Magert byte

Det blev ingen större fångst av checkpoints i dag. I och för sig hade jag bara två kvar i grundomgången, men jag hade ju trott att jag skulle lyckas hitta båda två, men det ville sig inte. Jag hittade bara den ena

128 hade jag ganska bra koll på hur jag skulle gå för att kunna hitta och trots att den var svartmärkt, alltså lite extra besvärlig, gick jag direkt på den. Med stärkt självförtroende började jag sedan leta efter 127:an, men där gick jag på en nit och när det började bli dags för lunch och batteriet i mobilen började ge upp, tog jag mig hem igen.

När jag kom hem tog jag av mig alla kläder och ställde mig i duschen. Visserligen hade jag sprayat på mig medel mot fästingar/myggor, så jag hoppas att det hjälpte, men man kan inte vara nog försiktig. Effekt har i alla fall medlet mot myggor, för det var mycket mygg i skogen, men jag fick vara i fred.

Klockan blev nästan halvtvå innan jag fick någon lunch och sedan jag ätit la jag mig i solstolen och slappade en stund och nu är det dags för eftermiddagskaffe.

I morgon ska jag en tur till Visby igen. De vill träffa mig på endokrinmottagningen för en behandling mot min osteoporos. Det är lite drygt ett år sedan jag fick det där Aclastadroppet som jag blev då dålig av, men när biverkningarna efter ett par månader klingat av, har jag varit i stort sett smärtfri. Den här gången ska jag få en spruta med Prolia som har sex månaders effekt. Läkaren tror att jag kanske tål det bättre.

Jag slipper köra eller åka buss, för Carina har ett ärende till Teliabutiken, så hon kommer och hämtar mig.

Trevlig fortsättning på söndagen!

1 Juni och så det kan slumpa sig

Så är maj månad slut och vad ska man säga om den? Det har varit ganska kylslaget och ganska torrt, men allting har blommat helt fantastiskt. Vårblommorna och fruktträden har bjudit på en helt fantastisk fägring. Naturen gillar tydligen kylan mer än vad jag gör, för jag väntar och väntar på värmen.

I dag är det i alla fall skapligt väder och på förmiddagen var det riktigt soligt och skönt, så då bestämde jag mig för att gå ut på en promenad och dagens mål var Rannarveskeppen. Det är en lagom lång vända på cirka en halvmil.

Jag gick Vallekvior och fortsatte sedan rakt fram till Rannarvegårdarna. Det tog emot lite i början, fötterna kändes avdomnade och benen vajvlade iväg lite hur som helst, men efter ett tag släppte det och allt kändes ok, speciellt när jag sedan kom in i skogen.

Jag skulle ha haft en påse med mig för här fanns det vårmusseroner. Några stora var söndersparkade, men det fanns rätt många små fina kvar.
Det är en fin promenad hit och vill man inte gå, kan man ta bilen hela vägen fram till skeppssättningen.
Hem gick jag via Barkan och sedan Vallekvior.

Så det kan slumpa sig

När jag skulle gå ut i förmiddags fick jag se att en massa spindelägg kläckts på mattan utanför min dörr. Det var alldeles fullt av små spindelbarn i nätet och när jag var ute nu för en stund sedan och tittade på dem, hade de samlat ihop sig i två små korvar. Tur att jag inte har spindelfobi! Och titta här på Dagens fynd hos Minton!

Nu ska jag gå ut och klippa mina gräsplättar. Vaktmästar´n har klarat av sin andel på förmiddagen och i morgon ska det bli regna, så man får passa på.

Trevlig onsdag!

Söndagspromenad med ”hittaut”

Det blev riktigt fint söndagsväder till slut och framför allt, det har varit nästan vindstilla i dag, så när jag ätit lunch tog jag bilen och körde ner till Barlastkajen och parkerade den där och sedan gick jag först ut på Kalkugnskajen och förevigade den lilla sjöjungfrun.

Sedan fortsatte jag söderut längs Anderssons strand och jag var inte ensam minsann.

Målet var att hitta de fyra kontrollerna som ligger längs stranden: 123, 120, 122 och 132 och redan när jag började leta efter den första stötte jag på två andra orienterare som var ute i samma ärende, så vi slog följe.

När vi kommit fram till 132:an skiljdes vi åt. De gick tillbaka samma väg vi kommit, men jag gick via Masshagen och sedan upp till Flisen.

När jag var på väg från Flisen till Barlastkajen talade Fitbit om att jag gått 10000 steg och innan jag var hemma igen blev det 12000 steg och 7,3 km.

Nu är det mesta av vitsippsblomningen över, men gullvivorna står verkligen i sitt flor nu med långa skaft. På hemvägen genom Masshagen såg jag var jag skulle kunna gå för att få tag i checkpoint 127 och 128 också. De är de sista jag har kvar i årets grundomgång, men jag sparade dem till en annan dag. Jag började få ont i ena lilltån, så jag kände att det var bäst att avsluta dagens övningar och gå hem och registrera de fyra jag hittat.

Det ville sig inte

I morse var det ganska mulet och växlande molnighet, men det blåste inte och det var nästan 15º, så när morgonpysslandet var färdigt gick jag ut och satte mig och läste i Profetens sista död. Den är nästan slut, men några kapitel har jag kvar.

Det var jätteskönt ute och jag bestämde mig raskt för att jag skulle gå och leta checkpoints på Anderssons strand på eftermiddagen. Jag har varit på väg dit ett par gånger, men fegat ur för att det blåst så isande kalla vindar. När jag hade ätit gav jag mig av, trots att det mulnat till ännu mera. Ett tag funderade jag på att fuska och ta bilen ner till Barlastkajen åtminstone och gå därifrån, men så gjorde jag inte.

Jag gick Donnersgatan ner till samhället och i ”Kröken” tog jag Södra Kustvägen söderut. Det mulnade mer och mer och himlen blev alldeles blåsvart i väster, men skam den som ger sig. Jag fortsatte, men precis när jag kommit fram till korsningen där jag skulle svänga ner mot ”Balan” kom de första stänken. Det var bara att vika av åt andra hållet och ta sig hem via Garvaregatan.

När jag närmade mig Sudervilja mullrade det till och det kom en ordentligt åskknall och regnet tilltog.

Jag var ganska blöt när jag kom hem och kunde konstatera att plastslangen från stupröret hjälpt till med vattningen av gräsmattan. Nu ser det tyvärr ut att sluta regna och solen tittar fram igen, men har vi tur kanske det kommer en skur senare i kväll och i morgon förmiddag. SMHI:s prognos ser ganska lovande ut.

Trots att det blev oförrättat ärende i dag gick jag i alla fall 5000 steg innan jag var hemma igen och det känns bra. Förra gången jag var ute på promenad tog det emot, men i dag kändes det lätt att gå. Jag är så rädd att jag ska bli sittande! Det blev ingen checkpoint att registrera på hittaut i dag, men förhoppningsvis lyckas jag bättre en annan gång.

Trevlig fortsättning på veckan!

8 maj, en söndag med många vårtecken

Jag var ju bjuden till Stenstugu på lunch igår och eftersom jag förstod att vitsipporna i Masshagen måste vara som vackrast just nu, körde jag ner till Flisen och ställde bilden där och tog en promenad därifrån genom skogen fram dit och sedan via Strandkvior till Stenstugu. Det var lite mulet när jag gav mig iväg, men det klarnade upp.

Det visade sig att skogsägaren hade gjort ett stort hygge och vägen fram till biotopskyddet var rätt sönderkörd, men det fanns en stig vid sidan av den, så det var bara att knalla på

Vitsipporna var verkligen helt fantastiska, men det börjar se lite risigt ut i den gamla hassellunden, med massor av nedfallna träd och grenar kors och tvärs, men det är väl så det ska vara i ett biotopskyddat område. Där ska naturen få råda utan att människan lägger sig i.

Jag gick stigen genom Masshagen, så att jag kom ut i nedre delen av en åker, som vi kallar för Bobergsåkern och följde vägen längs den och sedan backen upp till Strandkvior.

Jag kom fram till Stenstugu i god tid för dagens lunch efter en härlig promenad på ungefär 5 km. Eva och Edoardo hade varit ute och ridit på förmiddagen och då hade de hört göken och dessutom kunde hon rapportera att hon sett att de första svalorna hade anlänt till Stenstugu.

Mors dag var det också, för den firas den andra söndagen i maj i Italien och inte bara där, utan i de flesta länder förresten. Där avviker Sverige av någon anledning?

Så det blev många vårtecken den 8 maj 🙂 vitsipporna, lärksången, göken och svalorna och så Mors dag!

Lunchen serverades i Orangeriet, där tomatplantorna nu kommit på plats. Pannbiff med en grönsaksröra och sojanudlar till smakade jättegott. Och när vi plockat undan och pratat färdigt skjutsade Claudio mig ner till bilen, så jag slapp gå tillbaka.

I dag är det är det måndag och det har varit en kall morgon. Utanför mitt köksfönster har det varit -1,7º. Jag hoppas att Evas tomatplantor har klarat sig!

Jag har börjat veckan med att lägga in en annons för SPF:s räkning och så har jag ändrat min passansökan, som jag gjorde för flera månader sedan. Då fanns det inga tider förrän i oktober, men i dag lyckades jag hitta en tid redan i juni och knep den omgående. Man måste ju ha ett pass om andan skulle falla på!

Dagens ordspråk:
På rullande sten växer ingen mossa.

Glad måndag!