av tv:n och skulle gå och lägga mig, loggade jag in på HBO på datorn och såg den en gång till och då tog jag skärmdumpar av några av de vackra ansiktena också. De är som skulpturer! Vilken känsla man förmedlar; alla gråtande och skrikande barn, mamman  som halvt vansinnig av ilska rusar efter sitt barn och hotar att krossa alla ben han har i kroppen, kvinnor som skvallrar, grälar eller skrattar, män som gestikulerar och handlare som ropar ut sina varor…..

Detta bildspel kräver JavaScript.


När hon betraktar folklivet inser Elena, att det är det här livet Lila vill undvika. Hon kan inte finna sig i att bli slagen och våldtagen av sin man och hon vill inte ha barn, för i och med en graviditet är kvinnan fast i slitet, armodet och eländet. Lila är en fri själ och låter sig inte underkastas. Stefano kan slå henne så mycket han vill, hon lär inte ge sig…

Det blir nog ett par avsnitt i dag också!

Dagens ordspråk:
Framgång är konsten att göra misstagen så att ingen ser dem.

Nu får jag…

av Ingrid, publicerad i Böcker, Vårtecken

…väcka liv i mitt vilande HBO-abonnemang snart, för den 10 februari släpps fortsättningen av Elena Ferrantes historia om Elena och Lila.

De nya avsnitten hämtar handlingen från den bok som i svensk översättningen har titeln ”Hennes nya namn” och den håller jag just på och läser (för andra gången). Jag var ju tvungen att friska upp minnet om vad som hände efter Lila och Stefanos bröllop, som slutade så olyckligt. Jag jag ser verkligen fram mot de nya avsnitten.

I dag är det en solig och fin dag och inte så hemskt blåsigt, så jag ska ta mig en promenad, åtminstone Konsum tur och retur. Det är lite som behöver fyllas på. Jag är inte så vacker precis med mitt plåster, men jag tror att de släpper in mig i alla fall.

Ännu ett vårtecken! Några sekunders morgonsol in genom köksföstret som vetter åt öster. Det är härligt med reflexer!

Jag sov gott i natt också, men vaknade vid två-tiden av att jag frös, men det var ju lätt avhjälpt. Jag låg en stund och funderade på om jag möjligen hade feber, men så somnade jag ifrån alltihop och vaknade pigg och nyter när mobilen pep.

Dagens ordspråk:
Lögnen kräver ett gott minne.

Trevlig torsdag!