Någon promenad blev det inte igår, för det snöade hela eftermiddagen. Eller snö och snö, det såg ut som snö, men det var mest regn, så det mesta töade bort igen.
Snö i mars är ingen ovanlighet och så här såg det ut igår. Jag tycker det är så synd på krokusarna, för nu ger de nog upp. Dem har man inte haft mycket glädje av.
Jag tog en tur med bilen i alla fall, för jag hade lite som skulle uträttas. När jag kom hem var det kaffedags och sedan satte jag mig och läste en stund innan jag knäppte på teven. På kvällen såg jag på Sveriges Mästerkock där Nazuks glädje, när hon gick till final, var så rörande att mina ögon tårades. Hon ser så snäll och gullig ut!
I dag är det torsdag och även den här morgonen har det varit mulet, men nu glimtar solen till då och då. Jag har bäddat rent och fick sätta mig här vid datorn och vila ryggen ett tag, men nu tror jag att jag ska ta mig en promenad ner på samhället, så att jag får röra på mig lite.
Att inte folk kan begripa! Nog har jag tänkt det många gånger, men vem är jag att sätta mig till doms över andras agerande. Men ändå! Ibland kan man verkligen fråga sig som Rumpnissarna:
När jag avslutat gårdagens städning satt jag mig och läste några timmar. Jag håller på med Straff, en ruskig berättelse om hur förfärligt illa Sverige har behandlat samerna. Jag har hållit på med boken ett tag, men inte riktigt orkat med den. Fast när den fått ligga till sig ett tag har jag fortsatt läsa i alla fall.
Nu ska jag läsa de sista sidorna i dag så att jag får reda för hur det går för Husmor, den mest hatade personen på Nomadskolan, dit alla samebarn tvingades för att lära sig svenska. Där var det förbjudet att tala samiska och jojken ansågs syndig. Kom Husmor på någon med att överträda förbuden tog hon till, inte bara riset, utan vilka handgripligheter som helst.
Jag såg solen en liten stund i morse, men nu är det samma gråväder som den senaste tiden. Jag får väl ta en vända med dammsugaren i dag, men först är det dags för elisamatildas fem fredagsfrågor, där hon i dag har tagit Random Google till hjälp:
1.Vilken är den bästa konsert du varit på? Jerry Williams på Hamburger Börs nån gång i slutet på 90-talet.
Fotograf Jonny Hansson
2.Bäddar du sängen på morgonen? Alltid – en liten historia om varför det är så viktigt för mig: Vi var alldeles nygifta Åke och jag och vi hade fått ett eget litet krypin på Stenstugu med ett sovrum och ett litet vardagsrum. Jag var så stolt när vi fått möblera med dubbelsäng och byrå i sovrummet och soffa och bord i det andra rummet. En dag fick jag besök av en väninna och ville naturligtvis visa upp vår lilla ”lägenhet”. Jag öppnar dörren in till sovrummet och där står sängen obäddad! Så jag skämdes! Sedan dess tror jag inte att jag har missat sängbäddningen.
3.Vilken årstid är din favorit? Våren är absolut min favorit.
4.Hur för du anteckningar? Jag gör oftast anteckningar i mobilen.
5.Vad har funnits längst på din nuvarande att göra-lista? Vårstädningen (Julstädning gjorde jag med hartassen och skyllde på att jag skulle bättra mig till våren.)
I dag är det Alla Hjärtans dag och lite varstans kunde man redan igår hitta Valentinhjärtan. Det första fick jag se på Torget i Klintehamn när jag kom ner till Konsum för att ta bussen till Visby. När jag tagit ett foto av hjärtat, gick jag in i butiken och köpte mig en grillkorv med bröd, för då var klockan tjugo i tolv och jag var lite hungrig. Korven var jättegod och jag hann precis äta upp den när det var dags för bussen att gå.
Torget i Klintehamn är prytt med ett blomsterhjärta Kerlaiksdagen till ära.
När vi kom till Visby gick jag direkt till optikern för att få mina glasögon justerade, för även om de höll när jag vurpade i december, så blev de skadade och har inte suttit bra på näsan. Optikern bytte ut sadlarna och nu sitter de där de ska och jag ser mycket bättre igen. Sen gick jag till Siesta, för jag var törstig efter att ha ätit den där grillkorven, så jag beställde en kaffe och drack det och lite vatten.
Siesta hade blivit med katt!När jag kom ut från Siesta fick jag se att Östercentrum också har ett Valentinhjärta.
Sen snurrade jag runt lite på Åhléns och Clas Olsson tills det var dags att gå iväg till kaffekalaset. Solen sken och det var ett jätteskönt februariväder igår.
Ann-Marie bjöd på härliga hembakade semlor
Det blev en väldigt trevlig eftermiddag med gemytligt samtal medan vi drack kaffe och åt semlor. När de övriga gästerna gått blev jag sittande en stund till och sedan följde Ann-Marie mig till bussen. Den skulle fortsätta söderut, så jag kunde åka hela vägen hem till Odvalds. Strax för sju var jag hemma igen och då blev det ett par timmar med Rapport, I vår herres hage och Jeopardy innan det var läggdags.
Det är ett vackert väder i dag också, med sol och ungefär nollgradigt så här på morgonen, men det lär ska kunna bli hela sex plusgrader i dag, så om jag inte hittar på något annat, ska jag absolut gå ut på en promenad i dag också. Få se om det kan bli en vända runt Warfsholmen. Jag måste ju kolla Birres kejsarolvon!
Jag började onsdagen med att sitta länge, länge vid köksbordet och lösa sudoku och korsord medan jag tog en extra kopp kaffe och en macka. Sudokut misslyckades jag med och jag kunde inte hitta felet, så jag fick sudda ut det och börja om, men till slut så blev det rätt.
Vid halvtoltiden gav jag mig iväg hemifrån för att ta en buss till Visby. Jag var rädd för att det skulle vara halt,så jag tog med mig broddarna, men det var inga problem alls. Jag skulle till lasarettet för jag hade en kallelse till endokrinmottagningen där jag skulle få en spruta med Prolia för min benskörhet.
Från busstationen i Visby gick jag ner till lasarettet och kom fram i god tid, så jag hann gå till restaurangen och äta en lunchmacka. Sedan gick jag till mottagningen och satte mig att vänta och det blev ingen längre väntan för ganska omgående kom Emma och hämtade mig, jag fick min spruta och sedan var det bara att ta backarna upp till busstationen och åka tillbaka till Klintehamn. Det blev en riktig snabbis!
Bra med motion fick jag på min fridag, för när jag passerade Åvallegården durrade fitbitklockan av glädje över att jag gått 10000 steg och sedan blev det några hundra till innan jag var hemma.
Nöjd med min dag lagade jag till lite middag och åt den innan jag satte mig i tv-fåtöljen för dagens underhållning. Jag såg ett par avsnitt av en italiensk serie ”Allt behöver frälsning” heter den: När Daniele vaknar är han inlåst på en psykiatriavdelning mot sin vilja. Nu måste han på nytt lära sig hur man lever – och älskar – så han tar hjälp av sina medpatienter. Sedan var det dags för Mästerkockarna att ta över underhållningen.
När jag skulle gå och lägga mig satte jag mig vid datorn, för att som vanligt ta mig en sista bloggrunda, men den var ju inte ens på, så det fick vara. Även om min fridag innebar en hel del aktiviteter, så fick datorn i alla fall vila hela dagen, förutom den där lilla stunden på morgonen, och det händer inte ofta.
I dag är det torsdag och solen skiner så vackert från en ganska blå himmel. Jag ska nog ta mig en promenad i dag också, men så långt som igår lär det inte bli.
Trettondagsafton 2023 bjuder inte heller på något trevligt promenadväder, för det regnar/snöar i dag också, så jag har roat mig med att ta vara på en strykhög och lite annat pyssel på förmiddagen och sedan hamnade jag här vid datorn.
Förr var trettondagsafton ofta en kväll när det var julkalas hos några av Åkes släktingar och just den kvällen brukade vi vara vid Bosarve hos kusin Karin o kusin Gösta och där bjöds det på mat. I köket stod tv:n och efter maten kunde de som så önskade ta sig en titt på revyn som alltid ges den kvällen (I år får vi titta på Scalarevyn) och ”gubbarna” kunde dra sig tillbaka i en hörna och spela kort. Det var glada och trevliga tillställningar.
Julkalasen startade annars redan på annandag jul, då vi var bjudna till Åkes kusin Kerstin i Sanda, som fyllde år den dagen och nästa brukade vara hos kusin Evy på nyårsdagen då hon fyllde år och sedan fylldes det på med bjudningar hos grannar och andra släktingar, plus att vi själva skulle hålla ett.
Visst kalasas det nu också, även om det inte blir så stora tillställningar. På lördag ska vi till exempel ha kroppkakskalas på Stenstugu och det är inte det sämsta minsann.
Livet efter 80 