Regntunga skyar….

…vart än jag ser, nån sol finns ej mer utan dig. Så sjöng Alice Babs en gång i tiden och regntunga skyar hänger över Odvalds i dag och så ska det visst fortsätta den här torsdagen, så det är väl bara att planera in några inomhusaktivteter.

Det blev lite långsovning i dag också, men inte så illa som i måndags. Det märks att även om förkylningen är på tillbaka gång och inte alls speciellt besvärlig så tar det på krafterna, för jag sover som en medvetslös om nätterna. Jag lägger ner huvudet på kudden och när jag sedan vaknar på morgonen har jag ingen aning om vad som hände sen…..

Jag startade dagen med att skära ner mina mårbackapelargonior, för nu började de bli så otroligt rangliga. Jag mätte den högsta och den var 65 cm. Av de blommor och skott som var fina blev det en riktigt snygg bukett och nu hoppas jag att ”stubbarna” ska bryta så att jag får många nya fina skott till nästa sommar. Ännu får de stå i köksfönstret ett tag, men när det börjar bli dags för höst/julblommor åker de in i sovrumsfönstret.

Det står ett fyrbent monster här utanför!

Dagens ordspråk:
En kokande gryta stillas med lite kallt vatten.

På lördag…

…är det Klintehamns tur att ha höstmarknad. Jag tog mig en promenad efter lunch och när jag kom till platsen där tivolit brukar vara uppställt fick jag se att de redan anlänt. Planen var full av stora bilar och vagnar.

Egentligen hade jag tänkt mig att fotografera alla amplarna som brukar pryda samhället, men jag var för sent ute, för de var redan nedplockade.

Höstdagjämningen är det i dag och det känns lite vemodigt att mörkret nu börjar råda över ljuset. Nu är det definitivt farväl till sommaren.

Jag får trösta mig med en bit citronpaj

Ha en fin fortsättning på måndagen!

Solen kom till slut…

…och jag satt ute ute i solskenet och läste en stund på eftermiddagen, men sen tog jag bilen och åkte och kollade gravarna. Det är ett par veckor sedan jag var där senast.

På Klinte kyrkogård var det hur fint som helst…

…men på Fröjel behövde det vattnas och snyggas till lite. När jag tappade vatten i kannan tyckte jag att vattnet luktade så äckligt. Det var ju konstigt! Men jag vattnade och när vattnet var nästan slut tittade jag ner i kannan, där låg en råtta. Inte så stor, men definitivt en råtta. Jag tog ett foto av den när jag lyckats välta ur den ur kannan, men den ser så äcklig ut, så den bilden ska jag bespara dig.

Här kommer något trevligare:

Bosse Rökare har varit i farten igen, så nu har jag kvällsmat!

Trevlig söndagskväll!

Även en blind höna kan hitta ett korn

Det har varit höstens första frost i natt här på Gotland, men vi på Odvalds ser ut att ha klarat oss. Temperaturen har har varit +2,7º som kallast utanför mitt köksfönster och till och med dahliorna ser ut att ha klarat sig. Solen sken i morse, men nu är det mulet och ser rätt ruggigt ut.

Gårdagens möte var rätt trevligt och jag fick skjuts både dit och hem igen av Carina o Bosse. Jag kom till Visby i god tid, så jag hann med lite shopping också. Ett par jeans på Kappahl fick följa med hem och dem ska jag lägga upp benen på i dag.

Igår kväll satt jag och såg frågeprogrammet Kontrapunkt som vanligt. Det är svårt, men något brukar jag alltid kunna svara på och igår tog jag den första Nöten.

Musiken kände jag igen direkt; duetten ur Pärlfiskarna av Bizet, som är så enormt vacker och allra vackrast sjunger Jussi Björling den. Lyssna och njut! Sedan kom konstverket och det kände jag inte alls till, men gissade namnet på den, Dam med pärlhalsband och sedan kom texten och där var jag tvärsäker på att det var Pearl S Buck och nöten blev givetvis Pärlor. Som sagt, även en blind höna kan hitta ett korn.

Pearl S Buck var en amerikansk författare som levde många år i Kina eftersom hennes föräldrar var missionärer där och hon skrev massor av böcker om livet i Kina. Hon fick nobelpriset 1938 för sina rika och verkligt episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för sina biografiska mästerverk.

Jag läste Pearl S Buck som tonåring och var alldeles fascinerad av hennes skildringar och under en lång period levde jag nästan tillsammans med hennes romanfigurer. Alla böcker av henne, som fanns på biblioteket i Klintehamn, plöjde jag igenom. Så jag blev nästan lite ledsen när de ”pratade skit om henne” igår och sa att hon var en författare som inte räknades och att hon inte varit värdig nobelpriset. De kallade henne för författaren som ingen tar på allvar. Och de har väl kanske rätt för det har till och med instiftats en regel, Lex Pearl Buck – Ingen ska kunna få nobelpriset utan att ha varit nominerad vid ett tidigare tillfälle.

Kvinna, lättläst även för en tonåring. Aja baja! Inte kan väl hon var en värdig nobelpristagare.

Och så tar vi ett ordspråk i slutet också:
Man ska inte döma hunden efter håren

Jag tänkte….

….komma med några syrliga kommentarer angående gårdagens klass1-varning, för när jag kollade regnmätaren i morse hade vi fått ynka 5 mm. Sen lyssnade jag på Gotlandsradion och läste GA och där rapporterades om snö (snödrivor t o m), hagel och regnmängder på upp emot 60 mm på en del ställen på ön, så det var tydligen bara vår del av Gotlands som skonades, men kallt hade vi det. 8º i september är inte godkänt och det är inte mycket bättre i dag. Just nu har vi 11º, men solsken i alla fall.

Jag planerar att åka till Visby i eftermiddag, så jag får väl plocka fram en tjockare jacka för att slippa frysa. Det är Osteoporosföreningens första Livscafé för hösten och ämnet låter spännande:

Psykiatriker Helena Månsson har inbjudits att samtala med oss:

  • Om hur det är att ha Osteoporos
  • Om att bära på rädslan
  • Om att rasa ihop
  • Om hur vi kan förändra rädslan

Igår gjorde jag faktiskt lite nytta när det ändå var inneväder. Jag pustade fönstret här i sovrummet och tog ner mina tjocka sommargardiner och bytte ut dem mot tunnare. Något jag ångrade i morse när solen stack mig i ögonen när klockan var halv-åtta. Nåja, det är min uppstigningstid, så det får jag stå ut med.

Anledningen till städningen var egentligen att jag upptäckt att hyllan där jag har fotoalbum; en gammal tv-bänk, var väldigt dammig, så jag tömde den, dammsög och dammtorkade både hylla och album, vilket gick snabbt, men sen tog det ett bra tag att få allting på plats igen.

Jag var ju tvungen att bläddra igenom albumen innan jag satte tillbaka dem. Jag kunde inte låta bli att beundra mig själv för hur organiserad jag var under några år. Där finns program, kartor, hotellbroschyrer och en massa annat tillsammans med de foton jag tagit från respektive resa. Det är jätteroligt att ha det sparat, men sen tog datorn över och nu är det många år sedan jag skrev ut några foton. Jag sparar dem i datorn och även på USB, så de finns kvar ett tag i alla fall.

Nu är det dags för en dusch!

Dagens ordspråk:
Humor är konsten att se det stora i det lilla och det lilla i det stora

Söndag

Det regnade och blåste i morse när jag vaknade vid sextiden, så jag vände lugnt sida och fortsatte sova och sen vaknade jag inte förrän klockan var nästan nio. Då hade det slutat regna och vi hade fått 10 mm i regnmätaren.  Blåste gjorde det ännu och blåser gör det fortfarande.

Jag har varit på Stenstugu i dag och ätit lunch, för Eva och Claudio kom hem från Sicilien nu i veckan, så vi har inte träffats på nästan en månad. Eva hade gjort en härlig gryta på fläskytterfilé och till den serverades det ris. Edoardo och Matilda var också i Fröjel så jag fick träffa dem och alla hundarna också.

När jag körde hem svängde jag in till Preem för att tanka och det blåste så hemskt från havet att det nästan inte gick att stå lull. Ett tag funderade jag på att avbryta när tanken var halvfull, men stod ut tills den var full, så nu ska Golfen förhoppningsvis rulla ett tag till.

I morgon ska jag till Visby, men då tar jag bussen som vanligt. Jag är kallad till lasarettet för  en ny bentäthetsmätning och här på Gotland åker man gratis på bussen om man visar upp kallelsen. Sen har jag några ärenden att uträtta men det är ingenting som är tungt eller långt från centrum, så dit kan jag gå. Jag tänkte växla till mig lite Euro och så behöver jag en bikinibehå, för min är försvunnen. Det kan ju bli så varmt på Sicilien att det kan vara skönt med ett dopp i poolen. Och så vill jag ju ta en promenad i Botaniska trädgården också.

Trevlig söndagskväll!

SMHI: Snart drar ovädret in över Gotland……

…..Under tisdagen kommer det att blåsa rejält på Östersjön. SMHI har valt att gå ut med en klass 1-varning som gäller från tisdagskvällen; så kan man läsa på helagotland.se i dag.

SMHI varnar och varnar, men vi får väl se hur mycket det blir av det där ovädret. Hela sommaren har man varnat för ”oväder”, men ännu har jag inte sett till något som är värt den benämningen. Fast det blåser rätt duktigt redan!?!

Igår var det ganska växlande väder. På förmiddagen var jag ute och putsade av fönsterna på utsidan. Jag gjorde färdigt på baksidan och skulle gå ut och ta köksfönstret också, men då duggregnade det. Det klarnade dock upp igen, så efter lunch gick jag ut på en promenad. Inte så långt, men samhället tur och retur i rask takt.

Fram mot kvällen satte jag på tv:n och såg ett par avsnitt av Designated Survivor. Det var första avsnittet av tredje säsongen och där dök till min förvåning dr Mark Greene upp under namnet Mars Harper.

Vilken märklig karriär! Från läkare på ER, till president Tom Kirkmans stabschef.
Man ser att det gått några år mellan fototillfällena, för Anthony Edwards, som skådespelaren heter, har åldrats en hel del. Det känns alltid lika märkligt när man förknippar en skådespelare med en viss karaktär och han sedan dyker upp i ett helt annat sammanhang.

I dag då? Jag har redan varit ute på en vända med Golfen, kollat postlådor, tomater och vindruvor och gjort ett besök på Konsum. Jag tvättade igår, så jag har några lakan att ta hand om, men sen blir det väl inte så mycket mera i dag än att vänta på ”ovädret”.

Dagens ordspråk:
Det är gott att ha någon att hålla i handen, när åskan går
(och har man ingen att hålla i handen, får man väl försöka klara sig ändå)