Han får inga fler roller på vår svenska nationalscen!
Så hemskt!
Dag: 27 mars, 2019
Bekymmer
Det har varit ganska hyfsat väder i dag; ingen värme direkt och lite blåsigt, men rätt soligt. På förmiddagen var jag ute och krattade bort mossa i gräsmattan på framsidan. Där är det, trots förra sommarens torka, rätt mycket gräs mellan mosstuvorna, men det är värre på baksidan utanför terrassen. Den gräsmattan är jag verkligen bekymrad över, för där finns nästan inget gräs utan bara en massa ogräs och när det ogräset vissnar kommer det att se förfärligt ut. Bevattningsförbud har vi dessutom här på Gotland från den 1 april, så det är ju ingen idé att försöka så nytt.
Jag tog en paus i krattandet när ryggen tyckte att det räckte och gick in och pratade med en granne och blev dessutom bjuden på förmiddagskaffe. Mycket trevligt!
Efter lunchen åkte jag till Hemse för att köpa gödning, rabatterna måste få lite näring och gräsmattorna också, men jag är fundersam över hur jag ska göra med ”ogräsmattan”. Ska jag svälta den, eller göda den?
Väl tillbaka i Klintehamn åkte jag till Suderviljan och köpte ett par backar penséer till. De som jag såg i Hemse var inte alls så fina som Suderviljans. Jag älskar de där småblommiga penséerna som blommar och blommar till långt fram på sommaren.
Trevlig fortsättning på dagen!
Att resa för mig betyder…
…eller har betytt väldigt mycket!
Nu börjar Orsakullans bloggutmaning gå mot sitt slut och i dag ska det handla om att resa.
Jag har rest en hel del, både i Sverige och ute i Europa och resorna har gått både med färja, buss, tåg, flyg och faktiskt en gång med segelbåt. Färja eller flyg är ju ofrånkomligt när man bor på en ö om man vill ta sig till fastlandet, men när man väl kommer dit finns det alternativ.
Oavsett färdmedel, så har jag tyckt mycket om att få resa och att få se nya länder, att få nya intryck och träffa folk av olika kulturer. Förr, och då talar jag om tidigt 70-tal, innebar en resa till något avlägset resmål en total avkoppling från vardagen hemma. Man visste ingenting om vad som hände hemma och nästan inte ute i världen heller. I dag är det helt annorlunda och det är nästan lite synd.
Förr var också själva resan i sig väldigt spännande och rolig. Så länge vi var två kunde till och med en övernattning på Arlanda vara lockande. Att gå till någon restaurang i SkyCity och sitta där med ett glas vin och en räkmacka och titta på folk och prata om vad som väntade; vad vi skulle få uppleva när vi väl var framme, det var roligt.
Så är det inte nu! Resandet är bara tråkigt, jobbigt och något man måste ta sig igenom. Jag hade en resa inbokat nu i mars, men den bokade jag av, för även om den gick direkt från Visby så tog det emot. När det känns jobbigare än roligt är det nog bäst att stanna hemma.
Åke på sin sista Sicilienresa 2009
Bussresa 2004 till Fyra huvudstäder
Stockholm 2006
Las Palmas 2008
Livet efter 80 