Söndagspromenaden

Jag kom iväg ut på en promenad i dag, men den blev inte så lång som jag tänkt mig, för jag borde ha tagit shorts på mig i stället för jeans. Det var tur för mig att det inte var fullt solsken, för då hade jag nog fått vända hem igen och klä om mig. Jag gick genom skogen, men när jag kommit fram till Snickargatan tog jag av mot Konsum och där gick jag in och köpte mig en glass.

Jag satte mig på en av bänkarna på Torget och åt min glass och där satt jag ett bra tag och tittade mig omkring och mindes flydda tider.

Till vänster är huset som var postkontor när jag var barn. Där var faster Nanny postmästare och hon och farbror Knut bodde på övervåningen. Fasaden ser inte alls ut som på den tiden, för då fanns det en dörr på framsidan som ledde in till kontoret och fönstren hade också andra placeringar. Faster Nanny och farbror Knut som jag älskade så mycket och var hos så ofta! De var barnlösa och begrep sig inte speciellt bra på barn. Eller också var det det de gjorde? Jag trivdes i alla fall där!

Till höger ligger fd läkarvillan. I fönstret högst upp till vänster låg pigkammaren och där bodde jag vintern 58-59, när jag jobbade där som hembiträde ett tag efter att jag slutat på realskolan. 150:-/mån, mat och husrum och vänligt bemötande hade jag i lön. Jag fick så vänligt bemötande att jag till och med fick kaffe på sängen, de söndagar jag var ledig och skulle Åke ha råkat dröja sig kvar, kunde det finnas en kopp till honom också på kaffebrickan.

När jag satt där kom plötsligt 25-30 motorcyklar dånande förbi Torget. Det var synd att jag inte fann mig och filmade dem, för de var verkligen imponerande där de tog svängen ner mot Kustvägen. När de försvunnit gick jag via Åbrovägen hem och nere från samhället hördes länge ett dovt muller.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Söndagspromenad, Åkedagen

Det blev inte lång stund med shorts igår, för när jag kom ut igen efter gårdagens bloggande, hade det börjat blåsa, så jag gick in igen och tog på mig jeans och långärmad tröja. Nu är snart den där tiden på våren/försommaren när man sliter ut kläderna i pådraget och på stolen i sovrummet ligger de i olika lager: shorts o linne, kjol o kortärmat, jeans o långärmat o s v. Ibland hinner jag gå igen alla lagren innan dagen är slut.

När jag ätit lunch funderade jag först på att fälla ut solstolen och ta mig en liten middagsslummer, men så ändrade jag mig och gick ut på en söndagspromenad i stället. Jag hade tänkt mig en vanlig Klinterunda, men det blev en bra bit till, för innan jag kom hem igen hade jag gått 7,7 km.

Jag gick Vallekvior och så via skogen ner till Norra Kustvägen. Vid ån trodde jag att jag skulle få se nejonögon i vattnet, men fick nöja mig med blommande kabbleka och det är inte det sämsta.

På väg hem satte jag mig en stund på en bänk vid Torget och vilade ett tag och då fick jag se att körsbärsträden utanför ”Kvinnohuset” börjar blomma och när jag sedan fortsatte hemåt via Åbrovägen upptäckte riktigt vackra kejsarkronor i en trädgård. Några av mina grannar har sådana i sina rabatter, men de är redan avblommade. De här var jättefina!

Nu hade jag inte så långt kvar till Odvalds, men då mötte jag en granne och stannade och pratade med henne. Hon var på väg till Warfsholm för att dricka eftermiddagskaffe där och frågade om jag ville följa med och jag, som känt mig trött för en stund sedan, hakade genast på och vände.

Den här svanen har skaffat en ordentlig bobale och ligger och ruvar precis där Warfsholmsbron börjar. Där låg den så lugnt och brydde sig inte alls om att vi stod bara någon meter ifrån den och en bit längre bort låg maken/makan och vaktade. Nog är det märkligt att de är så orädda!

Pensionatet var öppet den här gången och det var ju tur, för förra gången jag planerat in en kaffepaus där var det stängt. Det var rätt mycket gäster där igår, men det tog inte så lång stund tills vi fick beställa och kunde slå oss ner.

Kaffet och kakorna smakade väldigt bra

När vi fått i oss kaffet och de goda kakorna var det bara marschen hem kvar, men nu hade jag ju sällskap, som jag kunde gå och småprata med. Väl hemma var det skönt att sjunka ner i tv-fåtöljen. På kvällen såg jag på Mästarnas Mästare och visst vann Nils van der Poel precis som väntat och visst var han en värdig vinnare, men jag saknade Jonna Adlerteg. Jag utsåg ju henne till vinnare för länge sedan!

I dag är det 8 maj och Åke har namnsdag, så grattis till alla som heter Åke! Det har varit frost i natt också, men det är en väldigt fin morgon med sol och än så länge är det alldeles vindstilla, så jag tog med mig min kaffekopp ut på terrassen och satt där en stund och njöt av solen och den fina försommargrönskan.

Ha en glad måndag!

Dags för Åke

Även om det bara är den 29 april är det hög tid för Åke att få kliva in i headern. Det upptäckte jag igår när jag var på vårens första promenad i Masshagen.

På förmiddagen rensade jag upp i rabatterna och klippte bort vissna påskliljor och hyacinter och sen satte jag mig ute och löst fredagskrysset i GA. Det var faktiskt rätt skönt ute och när jag ätit lunch valde jag mellan Klinteberget och Masshagen och det blev det senare. Jag körde ner till Flisen och ställde bilen där och sedan gick jag därifrån. Det var lite blåsigt när jag hade motvind, men när jag kom in i hagen kändes det bättre.

Tio bilder från min promenad i Masshagen

På de här stigarna i Masshagen har jag gått varenda vår sedan jag lärde mig gå tror jag (utom kanske några år i tonåren då man hade viktigare saker för sig). Det hör våren till att gå dit och njuta av blomsterprakten, som är som bäst just de här tiden, men det är nästan lika fint i Masshagen hela sommaren, för när vitsipporna blommat över kommer gullvivor och andra sommarblommor. Men hagen har förändrats under de 80 vårar jag besökt den och det är ju inte så konstigt. Ingenting är ju oföränderligt!

Det är ett biotopskyddat område, så där förekommer ingen avverkning och nedfallna träd och hasselsnår blir liggande efterhand som de blåser ner heller ruttnar. Det är bara de som faller över stigarna, som sågas itu så att det går att flytta dem. Det ser skräpigt ut, men samtidigt lite trolskt och spännande och på en del ställen har barn byggt kojor av nedfallna hasselgrenar. Förut har det funnits en skylt i varje ände av av hagen som talat om att det är just ett biotopskyddat område, men de är bort nu, så jag vet inte om villkoren har förändrats på något sätt, men det är otroligt många träd som ligger med rotvältan i luften utan att någon tar vara på dem.

Jag såg inte till en människa i hagen, men på tillbakavägen, när jag var nästan framme vid Flisen igen, hörde jag något bakom mig och där kom två grabbar gående. Vi hejade på varandra, de gick om mig och fortsatte med bra fart. Undrar var de kom ifrån?

Den här lördagen har börjat med mulet väder, men det kanske bättrar sig fram på dagen. Ingenting särskilt är inplanerat i dag, utan jag tar dagen som den kommer.

Trevlig lördag!

Två fynd

Jodå! Jag kom iväg till Klinteberget igår efter lunchen. Solen sken, men det blåste snålt och vinterjackan var ett perfekt val.

Ta trappan ned, sväng sedan vänster mot söder. Du kan då se flera stora svarttallar och lärkträd som planterades i sluttningen i början på 1900-talet.

En av många gamla kalkugnar i området där kalkstenen brändes till kalk. För detta gick det åt mycket skog då det för detta behövdes en hög tempertur under flera dygn

Fortfarande finns det mycket blåsippor och vitsippor överallt.

Nu är de fem kontrollerna längst norr ut registrerade, men i dag fick jag nöja mig med två fynd, nr 124 och 132. Jag trodde att jag skulle hitta 125 också, men angrep den från fel håll och fick gå tillbaka, så jag får göra ett nytt försök en annan gång.

Det är lite oländig terräng med mycket sten, rötter och branter på Klinteberget, så man får vara försiktig och koncentrerad, så att man inte står på näsan. Det har varit mycket trevligare andra år när kontrollerna funnits i samhället och omgivningarna däromkring, men jag ska nog klara av de fem som är kvar.

OBS Texten under bilderna med fynden finns som LäsMera när man registrerar dem.

Jag var inte ute så länge, men det blev ändå drygt 4400 steg och sedan fyllde jag på med några under shoppingvändan på Konsum.

I dag är det fredag och solen skiner och lär ska göra det hela dagen, så någon form av uteaktivitet måste det nog bli i dag också.

Trevlig fredag!

Vi hade tur med vädret…

….igår när det skulle vara grillpremiär hos Matilda och Edoardo, för det var en väldigt härlig söndag med riktig sommarvärme.

Den alldeles nyinköpta grillen skulle invigas och Edoardo var grillmästare och skötte sin uppgift på ett utmärkt sätt. Det fanns allt möjligt gott på grillen och mamma Eva bidrog med tillbehören.

De här bilderna från gårdagen får representera bloggvännen Caritas måndagsutmaning, där det gäller att vi ska muntra upp oss med något trevligt, för vad kan vara bättre än att få sitta i solskenet, äta gott och umgås med barn och barnbarn. Det är helt oslagbart!

När jag kom hem såg jag de sista avsnitten på säsong två av Netflixserien Ett Märkt Hjärta, en colombiansk thriller som handlar om organsmuggling. Första säsongen såg jag för ungefär ett år sedan. Handlingen i serien kretsar kring Simón, vars fru blir mördad – detta för att smugglarna behöver hennes hjärta till en rik mans hustru. I sin jakt på hämnd kastas Simón in i den hotfulla värld som omgärdar den illegala organmarknaden. Den är riktigt spännande!

Fram på kvällen mulnade det till och när jag skulle gå till sängs vid halvelva-tiden gläntade jag på ytterdörren och kunde räkna in ungefär fem regnstänk och plastslangen från stupröret hade rullat ut sig ett par dm när jag kollade den nu på morgonen, men mer blev det inte. Det börjar bli dags att oroa sig för höskörden.

Glad måndag!