Titeln till boken om mitt liv

Jag har ju ännu ett uppdrag kvar att redovisa i dag, Orsakullans bloggutmaning den här torsdagen går ut på att klura ut titeln till boken om mitt liv. Det har inte varit lätt minsann, för jag har problem redan när det kommer till att sätta rubrik på mina blogginlägg. Men jag har efter mycket grubblande kommit på titeln och det får bli Ingerittan . Det kallades jag för hemma ibland och så skaldade man:

Ingerittan satt på taket
Ingerittan ramla ner
Ingerittan slog ihjäl sig
Ingerittan finns ej mer

Vi hade ett hembiträde när jag var barn, som sjöng en massa visor och trallade och rimmade och skojade med oss barn och jag tror nästan att det var hon som hittade på det här.

Ingerittan; det är faktiskt mitt enda, sällan använda smeknamn.

Jag läste någonstans att man skulle kontrollera titeln på sin kommande bok väldigt noga innan man bestämde sig,  så att man var säker på att det inte redan finns någon med samma namn och jag har kollat. Någon bok med titeln Ingerittan finns inte när man googlar, så den blir jag ensam om.

Trevlig kväll!

Nu ska dom dö!!

I dag har jag varit inne hos min rökande granne och tömt hans askkopp, för nu ska här tillverkas nikotinvatten som jag ska vattna blomkrukorna med. Jag har fått ett anfall av några små flygande insekter som jag tror kan vara sorgmyggor och de lär inte gilla nikotin.

 

Hjälper inte det får jag väl ta till något starkare medel, för även om de här flugorna, eller var det är, inte sticks så är det är verkligen irriterande att ha dem i huset. Jag har testat vinäger/sirap/diskmedel som man kan dränka bananflugor med, men det är ingenting som de här går på.


Jag tror att det började i krukan med den där fetbladsväxten, vad den nu kan heta, för när jag vattnar den flyger det upp en hel liten svärm. Nu har jag tvättat bladen och vattnat jorden med nikotinlösning, så får vi se vad som händer.

Hoppas att det hjälper!

Lärkor och tussilago

Det är mulet och det blåser som attan, så den där vårvärmen märker man inte mycket av. Jag höll på med lite av varje på förmiddagen och tänkte ta bilen och åka på återvinningen en vända, men så ångrade jag mig och gav mig iväg ut på en promenad i stället. Jag tog ingen mössa på mig, men efter en stund fick jag vända hem igen och ta på mig en. Det var för himla kallt och obehagligt att vara barhuvad i blåsten.

Jag gick ner till dammen, för jag var nyfiken på att se om det kommit upp några tussilago där och visst fanns det några stycken, så nu är de på gång.

Några blåsippor syntes det dock inte till, men jag är glad över de här små vårtecknen som lyste så gula och fina i fjolårsgräset.
Jag gick hem på åkervägen, som var lerig och dan, men det gick att ta sig fram i alla fall och då fick jag höra året första lärkdrill och inte bara en, det var en fyra, fem stycken lärkor som stod och ryttlade över åkern och sjöng för full hals. Så fint!!

Trevlig torsdag!

Vårdagjämning…

…eller Ladisjamningg, som man kan säga på gutamål (Vår = Ladingg), är det då dag och natt är lika långa över hela jorden. I dag infaller den klockan 22.58 och nu tar ljuset makten över mörkret och om bara elva dagar går vi över till sommartid. Härligt!

Det var en ganska solig och fin morgon i dag, men det mulnade snabbt till igen och det blåser, precis som vanligt. Vårvärmen är på gång påstår SMHI, så jag bestämde mig för att åka till kyrkogårdarna och ta bort lyktor och vinterprydnader och sedan hade jag planer på att åka till Suderviljan och köpa några krukor tête à tête och penséer och göra lite vårfint på gravarna,  men sista delen av planen sprack. Det började regna när jag var på Fröjel kyrkogård, så vårkänslorna gick av mig.  Nu hoppas jag på morgondagen.

Jag hade trott att jag skulle kunna hitta några blåsippor i skogsdungen vid Kastalen, men där fanns inte ett liv och inga vid dikesslänten söder om Klinte kyrka heller. Där brukar de annars vara väldigt tidiga, så det får bli en bild på krokusen i min rabatt i stället för sippor.

Hoppas solen lyser där du är!

 

 

En låttext som berör mig är…

….texten till Jessica Anderssons bidrag i Melodifestivalen 2010 och den talade direkt till mitt hjärta. Jag lyssnade på låten om och om igen under en lång period, men sen har den fallit i glömska. När vi nu fick i uppdrag av Orsakullan att redovisa en låttext som berör, var det den första som dök upp i mitt huvud. Här är den, med text och allt!

Try to close my eyes, as you walk away
Now I realise, there’s so much more to say
Make me understand, darling, take my hand
Cause I did it all, I did it for love.

Here I stand again, wondering what to do
With my loneliness, you know that I’m missing you
Wonder how will I fall asleep tonight?
But I did it all, I did it for love.

Baby please, don’t walk away
I get down on my knees, I’m begging you, stay
Baby, baby please, it’s just hurting me so
I cannot let you go, let me wait till tomorrow

Tell me what to do, tell me what to say
Cause you always knew, I did it for love.

Please, don’t walk away
I get down on my knees, I’m begging you, stay
Baby, baby please, it’s just hurting me so
I cannot let you go, let me wait till tomorrow

Now I close my eyes, as you walk away
And I realise, there’s nothing more to say
And I understand I can’t hold your hand
But I did it all, I did it for love.

Låtskrivare: Kristian Wejshag / Lars Di

Jag har för mig att jag blev lite hånad för min dåliga musiksmak av vissa familjemedlemmar, när jag erkände att jag älskade den här låten, men jag var inte ensam om det, visade det sig. Den hamnade på 8:de plats i finalen i Globen och den gick in på Svensktoppen den 9 maj 2010  och blev även titulerad ”Årets låt 2010” på samma lista. Sammanlagt låg låten på listan i 97 veckor.

Trevlig onsdag!

Nog är det konstigt

Vi hade två katter på Stenstugu när vi flyttade till Odvalds, Grållen och Svarten, bröder ur samma kull, uppvuxna tillsammans, men ändå så olika. Var och en hade sina speciella hyss.

Grållen gick ut och in genom vårt sovrumsfönster på andra våningen på nätterna när det var sommar och fönstret stod öppet. Det gjorde aldrig Svarten! Han kanske helt enkelt inte ville.

Och varför är fönstret stängt nu då?
Tänker ingen öppna och släppa in mig.

Svarten hade andra egenheter. Han var specialist på ekorrjakt. Jag vet inte hur många ekorrar han släpade hem. Det enda som blev kvar av dem var ekorrsvansen, så den avslöjade honom. Den snälle Grållan höll sig till mössen! I alla fall såg jag aldrig honom med någon ekorre.

Man tycker att två katter uppvuxna under exakt samma förhållanden borde bete sig likadant, att de skulle lära sig av varandra, men tydligen inte.

Katter är egensinniga!

Min allra bästa kompis har fixat årets deklaration i dag

Min allra bästa kompis, är inte så stor, utan bara  tre decimeter hög och heter  HP.  HP är i dagarna två år gammal och en snabb och duktig medarbetare.  Till sin hjälp har HP några andra små platta hjälpredor som har specialuppdrag. Laptopen Priset har med ålderns rätt gått i pension, men får ändå kämpa på med bokföring, Acer är min resekompis och Samsung fungerar som min e-bokhylla. Sen har vi ju givetvis lilla behändiga HTC, min ständiga följeslagare.

HP gör att jag har kontakt med väldigt många trevliga människor runt om i hela vårt land och händer det något roligt, eller något tråkigt, är det HP som får förmedla det. Ibland blir vi osams, men för det mesta jobbar vi väldigt bra tillsammans.

I dag har vi till exempel redan klarat av min deklaration, för det tycker vi är kul att göra digitalt första dagen det går. Det har blivit lite av en sport, för vi vill ju att Gotland ska ligga bra till i statistiken över lämnade e-deklarationer. Vi hade en bilaga att fylla i, så det var inte bara att godkänna förslaget minsann, utan vi fick tänka till lite extra, HP och jag.

Det var min tolkning av dagens utmaning från Orsakullan.

Trevlig tisdag!