Rapport från Odvalds

Det har nästan känts som aprilväder i dag. Tidigt i morse sken solen och väckte mig redan före sju, så jag fick en lång skön morgon vid köksbordet med tidningsläsning, sudoku och korsordslösning, innan jag gick och tog med en dusch. Redan när jag satt och åt frukost hade solen gått i moln, så hoppet om en solig lördag kom på skam.

Solen tittade in vid 7-tiden

Sen åkte jag upp till kyrkogården och såg till graven. Det är ju inte så mycket att göra där den här tiden på året, men nu var det defintivt dags att plocka bort rosorna, som på långt håll faktiskt såg ganska skapliga ut fortfarande, men på nära håll inte var till någon större prydnad.

På hemvägen åkte jag införbi Stenstugu och pratade med Eva en stund innan jag fortsatte till Konsum. Jag hade en hel del att handla, för jag har inte varit där på länge och det var ganska tomt i kylskåpet. Apelsinerna var också slut och för tillfället är suget efter apelsiner så stort, så det måste jag ha hemma. Eskelunds semlor kunde jag inte heller stå emot, trots att jag intalat mig att jag inte skulle äta fler i år. Jag köpte köttfärs också, så i eftermiddag har jag gjort en lasagne.

 

När jag kom ut från Konsum regnade det och i eftermiddag har det regnat från och till. När jag var färdig med matlagningen satte jag mig och såg  på tv. Jag ser på 30º i februari på SVTPlay just nu, men det blir bara ett par avsnitt i taget. Den är bra, men ganska deprimerande. När den gick första gången trodde man att det skulle vara en lättsam underhållning bara, men de här människorna från Sverige,  som åker till Thailand för att ha det gott i solen och värmen, är en samling riktigt sorgliga figurer. Serien sändes första gången 2012. 

I kväll blir det säkert lite zappande fram och tillbaka, för helt kan jag nog inte hålla mig ifrån Mello.

Ha en fin helg!

När jag mötte sorgen

Den här lördagsmorgonen jagade solen upp mig redan vid sjutiden, men jag hann inte mer än ur sängen, så var den försvunnen bakom molnen igen och det ser ut att bli en grå och regnig dag, precis som det varit i stort sett hela veckan.

Bloggutmaningen i dag handlar om sorg – Orsakullan har valt rubriken När jag mötte sorgen.

Sorg kan man uppleva av många olika anledningar, beroende på var i livet man befinner sig. Som barn kan det innebära stor sorg att man inte får den där julklappen man väntat sig, att man får gå tillbaka med hundvalpen, som man släpat med sig hem, eller att  man inte får åka till moster Greta och morbror Olle, när väskan är packad och allt. Att busschauffören inte släppte in en ensam femåring med en liten väska i bussen, är ju inte så konstigt, men mamma pratade om hur jag sprang efter den och grät när den körde iväg utan mig. Det var sorg!

Som tonåring möter man ofta sorgen när vänner och kanske framför allt den man trott sig vara älskad av, sviker och då är det verkligen sorg på allvar, för aldrig är väl känslorna så starka som under de här åren.

Om sorgen innebär att en människa har lämnat det här jordelivet, så fick jag uppleva det för första gången i tioårsåldern, när Tant Lina, pappas Mostis gick bort.

Farmor Ebba och tant Lina
Foto lånat från kusin Göran

Tant Lina, som egentligen hette Carolina var farmor Ebbas syster, hon var ogift och hon bodde i Klintehamn tillsammans med sin bror och hans familj och jag var ofta där och hälsade på när jag var ute och ”rände i stugorna”, för tant Lina var så snäll.  När hon hade syjunta brukade jag vara med och sitta där bland tanterna och sticka. Jag kommer ihåg att jag stickade på en röd tröja och jag kan ännu minnas hur det lite sträva garnet kändes i mina svettiga  händer och stickningen blev så hård, så hård. Jag tror aldrig att den där tröjan blev färdig.

När tant Lina dog var jag var lite drygt 10 år och hennes begravning var den första jordfästning jag var med på och jag har faktiskt inga minnen av den. Det kanske var så känslosamt och jobbigt, så att jag omedvetet har förträngt händelsen. Men jag sätter en blomma då och då på tant Linas grav och tänder ett ljus för henne till Allhelgonahelgen.

En skön lördag önskar jag alla!