Black and White on Wednesdays #6

En ganska blek sol förgyller den här morgonen och det är redan 16º i skuggan. Det ser ut att bli en riktigt fin onsdag. Jag tog med mig min kaffekopp ut och satt och njöt av den stilla morgonfriden en stund innan jag började fundera på vad jag skulle hitta på för någonting till dagens tema, som Susanna är inspiratör till.

Jag valde ett par bilder från mitt gamla album med svart/vita bilder. Först ett foto av mamma Runa, när vi är ute på någon typ av utflykt. Jag vet inte riktigt när det kan ha varit, men det är åtminstone 45 år sedan. Mammas tax, som hette Ruff, blev överkörd på vägen utanför Stenstugu en dag när hon var och hälsade på oss. Min syster Kerstin och hennes pojkar var också med och vi fick alla en chock när en av hennes söner kom in och helt lakoniskt berättade: ”Nu är Ruff död.” Oj vilken sorg!!

Mamma med sin lilla tax

Vi har själva blivit av med två hundar på samma sätt och hur många katter som fått sätta livet till på den vägen vet jag inte. Mamma skaffade inte någon hund igen och inte vi heller efter att hund nr två blev ihjälkörd. Tala om dålig fantasi, men han hette Ruff han också.

Eva och pointern Ruff – Världens underbaraste hund

Jag fick klara av städningen av förrådet igår och det känns jättebra. I dag är det ingenting speciellt på gång, men jag tror att jag ska ta mig en promenad nu på förmiddagen och sen åka och handla efter lunch, då brukar det inte vara så mycket folk i affären.

Dagens ordspråk:
Det som är gjort idag är ogjort i morgon.

Trevlig onsdag!

R.I.P. Anita Lindblom

Ännu en ungdomsidol har lämnat den här jämmerdalen. Anita Lindblom har gått bort, 82 år gammal.

Visst hade hon några andra låtar också, men just Sånt är livet är den hon blev mest känd för. Den låg också etta på Tio i Topp i fyra veckor och den har blivit framröstad i en omröstning bland radiolyssnare som den största svenska schlagerlåten genom tiderna.

Skåpmat

Det är en grå och mulen söndag, men SMHI spår att det ska bli sol fram på dagen. Åke sa alltid att en mulen morgon ger en klar dag, så vi får väl se om han och SMHI har rätt.

Här kommer det lite gammal skåpmat från  20 september 2007. Då var Tjejsnack igång och den dagen handlade det om Yrken/Karriärer

1. Vilket yrke har du och varför valde du just det?
För närvarande är jag pensionär, ett utmärkt yrke. Men jag har tidigare arbetat med olika saker. Som kioskföreståndare för en Pressbyråkiosk, sedan hemma med barn, mjölkkor och jordbruk och under mina 15 sista yrkesverksamma år som kontorist på Mälarskog och Gotlandsflis här i Klintehamn och sedan som ekonom på Payex, som då hette Faktab. Varför jag hamnade där jag gjorde är nog mera än slump än ett aktivt val. Förutom pensionärstillvaron då förstås, den är ju mer eller mindre påtvingad.

Här hade jag mitt första ”riktiga” jobb som kioskbiträde. Sedan byggde Pressbyrån en ny kiosk vid Norra Kustvägen och då blev jag föreståndare där.

2. Trivs du med ditt yrkesval? Varför?
Jag har trivts mycket bra med mina uppgifter. Först var det bra att vara hemma och finnas till hands när barnen var små och sedan var det roligt att få jobba ”på riktigt”, få andra arbetskamrater än maken och att få hålla på med något som verkligen roar mig; siffror.

10 år jobbade jag här

3. Trivs du på din nuvarande arbetsplats/med dina nuvarande arbetsuppgifter, eller vad du än gör? Motivera!
Jag trivs mycket bra med min pensionärstillvaro. Det kan bli lite ensamt ibland, men jag sysselsätter mig på olika sätt och så har jag ju min kära dator och alla kontakter via nätet.

4. Vilket yrke drömde du om att ha när du var liten? Varför just det?
När jag var liten drömde jag om att bli lärare och det var nog främst för att jag hade en farbror som var det och han verkade ha det så bra med sina långa sommarlov.

Klass 5 och lärare är min farbror Knut Svanborg och den lilla kutryggiga, mörka flickan trea från vänster i mellersta raden, det är jag det.

5. Har du möjlighet att göra karriär/vidareutbilda dig inom ditt yrke, och är det viktig för dig att kunna göra det? Varför/varför inte? Är du utan yrke osv, skulle du kunna tänka dig att klättra på karriärstegen?
Det var en fasligt lång fråga och svaret blir att jag inte har några ambitioner att jobba mer än jag behöver och jag är definitivt ingen karriärist, den delen av mitt liv är avslutad.

Dagens ordspråk:
Hungriga vargar jagar bäst.

Trevlig söndag!

Jag blev så förtjust…..

….igår kväll när jag satt och lyssnade på Go’kväll där Anna Jansson var middagsvärd. Hon pratade så varmt om sin pappas mormor, Anna Bäckström.

När vi flyttade till Vallekvior när jag var barn, blev vi nästan grannar med ”tant Anna”. Hon bodde bara ett par hus bort från oss och jag som ”rände i stugorna” var givetvis och hälsade på hos henne då och då.

Vilken minnen som kom strömmande när jag hörde Anna Jansson berätta om sina föräldrar och ”tant Anna”. Jag kände ju igen historien om dem, men satt nog ändå med ett lite fånigt leende på läpparna. I sådana stunder saknar jag Åke mer än vanligt. Det är tomt att inte ha någon att dela intrycken  med.

Det var en ganska solig och fin morgon i dag och jag passade på att städa av lite på uteplatsen när frukosten var avklarat. Jag satte in parasollet och solstolen i förrådet, för  dem tror jag inte att jag behöver använda mig av längre och så sopade jag av golvet.

Femtungan blommar fortfarande flitgit, men den skräpar hemskt.

Sedan tog jag en sväng med bilen till Sicklings för att prata med Carina och Bosse ett tag. Deras paprikor börjar mogna och det gör mina också. Jag äter  dem skivade på ostsmörgås och i sallad. De är jättegoda!

Nu mognar  paprikor och chili

När jag kom hem igen mulnade det till mer och mer och medan jag satt och åt lunch kom det till och med några stänk regn, men nu ser det ut att lätta. Det kanske rent av blir så mycket sol att man kan sätta sig ute och läsa en stund. Jag har läst ut den fantastiska boken Allt jag fått lära mig skriven av Tara Westover, så nu måste jag hitta något annat. Jag tror jag ska ge mig på Beslutet, av Penny Vincenzi. Den är på över 600 sidor, så där har jag att göra ett tag.

Dagens ordspråk:
När man gör det man icke skall, så händer det man inte vill.

Trevlig lördag!

Vädret / Black and White on Wednesdays #3

Vädret är ett kärt bloggämne och jag vet att jag ideligen håller på och tjatar om det, men det finns de som tar det till en helt annan nivå. I dag finns det en insändare i GA med rubriken Inte mindre än skandal och där utgjuter sig Kränkt och upprörd skattebetalar över SMHI:s bristfälliga prognoser. Inför natten mellan fredag och lördag har skribenten ägnat timmar åt att förbereda sig inför prognosen om ”åska och skyfall” och vill nu ha en ursäkt av ansvarig meteorolog, för att bara få droppar föll på väldigt begränsade delar av ön och hen avslutar sin insändare med: Den kränkt- och upprördhet jag känner över att inte fått regn i nättres trotsar beskrivning. Jag saknar ord.

Nu får vi se hur det går med dagens prognos som talar om regn, men ännu har det inte varit mer än lite väldigt lätt duggregn. Det är bara att hoppas att det kommer. Radio Gotland har ägnat en hel del morgontid åt att berätta om hur vi ska rädda våra gräsmattor och rabatter.

Igår hade jag en svart/vit bild i inlägget från Barlastkajen och den skulle jag ju kunnat spara tills i dag, men jag har letat fram ett annat foto till dagens tema, som Susanne är inspiratör till.

Här i Vallekvior, bara ett stenkast från Odvalds (om man är en väldigt duktig kastare vill säga) bodde vi under många år. Inte är huset vackert precis, men vi trivdes där. Det har bytt ägare några gånger under årens lopp och för tillfället ser det ut att vara ett fritidsboende. Jag går ofta förbi där när jag går ut på mina promenader och funderar då på hur det ser ut inomhus Trädgården, som mamma med hjälp av en duktig trädgårdsmästare gjorde så fin, är allt annat än sig lik. Borta är stenläggning på baksidan, där vi satt på eftermiddagar och fikade och borta är det fina stenpartiet och trädgårdslandet.

Dagens ordspråk:
Man ska inte slakta hönan som värper guldägg

Trevlig onsdag!

Natten

Man får vara glad för det lilla heter det ju och igår kväll fick vi en liten skvätt regn inklusive ett par blixtar och lite dån, som fick mig att dra ur kabeln till dator och skrivare, men det hade jag kunnat bespara mig, för en liten stund senare sken solen igen.  4 mm var allt jag hade i regnmätaren i dag.

I tidningarna har man den senaste tiden kunnat läsa, att det just nu är väldigt aggressiva myggor på Gotland, som terroriserar den som vill vara ute på kvällarna. Att det är gott om dem här också, upptäckte jag när jag stod utanför dörren och pratade med en granne härom kvällen. Vi stod där och viftade lika frenetiskt båda två för att freda oss. Då kom jag att tänka på följande berättelse som jag fick i mailboxen från Doris 2009:

Natten

Jag ligger i sängen och tänker på natten som gick.

Jag vill krama dig hårt. Du kom till mig i sommarnattens värme.

Det som hände mellan oss i natt finns i mina tankar.

Du undersökte min kropp, hungrigt sög du mig tills jag darrade av utmattning.

Det enda som finns kvar efter dig är minnet, märkena och fläckarna i sängen.

Nu i kväll vet jag att du kommer igen.

Så jag väntar på dig klarvaken & förberedd.


För i natt ska du dö!

Dagens ordspråk:
Det växer gräs på den stig där ingen går

Trevlig måndag!

Jag vet inte…

…riktigt vad jag ska säga om de där receptfria sömntabletterna (Lunixen), som jag köpte förra veckan. Nu har jag tagit dem varje kväll utan någon nämnvärd förbättring. Som vanligt somnar jag ganska omgående när jag lagt mig, men jag sover fortfarande bara ett par, tre timmar i stöten. Möjligen somnar jag om lite kvickare, men det känns ändå som om det var bortkastade 199 kronor. Fast det står att optimal effekt uppnås efter 2-4 veckor, så jag fortsätter väl tills förpackningen är slut, så får jag se sen.

I dag låg jag i alla fall rätt länge och gick inte upp förrän vid åtta-tiden. Det är en varm söndag och när jag ätit frukost gick jag ut på en förmiddagspromenad, för jag ville röra på mig lite innan det blir för varmt. Det var redan för hett att gå i solen, så jag valde Barkan och det var väldigt behagligt att gå där i skuggan.

Nu ska jag sätta mig ute i skuggan på framsidan och fortsätta med min bok tills det blir dags för lunch och sen ska jag lyssna på årets sista sommarpratar. Det är Laleh som avlutar 2020 års Sommar i P1, ett hedervärt uppdrag, som Torsten Ehrenmark brukade ha förr i tiden. Jag har just lyssnat på ett avsnitt från 1963 och njutit i fulla drag av hans rappa kåserande om Paristrafiken.

Dagens ordspråk:
Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket

Trevlig söndag!