Vilken härlig avslutning….

….vårt gamla telefonnummer fick! Rubriken på gårdagens inlägg gjorde nämligen att en av mina gamla arbetskamrater inspirerades till att ringa upp mig igår kväll.

Käraste Harriet! Tack så hemskt mycket för ditt samtal, det gladde mig verkligen och du blev den sista som använde vårt gamla telefonnummer.

Harriet och jag jobbade först tillsammans på Mälarskog knappt ett år och ca sex år senare under några år på Faktab (numera Payex).

Sedan vi slutade jobba där, har vi haft sporadisk kontakt då och då och jag vet att hon håller lite koll på mig via bloggen. När vi hade pratat ett tag la min telefon av, precis som härom dagen, så jag fick ringa upp henne via mobilen, så att vi kunde få fortsätta prata.

När vi avslutat vårt samtal tog jag helt resolut bort den odugliga telefonen. Så nu är det mobilen som gäller i fortsättningen och det numret är ju förbluffande likt vårt fasta nummer. Åke fick sin första mobil i julklapp av Bosse och han betalade extra för att få ett mobilnummer som stämde överens med våra sista sex siffror och det numret har jag lyckats hålla liv i.

Det är något speciellt med gamla telefonnummer man har lagrade i minnet! Förr kunde jag många utantill, men sedan mobilerna kom minns jag i stort sett bara mitt eget mobilnummer. Jag minns en gång när jag jobbade och av någon anledning skulle ringa hem, hem till Åke alltså, men under några sekunder var HEM detsamma som hem till mamma och jag slog hennes nummer 240361 i stället för 240069 – så där en 35 år efter att jag flyttat till Stenstugu. 😉 Du ser! Jag var lätt senil redan på den tiden.  

I dag är det blåst och regn och rusk som gäller och Destination Gotland har ändrat flera färjeturer på grund av hårt väder. Med andra ord så blir det nog inneaktiviteter i dag. Jag ska börja med att plocka bort påsken och städa av lite. Ta bort påsksakerna är snabbt gjort, för jag plockade ju inte fram så mycket i år.

Dagens ordspråk:
Från framgång till motgång är det ett litet steg, från motgång till framgång är det en lång väg att gå.

Trevlig fredag!

Påskveckan rullar på….

…och det gör mina minnen också. Det är väl så när man kommer upp i min ålder. Man sitter där och tänker tillbaka på åren och livet som gått. Ett väldigt trevligt påskminne är när jag som 13-åring fick ge mig ut på ett riktigt äventyr! Jag fick åka alldeles ensam till Örnsköldsvik och hälsa på faster Karin och farbror Pe. Min allra första resa på egen hand.

Påsken har varit något av en resehelg. Vi fick ofta åka till Stockholm med mamma och pappa och många påskar har vi tillbringat där. Åke och jag gjorde flera trevliga påskresor, både med buss och charter och så hela familjens resa till Sicilien 1979, som kom att påverka oss alla på ett sätt vi inte förutsett.

I dag skiner solen, men det blåser isande kalla vindar och på min mobil står det, att de fyra plusgraderna lär ska kännas som noll. Det har verkligen varit en kylig helg, men snö slapp vi igår i alla fall och ute i rabatterna växer det till sig även om det går långsamt.

Hoppas att de där påskliljorna snart slår ut
I gräsmattan är det fullt av violer

Det har varit en fin och innehållsrik påskhelg även om nu inte vädret varit optimalt: Jag har fått träffa barnen och deras familjer och fått njuta av både god mat och dryck och trevligt sällskap. Och Enrico har varit här och installerat min nya tvättmaskin, så i dag snurrar den för fullt och Bosse har sett till att bilen har fått sommardäck. Det kändes så bra att jag inte behövde köra på dubbdäck i söndags när jag var i Visby.

Fästingbetten kliar, men jag har smort lite kortinsonsalva på dem, så att de ska lugna ner sig. Och så har jag beställt antifästingmedel som jag ska hämta på apoteket i morgon. Sen kan jag gå loss i skogarna igen!

Dagens ordspråk:
Innan du lånar pengar av en vän bör du bestämma vad du behöver mest, vännen eller pengarna.

Trevlig tisdag!

Påskdagen

I dag börjar påskveckan och det är egentligen först i dag som man ska önska Glad Påsk, för nu är Jesus uppstånden och sorgen efter långfredagens korsfästelse och död förbyts i glädje. Åke och jag, som annars inte var speciellt kyrkliga av oss, gick många gånger på högmässa i Fröjel kyrka just på påskdagen. Psalm 147: Upp min tunga att lovsjunga… kan jag fortfarande utantill tack vare folkskolans tragglande med psalmverser. Det var inte roligt då, när man hade flera verser att lära sig, för att sedan dagen efter stå upp vid skolbänken och visa att man lyckats lära sig dem, men visst har man haft glädje av det under livet som gått.

Här hissar Åke flaggan en disig påskdagsmorgon 2009

Påskdagsminne:

Vi satt i kyrkan på påskdagen, Åke och jag och så tror jag att en av mina syster var med också. Prästen mässade och läste när jag i ögonvrån ser min syster greppa ett ordentligt tag om Åkes vänstra handled och plötsligt hörde jag helt svagt ♫ ♫ Oh Susanna ♫♫…. Han hade glömt att stänga av larmet på sin armbandsklocka! I samma stund klämde organisten i med introduktionen till en psalm och vi var räddade. Den enda som inte märkt någonting var Åke själv, som bara var väldigt förvånad över vad min syster hade för avsikter….

I allnakku kan man läsa om påskdagen att:

Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden.

I dag, pa fyst dagen paskar, ska jag köra till Visby, för jag är bjuden till Krister o Thomas på lunch. Det är en solig och vacker morgon, men inte speciellt varmt, bara en 4-5 grader så här vid 10-tiden, men temperaturen stiger väl kanske under dagen. Igår eftermiddag kunde vi faktiskt sitta ute på terrassen på Stestugu och njuta i solskenet ett tag efter den goda lunchen Eva bjöd på.

Dagens ordspråk:
Det lättaste sättet att bli lurad är att tro sig själv vara slugare än andra.

önskar

Påskafton

Det har varit en kylig påskaftonsmorgon och som kallast i natt har vi haft nästan -2º, men nu är solen framme och värmer lite. Någon värme ser det dock inte ut att bli, för +4º är ingenting som lockar mig att sitta ute i alla fall. Däremot skulle jag ju kunna gå ut och ta en promenad och kanske rent av leta reda på någon checkpoint. Det lär ska finna några stycken inte så långt från Odvalds. Det kan vara en lagom förmiddagssysselsättning innan det är dags att åka till Stenstugu på lunch.

Här kommer några påskrepriser:

Repris nr 1 är en sann påskhistoria som jag tänkte berätta i år igen, bara för att jag tycker att den är så söt. Den har varit med i bloggen tidigare några påskar då och då, så en del har säkert läst den, men bloggläsare kommer och bloggläsare går, så säkert är den ny för några i alla fall. Här kommer den:

När Krister var liten hade jag ett dagbarn för att han skulle få en lekkamrat och första påsken den lille gossen var vid oss, fick han vara med när Krister skulle leta reda på sitt påskägg. Vi hade höns på den tiden och när barnen var små gömde vi deras påskägg ute i hönshuset i ett äggrede. Vi sa, att till påsken var det tuppen som värpte och att han bara kunde värpa en gång om året, eftersom äggen var så stora och fulla med godis.

Naturligtvis hade tuppen värpt ägg till dem båda två. Dagbarnet,  som var i 4-årsåldern, var enormt imponerad när de hittade de fina påskäggen fulla med godis i redet. Hans mamma berättade att när han kom hem med det, slog han bokstavligen näven i bordet och sa med eftertryck: ”Nu jävlar, ska vi ha höns!”

Repris nr 2 är påskmusiken. Den finns det ju inte så hemskt mycket av, men jag har två favoriter: den  italienska Buona Pasqua och så barnvisan om den lilla kycklingen Gullefjun och i år slår jag på stort och bjuder på båda två.

Dagens ordspråk:
Den höna som kacklar högst värper minst.

önskar

Stavgång

Jag kom iväg ut på en promenad igår eftermiddag trots allt. Och den här gången använde jag mina stavar, som har stått vilande i tamburen länge nu. Min rygg har varit lite besvärlig ett tag, så jag tänker försöka använda stavarna nu åtminstone några gånger i veckan, för att  se om jag kan stärka rygg- och magmuskler lite.

Jag tycker ju att det är lite byltigt att använda stavarna, för ännu är det rätt kallt och jag blir snuvig i kylan och blåsten och behöver snyta mig då och då och så ska det ju fotograferas när jag får syn på något som måste dokumenteras, men jag får väl skärpa till mig helt enkelt. Jag var ute i ungefär en timme igår och jag känner ju, att jag rätar upp ryggen på ett helt annat sätt när jag går med stavar än utan.

Dessutom ska jag till lasarettet beträffande min osteoporos på onsdag och då vet jag att läkaren kommer att fråga: ”Använder du stavar när du är ute och går?” och då kan jag ju helt ärligt svara: ”Javisst!”

Jag kom hem lagom till kaffedags och då var det skönt att slå sig ner och koppla av ett tag. Sedan såg jag några avsnitt av den egyptiska versionen av Grand Hotel. Det är trevligt med en såpa som omväxling till alla hårdkokta kriminalhistorier. På kvällen såg jag på Let´s dance ett tag, men kroknade till slut på grund av alla reklamavbrott. Jag ska nog titta på det, men det får bli i efterhand så att jag kan spola förbi reklamen.

I dag skiner solen så vackert, men det blåser. Jag ska testa och gå ut på en promenad på förmiddagen, men ännu avvaktar jag lite, för klocka är bara lite över nio. Jag tyckte att jag hade lite ont i armarna igår kväll efter stavpromenaden, men i dag känns det ingenting. Så det är väl bara att stava på!

Jag hittade ett gammalt kort på Åke i den där asken jag pratade om i fredags. Det här är nog från  juli 1993, för enligt min 10-årsdagbok satte vi upp nytt staket då.

Dagens ordspråk:
En seger innehåller en bragd – en bragd är alltid en seger.

Trevlig söndag!