Blomsterfröjd i Vallekvior

Inte för att det är speciellt mycket sol, men det är 10º och nästan vindstilla, så efter lunch gick jag ut på en promenad, men den blev inte så lång, för ryggen dummar sig i dag. Jag vet inte om det kan vara gårdagens planterande eller om det är sviter efter en stunds badrumsstädning på förmiddagen. Det var hur som helst jobbigt att gå.

IMAG2280
Här blommar det i de svenska färgerna
IMAG2281
Den sällsynta gotlandsnunneörten är på gång

Nu kantas dikesrenen av massor av blåsippor i olika nyanser.

IMAG2283IMAG2284IMAG2285IMAG2286

Nu ska jag koka mig en kopp eftermiddagskaffe och sätta mig i tv-fåtöljen och se ett avsnitt av Hope Valley.

Ha en fin fortsättning på fredagen!

Det är bäst….

…att sätta igång med vårstädningen nu, för vem vet, rätt vad det är ligger man där däckad av corona och då vill jag att det ska vara någorlunda städat och i ordning.

Igår städade jag förrådet under trappan och efter dagens morgongympa var det klädkammarens tur. Jag har faktiskt varit duktig och gjort morgongympa två dagar i rad nu och det känns ganska bra, men jag känner mig lite klumpig där jag står framför tv:n och försöka följa Ellinors takt. Igår klädde jag mig innan jag satte igång, men det förstod jag ganska snabbt att jag inte ska göra i fortsättningen. Man blir för varm och jeansen stramar. Det är bättre att gympa medan mjukisbyxorna ännu är på. Jag har inte gjort så många av hennes övningar ännu, men i dag blev det de tre första.

När jag var klar med klädkammaren gick jag ut på en promenad, för det är soligt i dag också, men ganska kyligt och blåsigt. Jag gick ner till dammen och i dag fanns det inga fåglar alls där, så jag gick runt den. Förra gången gjorde jag inte det, för jag ville inte störa alla fåglar som låg där och simmade. Jag var ute en och en halv timme, så det blev ingen lunch förrän klockan var nästan ett.

 

Dagens ordspråk:
Den friske har många önskningar, den sjuke bara en!

Man klamrar sig fast…

….vid varje litet halmstrå, men det verkar finnas hopp för sommaren 2020 i alla fall. Det har varit en strålande vacker torsdag, men med en lite vass vind, så efter lunch tog jag bilen och åkte ner till Flisen, där jag ställde den och sedan tag jag vårens första  promenad i Masshagen. Där blåste det inte och det var väldigt behagligt att gå där. Jag var rädd att det skulle vara surt, men det var inga problem alls och där fick jag se tre fjärilar som alla var  ljusa. Så bra!!!

IMAG2253
Är den första fjärilen man ser på våren ljus, betyder det att det blir en fin sommar.

Och jag såg inte bara fjärilar utan blåsippor, vitsippor, massor av nedfallna träd och hasselbuskar och så en räv. Inne bland träden rörde det sig helt plötsligt någonting, och med ett skutt avslöjade sig en vackert röd räv med sin stora yviga svans, sen var den borta igen.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Dagens ordspråk:

Ju bättre en människa är desto mindre vet hon om det.

Nu får man inte gå och handla heller…

Tillvaron blir mer och mer begränsad och ingenting är sig likt längre sedan den där coronan dök upp här i Sverige också. Nu får man inte gå och handla själv längre när man är så gammal som jag är. Eller får och får – får får man väl, men man bör inte. Man kan fråga sig om livet som det är i dag är något att stå efter egentligen?  Och kommer det någon gång att bli sig likt igen. Jag tror inte det, inte på flera års sikt i alla fall. Men jag är glad att jag har min dator och er bloggvänner att lufta tankar och funderingar med, utan det vore det ännu tristare.
6e8c1-valle-b25c325b6nders

Som tur är har inte någon sagt att man inte får gå ut på en promenad i alla fall, så när jag morgonpysslat färdigt gick jag ut en vända och tog Böndersrundan. Det blåste lite snålt över åkrarna, men det var rätt behagligt ändå.

 

Längs vägkanten i Vallekvior är det rätt gott om blåsippor nu och det fanns både….

IMAG2229
röda…
IMAG2230
…och blå sippor

Jag trodde att jag skulle få höra lärkan drilla över Klintebysåkrarna, men jag varken såg eller hörde någon. Men när jag kom uppför backen fick jag minsann både se och höra det fina vårtecknet.

IMAG2231
Över den här åkern stod en lärka och ryttlande en stund innan den dök ner i grönskan
IMAG2233
Den vackra villan vid Bönders backe

När jag kom fram till Klinte kyrka gick jag in och tittade till familjegraven lite och sedan fortsatte jag hem och kom hem precis lagom till lunch. I dag hade jag ingenting förberett, men jag hade tagit ut en ask med kokt lax och av den gjorde jag en laxsufflé och med pressad kokt potatis och lite smält smör till blev det ett riktigt smarrig mål.

Dagens ordspråk:
Den är ett hopplöst fall som tror sig vara utan fel.

Söndagspromenad

Det har varit en solig och fin förmiddag, men blåsigt som bara den. Jag gick här inne och trampade fram och tillbaka och funderade på om jag skulle gå ut eller inte, men till slut tog jag på mig och gick ut på en Klinterunda och det var faktiskt riktigt skönt.  Dessutom träffade jag en god vän och fick sällskap en bit och en trevlig pratstund, så nu känner jag mig mycket gladare och piggare än när jag gick hemifrån.

När jag kom hem var det dags för lunch och den är avklarad nu. Jag tänkte gå in på Konsum när jag gick förbi där, men jag visste att middagsmaten väntade i kylskåpet, så de slapp mig i dag.

 
 Dagens ordspråk:
Man har alltid tid till det man vill göra.

Äntligen ett beslut

Bilbesiktningen igår gick bra, men det var ett riktigt skitväder och ett antal möten med lastbilar gjorde att den lille Golfen nästan ser ut som den gjorde innan jag tvättade den. Jag tänkte först åka in till stan när besiktningen var avklarad, men jag hade hemlängtan och dessutom småregnade det hela tiden, så det blev inte av. Jag körde direkt hem!

I dag har jag äntligen bestämt mig och tagit beslutet att avboka Hollandsresan. Jag rådgjorde med barnen i söndags och de tycker att jag ska åka, men det känns inte rätt ändå. Det värsta är väl om man skulle bli sjuk och sprida smittan  vidare. Nej det är nog lugnast att stanna hemma, då har man gjort vad man kunnat i alla fall. Ännu har inte Gotland haft något fall och jag vill inte vara den första.

holland07 045
Jag får nöja mig med att se på bilderna från 2007 då vi var i Holland med Tottes bussar.

När jag kom upp i morse var det riktigt mulet och dimmigt, men molnen lättade och solen tittade fram, så när jag morgonpysslat färdigt gick jag ut på en promenad och jag gick till dammen för att se om det fanns några tussilago ännu.

IMAG2198
Jo, då! Inte var de många, men de växer väl till sig.
Blåsippor däremot finns det lite varstans nu, men det står bara en hit och en dit. Jag antar att de väntar på solen och värmen innan de sätter fart. Jag tog några kort av dem, men nöjer mig de som hamnade i headern.

Nu har molnen dragit in över oss igen, så det var tydligen helt rätt att gå ut på förmiddagen. Nu sätter jag mig nog och läser en stund tills det är dags för eftermiddagens tv-program; Hem till byn och McLeod´s döttrar. Nog har man det bra! 😀

Dagens ordspråk:
Bättre en liten eld att värma sig vid, än en stor att bränna sig vid. 

Varvet runt

Jag hade ett par herrar på besök här i morse, för jag måste få något gjort åt ventilationen som susar och brusar och suger ut en massa varmluft. Jag får sånt undertryck i lägenheten så att det nästan inte går att öppna ytterdörren. Givetvis beror det på att jag stängt till ventilerna ovanför fönstren, men dem kan man ju inte ha öppna nu på vintern. I stället brukar jag öppna vädringsluckan i sovrummet när jag steker och donar i köket. Jag fick en ny fläkt på taket installerad för en tid sedan och flödet har inte justerats sedan dess. Herrarna skulle se till att det blir gjort.

Nöjd med det löftet gav jag mig iväg ut på en förmiddagspromenad. Det är mulet i dag, men ganska varmt och alldeles vindstilla och när jag kände hur behagligt det var och att lätt det kändes att gå, bestämde jag mig för att gå runt Warfsholmen.

Ute på Warfsholmen var det lugnt och stilla och cementbryggan som låg helt dold under vattnet förra veckan syns igen. Vattenståndet har uppenbarligen sänkts. Utanför bryggan låg det ett par svanar annars syntes det inte till så mycket liv.

Jag mötte en bekant på Warfsholmsbron och vi var rörande eniga om att vassen behöver röjas nu, för det blir mindre och mindre kvar av Klinteviken. Hemvägen stämmer inte riktigt överens med kartan, för jag gick hem via Donnersgatan. Jag ville se om det var några aktiviteter vid Klinte hotell, som ska byggas om till lägenheter och där var det full fart och dessutom säger Kurt Cedergren i en intervju i GA i dag att; det händer saker på Warfsholmen. Undrar vad kan det vara? Den som lever får se!

Dagens ordspråk:
Blygsamhet är en dygd – men man kommer längre utan den.

Vi är på gång!

Jag har just kommit hem från en Klinterunda. Det blåste lite, men det var soligt och fint, så det var ganska behagligt ändå.  När jag kom in i skogen gick jag och tittade efter blåsippor, men lyckades inte få se någon och inte längs dikesrenen i Vallekvior heller där jag hittade en för ganska länge sedan.

Där är det däremot väldigt gott om snökrokus längs hela staketet till en gård.

På förmiddagen plockade jag fram pelargoniorna och planterade dem. De har stått inne i mitt förråd utan jord, men har ändå fått små skott. Den stora delade jag i tre delar och hoppas på att den tål min behandling.

Vi är på gång, vi är laddade, vi är tända…..

Trevlig fortsättning på fredagen!