Lördagspromenad

Jag har just kommit hem efter en ganska skön Klinterunda. Det är behagliga 8-9 plusgrader och alldeles vindstilla, men ett och annat regnstänk kom det, fast mest när jag gick genom skogen, för där droppade det från träden. Man får faktiskt gå lite försiktigt nu med tanke på lövhalka, men trottoarerna är rätt skapligt rena i alla fall.

 

De senaste kvällarna har jag suttit och sett en finsk kriminalserie på Netflix; Karppi, eller Deadwind, som den heter på engelska. Än så länge finns det bara en säsong av den, men nr 2 lär ska komma snart. Nu måste jag försöka hitta något nytt att fördriva kvällarna med, men det ska nog ordna sig. Lördagskvällen är i alla fall klar, för då håller jag mig till Svt1, som bjuder på Robins och Andra åket och skulle jag inte vara sömnig nog när det är slut, blir jag det definitivt om ser Killing Eve också.

Ha en fin fortsättning på lördagen!

Alla själars dag

Ännu har jag inte anpassat mig helt till normaltiden, för jag vaknar onödigt tidigt, men det rättar väl till sig. I dag trodde jag egentligen att jag kommit upp väldigt tidigt för det var så mörkt, men klockan var bara halvåtta, fast molnen ligger som ett tjockt lock över ön och det småregnar då och då, så det var väl inte så konstigt.

På förmiddagen var jag uppe på Stenstugu och hämtade mina vinterhjul som ska få nya däck på tisdag och efter lunchen, en repris från gårdagen, gick jag ut på en promenad och tog den vanliga Klinterundan. Den är cirka 3 km och det är ganska lagom tycker jag. Sista biten regnade det en aning, så när jag kom hem fick jag föna till håret lite.

Den här tobaksplantan utanför biblioteksdörren tycks ha blivit perenn, för den har stått där i flera år nu med rötterna nere mellan trottoaren och väggen. Eller det är väl kanske så att den fröar av sig, så det blir nya plantor till våren. Ännu har den några blommor kvar och ser rätt fräsch ut trots att vi haft några frostnätter.

Den här trevägskorsningen Donnersgatan/Södra Kustvägen/Norra Kustvägen, kallades förr för Kröken, jag undrar om det är någon som säger det i dag?

Dagens ordspråk:
Det är bättre att lära något gott av den sämste, än att lära något dåligt av den bäste.

En Klinterunda

Det blev inte så mycket städning uträttat i dag, för lagom jag sänt iväg det förra inlägget tittade solen fram. Jag hade lite jag skulle göra vid datorn på förmiddagen (ett referat från gårdagen bland annat) och helt plötsligt var det lunch och eftersom solen envisades med att skina, gick jag ut på  en skön promenad. Det blåste lite, men det är varmt i dag! Vi har 14º just nu, så handskarna och halsduken  som jag tog på mig när jag gick ut, fick jag ta av mig och bära i handen. Det är inte lätt att veta hur man ska klä sig nu så att det blir lagom.

Jag gick först till Suderviljan för att ta reda på vad de hade för gravprydnader och där fick jag se att laxfällan var på plats i ån. Det är sportfiskarna som vill hålla räkning på hur många fiskar som går uppför ån till lekplatserna. Några fiskar syntes inte till i dag, men häromdagen när jag gick förbi branddammen på Donnersgatan, såg jag en stor öring och ett helt stim med mindre.

Ha en skön fortsättning på fredagen!

 

Höstvackert och Årdflaug

I morse var solen framme och visade sig ett tag, men sen blev det riktigt molnigt, men jag gick ut på en förmiddagspromenad i alla fall. Turen gick via Vallekvior – Gamla Järnvägen – Banvallsvägen – Konsum – Torget och så Åbrovägen hem.

Nu är jag hemma igen, molnen börjar lätta och det kanske blir lite sol i eftermiddag i alla fall.

I dag är det enligt Allnakku Årdflauges dag.
Förut använde man det nygutniska ordet när man menade fax, men nu har det fått en ny betydelse;  nu använder man årdflaug när man menar sms. Ungdomar av idag har väl knappast sett en fax, men hur orden flyger iväg från den ena mobilen till den andra känner de mer än väl till.

Dagens ordspråk:
Den som köper allt han ser, han får gråta, när andra ler.

En massa trams med Nick Boström

Det är en solig och fin onsdag, om än i blåsigaste laget, men på förmiddagen bestämde jag mig för att gå ut på en promenad och tog kursen mot Klinte kyrka.

Det fick bli Vallerundan. När jag kom upp till Klinte kyrka tänkte jag gå in där ett tag, men jag fick inte upp dörren, trots att det stod att det var öppet? Så jag fick nöja mig med att titta till graven lite och sedan fortsatte jag mot Bönders.

Jag kom hem lagom till lunch och plockade fram den sista biten lasagne ur frysen och när den var tinad och uppäten var det lagom dags att parkera i solstolen för att lyssna på dagens sommarvärd. Det är inte många program kvar nu, för på söndag är mina dagliga nittio semesterminuter slut.

Filosofen Nick Boström presenterar sitt sommarprat på följande sätt:

Jag kommer att utsätta den svenska nationen för en massa trams. Förlåt!

Jag håller väl inte med honom riktigt, visserligen var det en del trams, bland annat hans tramsiga dikter, men det gav också en bild av en nördig, superintelligent kille, som inte orkade med den vanliga skolan, för han ville bara sitta i skogen och skriva dikter. Men ändå blev universiteten hans hemvist under många år och han är nog en av få studenter som blivit utkastad från ett universitetet för att han pluggade för mycket. Att läsa fem kurser på heltid samtidigt, gick de inte med på i Umeå. Han måste välja! Då flyttade han hem till Göteborg igen. Han var intressant och faktiskt ganska rolig att höra på, men musiken var hur konstig som helst. Det började lovande med några klassiska musikstycken, men sen……. Det blev inget tåvickande i dag inte.

Dagens ordspråk:
Man fångar fler flugor med en sked honung än med en tunna full med ättika

Klinte runt med Thomas Sandell

Dagens sommarvärd var Thomas Sandell, arkitekt och designer och jag satt i köket när jag började lyssna på honom, men kände att jag nog måste ut och röra på mig lite. Förra veckan skyllde jag på att det var för varmt och i tisdags och igår för att det var för kallt och att det skulle bli regn. Nej, in med öronpluggarna och på med promenadskorna och så gav jag mig iväg. Men det var kallt! Jag hade en tunn långärmad tröja, men det räckte inte, så jag vände hem igen och tog en jacka på mig och då kändes det bättre.

Jag gick Donnersgatan ner och sedan tog jag Kustvägen norr ut. Thomas Sandell pratade nog för ganska döva öron, för jag hade ju mycket annat att tänka på när jag gick där och tittade mig omkring och kollade upp om det möjligen var någon bekant jag mötte eller om det bara var turister överallt. När jag passerade Donnerska Parken och började fundera på varför det är en byggnadsställning rest vid fd Svanborgs hus, vaknade jag dock till, för då spelade han Freddy Wadlings version av Blott en dag, annars var det väl inte så många låtar i min smak. Ja, Pretenders Don´t get me wrong förstås.

När jag kommit in på Djurgårdslundsvägen och passerade den här buddlejan, som smitit ut genom en häck, spetsade jag öronen igen, för nu gav han inredningstips:

Använd aldrig mer än tre material hemma. Titta på hur en konstnär du tycker om använder färg. Se husets helhet och inred inte badrummet för sig. Möblera så att man ser så mycket som möjligt av golvlisten. Hur litet rummet än är ska man kunna komma fram längs väggarna! Om du ska bygga hus på en tomt, anpassa huset efter tomten och inte tvärtom och vänd ytterdörren åt söder, uteplatsen åt väster och sovrum åt öster.

Medan jag fortsatte hemåt berättade Thomas Sandell att han designar allting från dörrhandtag, kläder, karaffer, klockor, väskor och möbler till båtar och hus. Han har till och med varit och blåst glas på Murano, ön i Venedig, som är känd för just det. Han var ett trevlig promenadsällskap, men satte ändå inte något större avtryck.

Trevlig fortsättning på torsdagen!

Promenad till dammen

Jag gick ner till dammen igår, för det är ett tag sedan jag var där senast. Jag tycker inte att vi har fått så mycket regn i sommar, men det är helt otroligt vad det är grönt och fint överallt.

När jag skulle gå hem funderade jag på att gå över Lundgrens åkrar, men valde att gå ut i Värsende kvior och sedan hem den vägen. Det blev lite svettigt mot slutet och jag ångrade mitt beslut att ta jeans på mig, det var mulet, men med en ganska fuktig luft som nästan gjorde det tungt att andas. Antingen är man för varm eller för kall! Aldrig kan det bli lagom, men hem kom jag i alla fall.

När jag kom hem höll en granne på att plantera blommor, så då blev det en trevlig pratstund och kaffet, som jag tänkt mig, hoppade jag över, för när jag kom in  var klockan nästan halvfem. Jag drack lite kall cider i stället och sedan lagade jag en god middag;  persiljestuvade morötter och en liten benfri kotlett stod på onsdagens meny. Det var riktigt gott!

Dagens ordspråk:
Eget beröm luktar illa.

Margaretakaffe och Vera Vitali

En god vän föreslog att vi skulle träffas och dricka Margaretakaffe på Warfsholm i dag och jag hade ju bestämt mig för en promenad, så givetvis nappade jag på det. Warfsholm tur och retur är en alldeles lagom vända.
När klockan blev ett satte jag därför på P1 i mobilen och stoppade i hörlurarna i öronen, för jag ville lyssna lite på dagens sommarvärd, Vera Vitali, medan jag gick ut till ”Varvet”. Hon är ju helt fantastiskt bra i serien om Bonusfamiljen. Nu var hennes program nog mera lämpat för den som är mer intresserad av film och filmskapande än jag är. Så länge det handlade om hennes pappa, Leon Vitali och hans samarbete med Stanley Kubrick var det ganska intressant, men när hon senare kom in på sin egen karriär tappade jag koncentrationen. Musiken var ganska skaplig, men det hjälpte inte mycket. På min Fem i topp-lista hamnar hon inte.

IMAG1118

När mina bekanta dök upp stängde jag av radion och vi gick in och beställde kaffe. Jag är så förargad på mig själv att jag inte tog en bild på deras månstenar – på ett fat låg en stor hög av stenar, som vi närmare undersökning visade sig vara konstfullt utförda stora maränger – allt till minne av 50-årsdagen av människans första steg på månen. Vi köpte en som vi delade på och ja, den smakade som maränger smakar, men det var ett kreativt och roligt sätt att uppmärksamma den här dagen på tycker jag.

Trevlig fortsättning på lördagen!