En vacker tisdagsmorgon

Jag sov gott i natt, även om en varg bet mig i handen fram på morgonsidan. Jag kände alla tänderna, men som tur var nafsade den bara lite lätt. Någon sa att hon var snäll, hon var bara rädd om sina valpar.

Klockan var strax efter sju när jag vaknade på allvar och jag tror inte att jag har varit uppe någon gång i natt. I alla fall kommer jag inte ihåg det.

Det var SOL ett par timmar i förmiddags!

I dag hade jag tänkt fortsätta med min julstädning direkt efter frukost, men först gick jag ut på en förmiddagspromenad, så det fick anstå till efter lunch. Visserligen hade solen hunnit gå i moln innan jag kom iväg, men det var härligt väder i alla fall. Jag gick inte ner till samhället utan nöjde mig med att gå i skogen på Barkan.

Jag läste en artikel i GA där man skrev om att gotlänningarna är ovanligt kära i sina gamla skrotbilar. Man har haft som mål att samla in 1 000 av de 5 000 skrotbilar som står avställda på ön, men resultatet blev 100. Var fjärde bil på ön är en avställd bil. Det här tycks gälla bilägare av alla åldrar.

Nu har jag ätit lunch, fläskpannkaka med lingonsylt och ett stort gott Ingrid Marieäpple, så nu är jag redo för dammsanering av bokhyllan. Det är den som står på dagens program. Jag stod och tittade på den igår och såg att fotoramarna börjar bli väldigt fula…..

Dagens ordspråk:
Skatan flyger aldrig så långt att inte stjärten följer med.

Klinteberget 29 oktober

Efter lunch åkte jag upp till Fröjel kyrkogård med lyktor och ljus till gravarna, men jag hamnade mitt i en begravning, så jag bara lämnade av dem och for därifrån. Först tänkte jag åka hem, men så kom jag på att jag skulle köra upp till Klinteberget. Det är ju ett tag sedan jag var där nu. Det är fantastiska vackra höstfärger i år, trots att det bara varit kallt ett par nätter och på Klinteberget var det hur fint som helst.

Nästan 7 km och 11440 steg har jag gått på berget i dag. Det blev lite längre än jag tänkt, för jag jagade en checkpoint (som jag inte hittade), men jag är väldigt glad och tacksam att jag kunde gå så långt utan att känna av vänster ben som jag har fått ont i tidigare i höst när jag ansträngt mig lite extra. Det enda jag kan klaga på är att jag fick ont i fötterna. Det är ju berg man går på och bitvis ett väldigt knaggligt berg och jag hade fel skor på mig. En par med en tjockare sula hade varit behagligare.

Det har varit  jätteskönt  i dag trots att solen försvann fram på förmiddagen, för det har varit nästan vindstilla och 11-12 grader. Och jag var ingalunda ensam som kommit på den ljusa idén att ta en tur upp på Klinteberget. Det stod nog en 10-12 bilar på parkeringen och jag stötte på flera bekanta på stigarna. Bland annat ett äldre par som bor här på Odvalds.

Jag hade siktat in mig på tre av Hittaut´s checkpoints, men hittade bara två av dem. Den tredje missade jag när jag gick fel i en korsning och sedan blev det för långt att gå tillbaka och göra ett nytt försök. Den får vara till en annan gång.

Dagens Klinterunda

Det blev en rätt behaglig promenad på förmiddagen, för även om det är mulet, så är det faktiskt hela 12º i dag också.

På hemvägen gick jag först in på Konsum för att se om de hade något fint lammkött och sedan tog jag en sväng in till Suderviljan för att kolla deras gravprydnader. Jag betalade och la undan en som jag ska ha på familjegraven i Klinte, så den ska jag åka och hämta nu och då kör jag väl upp med den också ”när ändå bilen går”.

Ha en fin fortsättning på tisdagen!

Räven var ingen räv

Jag har just kommit hem efter en promenad till Sicklings där jag var inne och hälsade på Carina och Bosse. Efter en pratstund fortsatte jag hemåt igen, för det har varit ganska mulet på eftermiddagen och jag har faktiskt fått några enstaka regnstänk på mig.

När jag skulle hem igen gick jag genom hagen och tog en sväng ner till dammen också. Sedan fortsatte jag på gamla järnvägsbanken och långt framför mig sprang ett djur och jag fick för mig att det var en räv, men tyckte att det var lite konstigt att den inte sprang in i skogen. Först när jag kommit fram till landsvägen och gått över den fick jag se vad det var för någonting. Räven var en stor röd katt!

9995 steg har jag fått ihop i dag, så nu kan jag unna mig en god kaka till kaffet.

ingrid

Jag hade ett uppdrag…

…som jag har klarat av i dag. Uppdraget gick ut på att ta reda på avstånden härifrån Odvaldsvägen till platsen bakom Klinteskolans gymnastiksal där Motionsspåret börjar. Där finns nämligen en strömbrytare, som man kan trycka på om man vill tända elbelysningen i spåret.

Uppdraget är självpåtaget, men häromdagen började jag och en granne prata om hur  långt det kunde vara och då åtog jag mig att undersöka det. På förmiddagen i dag gick jag ut på en Klinterunda som vanligt, men på hemvägen tog jag en  sväng in till Klinteskolan  och läste av stegräknaren när jag var framme vid stolpen med strömbrytaren och sedan gick jag den överenskomna vägen hem –  800 m blev det.

Trevlig fortsättning på dagen!