Matprat – Sida 14 – Livet efter 80

Det här var väl onödigt! / Matminne

23 februari, 202223 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Matprat, Starur, TV

Jag trodde ju att gårdagens snö skulle töa bort, men icke! Vi hade minusgrader hela dagen igår och som kallast blev det nästan fem minus. I dag får vi påfyllning av snötäcket, men det är ett par plusgrader, så det är väl bara att hoppas att det inte blir liggande så länge. På Gotlandsradion spekulerar man över om det här snöfallet kan räknas som starur nr 1. Vi har ju i och för sig enligt SMHI meteorologisk vår, så varför inte. Förutsättningen för att ett snöfall så här i februari/mars ska räknas som en starur är att man har sett en stare och det säger reportrarna att man redan har gjort här på ön i år. Så nu är det bara att fortsätta räkna. Sju stycken ska det vara innan våren är här på allvar.

I måndags såg jag på Efter Stängning och då skulle deltagarna bland annat laga till någonting från ett givet decennium och när man talade om 70-talet nämnde man kassler. Kassler med ananasringar, tomathalvor och broccoli under ett täcke av bearnaisesås är verkligen 70tals-käk. Nu var det ingen som lagade till just det, men jag kommer precis ihåg när jag åt kassler för första gången.

Någon gång i slutet av 70-talet var vi bjudna på lunch till en granne och då blev vi bjudna på just den där gratinerade kasslern. Så gott!!! Det blev en favorit som jag sedan lagade till om och om igen under många år. Nu är det länge sedan, så det kanske är dags för en repris, fast kasslern är inte lika fin nu som den var på den tiden, vad det nu kan bero på. Det kanske är mina smaklökar som ändrats?

Dagens ordspråk:
Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri.

Ha en fin onsdag!

♥ 10 år av saknad ♥

8 februari, 20228 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Matprat, Nostalgi, Tacksamhet

I dag är det 10 år sedan Åke lämnade mig, 10 år av saknad har det varit, men jag vet att han finns där någonstans och tänker på mig och ser till att jag har det bra. Jag förnimmer honom ofta där till höger om mig i sängen.

Här är vi på vår tvådagars bröllopsresa på Stora Karlsö pingsten 1961 och sedan fick vi nästan 51 år tillsammans. Jag hade tur som hittade min livskamrat redan när jag var 18 år. Livet här vid Odvalds kan aldrig bli detsamma sedan jag blivit ensam, för ensamt känns det onekligen ibland, men det är helt ok ändå.

I dag regnar det igen och det är mörkt och dystert. Det var tur att jag var ute och rörde på mig lite igår i alla fall, för i dag ser det ut att bli en innedag. Den soliga och vackra måndagen gav också en väldigt vacker solnedgång. Det upptäckte jag när jag gick ut i köket vid halvfemtiden och då passade jag på att ta ett kort innan ytterbelysningarna tändes.

Hur gick det nu i kampen mellan Eskelunds och Bake my day? Eskelunds semla hade godare mandelmassa och Bake my day´s mycket godare bulle. Vad köper jag nästa gång? Jag är inte säker på att det blir någon nästa gång. 😉

Dagens ordspråk:
Diplomati är att låta någon annan få som man vill.

Trevlig tisdag!

Jodå, det blev en skogspromenad på söndagseftermiddagen

6 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Matprat, Promenader

Solen tittade fram vid halvtolvtiden och den kunde jag ju inte stå emot, så när jag ätit resterna av lördagens Pad Thai och en bit Förstörd sockerkaka som efterrätt gick jag ut.

Förstörd sockerkaka gör man när en sockerkaka börjar bli torr och den jag bakade till förra helgen är onekligen det. Jag vet inte riktigt hur namnet kom till, men det var mamma som hittade på det och Förstörd sockerkaka är alltid populärt.

♥Förstörd sockerkaka och jag får en bit till eftermiddagskaffet också♥

Man tar en bit torr sockerkaka, lägger på jordgubbar och dränker inte kakan med jordgubbssaften och så häller man vispgrädde över hela härligheten. Det är riktigt gott!

Det är lite blåsigt i dag, men i skogen var det skapligt så jag gick där och vimsade omkring på stigarna ett bra tag. Det är så mjukt och behagligt att gå på barkstigen, men jag gav mig ut i terrängen lite också, för jag letar ju fortfarande efter resterna av pappaps dynamitkällare och jag vill ju passa på att göra det nu innan det blir varmt, för då finns ju alltid risken att få fästingar på sig.

Nu är det kaffedag!

Solskenslördag

5 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Matprat, Netflix, Tänkt, Väder

Efter en sällsynt mörk och grå fredag vaknade jag ganska tidigt, eller i alla fall före halvåtta och kunde konstatera att det redan såg ganska ljust ut, så en kvart senare gick jag upp och minsann, solen var på väg upp och lampan över köksbordet, som jag tände på ren rutin, kunde jag släcka ganska omgående.

Fast det där vackra lördagsvädret fick sina konsekvenser, för när jag väl fått i mig frukosten, klarat av sudokut och lördagskrysset, duschat och fått på mig kläderna, var det bara att inse att gårdagens beslut att strunta i fredagsstädningen nog var ganska förhastat.

I dag fanns det verkligen behov av både en vända med dammtrasan och dammsugaren

När de värsta dammråttorna var avlägsnade var klockan nästan tolv och då tog jag min shoppingkorg och körde till Konsum och veckohandlade och när jag var på väg till kassan ringde jag till Kustgrillen och beställde en Pad Thai och ”ti minuta” senare var jag där och hämtade min lunch.

Nu sitter jag här mätt och belåten och har så mycket kvar, att med lite extra sallat till, räcker det till en portion i morgon också

Igår när det var så mörkt och dystert pusslade jag på eftermiddagen. Jag hade ena sidan av himlen kvar och den var det så lätt att hitta bitarna till, så efter ett par timmar var jag färdig. Nu ångrar jag mig nästan lite att jag var så ivrig, för i och med det är det ju slut på det roliga och nu är det bara att montera ner pusslet igen och vad ska jag sen göra med det?

Antingen ska jag skänka det till SPF, som en lotterivinst eller också lotta ut det här på bloggen.
Jag har inte bestämt mig riktigt ännu, men det är ju ingen brådska med det.

Nu när jag sett färdigt på Kürdügüm på Netfix valde jag att se den danska serien Kastanjemannen. Jag gillar danska serier och tycker att Danmark har många duktiga skådespelare och den här var riktigt bra. Det var en miniserie på sex avsnitt och de två sista såg jag igär kväll efter På Spåret, så nu gäller det att hitta något annat att ta till om det inte finns något i den vanliga tv-tablån som är lockande. I kväll börjar Mello och det är jag måttligt intresserad av, mycket därför att musikprogram på tv:n inte längre är njutbara. Då funkar hörapparaterna väldigt dåligt.

Då är nästan den här lilla ljudförstärkaren bättre!

Dagens ordspråk:
Att vara chef är en position, att vara ledare är en relation.

Trevlig fortsättning på lördagen!

Måndag vecka 4 / Uppdatering

24 januari, 202224 januari, 2022 av Ingrid, publicerad i Corona, Glad måndag, Matprat, Nostalgi, Tacksamhet, Vårtecken

Januari går mot sitt slut och den här veckan inleds med samma gråväder som de senaste dagarna. I morse trodde jag inte att det skulle bli ljust över huvud taget, men hur det nu än var, så gick det att släcka lamporna vid halvtio-tiden i alla fall och vi har en 4-5 plusgrader och det får man väl vara nöjd med.

Jag tog ut ett paket köttfärs från frysen igår kväll, så nu står en gryta med köttfärssås och puttrar på spisen. En lasagne tänkte jag mig använda den till. Det är sån där bra mat att skära i lagom bitar och lägga i frysen för kommande behov. Den lär dock inte bli färdig till lunch, för köttfärssåsen ska koka länge, länge för att bli god, så till lunchen i dag nöjer mig lite ägg och bacon.

Igår gick jag ut på en Klinterunda på förmiddagen och det var faktiskt rätt behagligt ute och helt halkfritt. När jag kom ner till kiosken tänkte jag nästan ta en vända ut på hamnen, men ångrade mig och gick hemåt och när jag passerade Konsum gick jag in där. Åke skulle ha fyllt 94 år i dag, så jag ville kolla vad de hade för blommor och både rosorna och tulpanerna såg jättefina ut, så jag köpte en bukett av varje.

När jag kom hem var det hög tid för lunch, så när jag fått tulpanerna i vatten stekte jag mig en fläskkotlett.

Efter maten pusslade jag en stund, men sen bestämde jag mig för att åka upp på kyrkogården i Fröjel med rosorna. Det gäller ju att passa på när vädret är skapligt, för ingen vet från enda dagen till den andra vad som väntar.

Jag tog med shoppingkorgen också, för det var väldigt lite folk på Konsum, när jag var där på förmiddagen och köpte blommorna, så jag hoppades att det skulle vara likadant på eftermiddagen. På kyrkogården var det lugnt och stilla och jag lyckades få ner en gravvas i rabatten trots att det var lite fruset i jorden. Nu hoppas jag att rosorna håller sig, men de brukar vara förunderligt tåliga och kunna stå nästan hur länge som helst.

Att handla på en söndagseftermiddag visade sig inte vara helt fel, för det var väldigt lite folk i butiken och inga köer varken här eller där. Jag är egentligen inte så mycket för att gå och handla på söndagarna, för det där med att man ska helga vilodagen sitter i ryggmärgen, men ”när ändå bilen gick”……

När jag kom hem fick jag se att grannens snödroppar tittar upp bland snöresterna och vårtecken blir jag glad av, så den här bilden får bli mitt bidrag till Caritas utmaning Glad måndag.

Uppdatering 15:53: Nytt covidrekord satt igen – Vecka 3 har 1385 nya fall registrerats.

Dagens ordspråk:
Ju lägre lön, desto större betydelse har den.

Glad måndag!

Bättre än befarat

13 januari, 202213 januari, 2022 av Ingrid, publicerad i Dagbok, Matprat

Det har varit en solig och vacker torsdagsförmiddag och temperaturen är trevlig den också +6º är inte så illa så här mitt januari. Nu vid halvett-tiden har det dock börjat mulna till.

Jag har gjort en kålpudding på förmiddagen och när jag har fått mig en portion till lunch ska jag ta en promenad ner till apoteket. Jag behöver fylla på pillerförrådet och det glömde jag igår när jag var ute och körde.

Visst är den här amaryllisen fin? Med fyra stänglar och sex klockor i den först utslagna kan man inte annat än vara nöjd med den. Tulpanerna sköter sig också och ser ut att vilja slå ut. Förra året var jag ute för att knopparna bara torkade och det blev inga utslagna blommor alls.

Jag kollade upp vad jag skrev om förra året på Tjugondag Knut och då var det väldigt stor oro i pressen om den dåliga farten på vaccineringarna i Sverige och DN skrev: Vaccineringen nästa katastrof i Sveriges coronahantering och man befarade att det skulle ta upp till tre år innan hela befolkningen är vaccinerad och jag själv trodde inte att jag skulle få någon spruta före midsommar, men det visade sig att både pressen och jag hade fel. Jag fick nr 1 25/1, nr 2 22/2 och nr 3 13/10. Det har gått mycket bättre än man befarade och olyckskorparna (DN, GA och jag) kraxade totalt i onödan!

Dagsläget

Bekräftade fall hittills den här veckan (alltså tre dagar): 268

Kålpuddingen smakade alldeles utmärkt. Jag har ris i den eller snarare risgrynsgröt, så jag bryr mig aldrig om att koka potatis till. Det räcker bra med en liten skvätt grädde som sås och så lingonsylt förstås. Som efterrätt åt jag en apelsin.

Dagens ordspråk:
Den som bara letar efter fel finner inget annat.

Trevlig torsdag!

Många kroppisar blev det

8 januari, 20228 januari, 2022 av Ingrid, publicerad i Matprat, Stenstugu

Jag har aldrig gjort så många kroppkakor på en gång förut som igår, men Eva hade skalat, kokat och pressat nästan 5 kg potatis och jag hade en ordentlig skål med fyllning med mig, så det var bara att köra på. 75 stycken blev det och drygt hälften åt vi upp när alla kommit.