Inga matproblem

 Det har inte varit riktigt så varmt som utlovat den här lördagen, men jätteskönt ändå med lite lätta molnslöjor och nästan vindstilla. Jag satt ute en lång stund i morse och lyssnade på Ring så spelar vi  och det var hur skönt som helst. Det är så underbart när det inte blåser!

IMAG2287Sen gick jag i duschen och hade inte hunnit klä mig ännu, när det ringde på dörren. Jag fick kvickt på mig en tröja och ett par byxor och gick och öppnade och där utanför stod Bosse, äldste sonen, med en stor balja i famnen. Han hade varit och fiskat och fått en stor fin lax på 4 kg och nu erbjöd han mig stjärtbiten, så i dag har jag inga matproblem.

IMAG2288
Det blev mycket mat – 5 kotletter och 2 fina filéer att grava  eller ugnssteka.
Tack Bosse!

En kotlett är redan uppäten och den smakade väldigt bra. Resten ligger i frysen för kommande behov. Färskare fisk kan man knappast få. Laxen viftade protesterande med stjärten, när jag satte kniven i den och skulle ta mig igenom ryggbenet.

När jag ätit satte jag in en tigerkaka i ugnen, för det är precis tomt på kaffebröd. Visserligen kommer det ju ingen hit nu i coronatider, men jag ska ju ha något gott själv  att äta till kaffet. Det är inte bara jag som är försiktig, man har nog lyssnat och tagit till sig alla råd från myndigheterna. Jag såg att grannens ena son och sonhustru var på besök hos henne, men hon stod i dörren och pratade och ungdomarna ute på vägen. Man håller säkerhetsavstånd! Det blir en konstig påsk i år.

 Dagens ordspråk:
Ingen kan allt, men alla kan något.

Direkt till återvinningen

Igår var det dags för två nya avsnitt av Hennes nya namn, filmatiseringen av Elena Ferrantes bok med samma namn. Del fem handlade om vistelsen på Ischia där vänskapen mellan Lila och Elena knakar i fogarna när Lila inleder ett förhållande med Elenas stora kärlek Nino Sarratore. När de sedan kommer tillbaka till Neapel börjar Elena plugga igen och tappar kontakten med Lila. Nu är planen att hon ska söka till ett universitet i Pisa.

En dag när hon går och flanerar i Neapel kommer hon av en slump till gatan där skoaffären ligger och går dit för att prata med Lila och upptäcker att även Nino är där och Lila talar om att hon är gravid med honom och att hon ska lämna Stefano.Innan jag gick till sängs gjorde jag färdig ramen på pusslet och upptäckte att det saknas tre bitar. Jag letade och letade och klockan blev över tolv innan jag kom i säng. I dag har jag plockat ner alla bitar, inte en och en, men väldigt noggrant i alla fall, i asken och de där kantbitarna finns inte. Jag blev verkligen besviken, så nu hamnar pusslet i återvinningen och det är kanske lika bra, för jag fick rätt ont i ryggen av pusslandet.

I dag är det mulet, men än så länge uppehållsväder och då och då kan man ana att det finns en sol däruppe någonstans. Carina ringde igår och frågade om jag ville gå med på Hamnkaféet och äta kroppkakor i dag och det ville jag först inte, men så ångrade jag mig.  Varför skulle jag inte det? Jag blir lite deppig när det är så här grått och trist och då känns det mesta tungt och motigt, men det blir ju inte roligare för att jag sitter inne och trycker, så nu är det utflykt till hamnen på gång. Det ska bli spännande att få smaka på Hamnkaféets kroppkakor, för de är rätt berömda.

Dagens ordspråk:
Man ska mena allt man säger, men man behöver inte säga allt man menar.

 

Nu blev den en ännu gladare måndag

Molnen skingrades igen och jag gav mig iväg ut trots blåsten. Jag kände att jag måste få lite frisk luft och jag hade ett par ärenden i dag också. Några SPF-medlemmar skulle få det nya programmet och så skulle jag ha porto till några brev.

Klockan var nästan tolv när jag kom hem, så jag satte omgående på en gryta ris och så gjorde jag en korvstroganoff som blev väldigt god. Lite sambal oelek kan sätta piff på det mesta. Jag hade precis ätit färdigt och plockat i ordning efter mig när det först smällde till i brevinkastet och sedan plingelingade  det på dörrklockan? Det var brevbäraren som räckte fram ett paket till mig när jag öppnade dörren. Vilken härlig överraskning!

Eva på Åland har kommit ihåg mig i år också till Alla Hjärtans dag. Inte gör det något att hjärtana kom några dagar för sent, de smakar säkert lika bra ändå. Eva på Åland är gift med Carinas kusin. Jag har besökt dem en gång på Brändö, som ligger långt ut i den Åländska skärgården och de har varit här på Gotland och bott på Stenstugu.

Åland har så vackra frimärken tycker jag.

Tack så hemskt mycket Eva!

Ny frisyr

Det tar visst aldrig slut med ”datajobbet” så är i årsmötestider och i dag har jag suttit och ”daterat” en hel del och på förmiddagen kom en ordförande Irma och hämtade några kopior av de justerade protokollen.

Goaste grannen Rut kom in med den här vackra bräkenbuketten till mig i eftermiddag

Det har annars varit en solig och ganska fin dag och efter lunch tog jag en promenad och lämnade  SPF:s program för år 2020 till några medlemmar som inte var med på årsmötet.

Vi har en ny frissa på Klinte, Johanna från Filippinerna, och när jag gick förbi där på hemvägen såg jag att hon hade öppet och då gick jag in till henne och klippte mig. Jag har varit så irriterade på det där halvlånga håret som det inte varit någon ordning på alls. Johanna klippte och klippte. Det blir för kort, tänkte jag. Det blir för kort! Men jag lät henne hållas  och nu är jag verkligen korthårig. När jag kom hem blötte jag håret och fönade till det och det blir säkert jättebra när det får växa till sig några veckor. Jag hade en granne på besök för en stund sedan och hon sa att det var jättesnyggt.

 

Dagens ordspråk:
Det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli det.

Ha en skön kväll!

Julbord nr 1 – Fröjel Resort

Nu är jag mätt måste jag säga, för jag har just kommit hem efter jullunchen på Fröjel Resort. Vi fick mycket gott att äta och det blev tyvärr lite kvar på tallrikarna som vi inte orkade äta upp. De två tallrikarna plus efterrätten räckte ner än väl och smakade väldigt bra. Och den där lilla espresson satte kronan på verket!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Alessia kockade i köket, så servitören sa att om vi hade något att klaga på skulle han framföra det till henne. Men klagomålen uteblev, så hon kom in till oss i matsalen och pratade en stund i stället. Antalet gäster var tråkigt nog inte så många, så det var inget problem för henne att komma ifrån ett tag.

Fröjel Resort serverar sina jultallrikar varje helg fram till jul och det alternativet till julbord kan jag varmt rekommendera. Nej! Jag är inte sponsrad.

Ha en skön fortsättning på söndagen!

Överraskning

Det skramlade till hemskt i brevinkastet och dunsade hårt i golvet! Vad i hela friden kan det vara? Jag gick genast och tittade efter och det var en trevlig överraskning från Postkodlotteriet.

Kokböcker kan man aldrig få för mycket av

För första gången sedan Åke gick bort har jag kokat en fläsklägg och gjort rotmos i dag och när jag ändå var i farten, så blev den en kytsneipå också.  Jag ville utnyttja det goda kokspadet. De här rätterna klarar jag utan kokbok, men annars gillar jag att kolla olika recept när jag ska göra någonting. Det är aldrig fel med lite ny inspiration.

Åke älskade rotmos. Han ville helst ha rotmos varje dag och han åt den kall som smörgåspålägg, så jag har kokat många grytor rotmos i mitt liv. Ibland fuskade jag och köpte rotmos på rulle och den var också god, påstod han. Nu har jag alltså inte ätit rotmos och fläsklägg sedan januari 2012, så det var verkligen nymodigt och väldigt gott. Jag har smakat av och smakat av så rejält, så jag tror inte att jag behöver någon kvällsmat egentligen, men en liten portion av den ena eller andra sorten blir det nog i alla fall.

Och förrådet har blivit städat och de stackars pelargoniorna står nu i en låda utan jord i förrådet under trappan. Nu får vi se om de behagar överleva vintern där. Jag var väldigt nöjd med mig själv när jag städat färdigt och öppnade dörren och tittade in en extra gång, när jag gick förbi där då jag skulle gå till soprummet med komposten, för jag ville ta en extra titt på tjusigheten.  😉

Trevlig fortsättning på dagen!

Min 79-årsdag

Visst är väl även en 79-årsdag värd att fira, likaväl som en jämn årsdag. I den här ålder får man vara glad för varje år man får vara med. Inte för att det är speciellt roligt att bli gammal, men så länge man får vara någorlunda frisk både i kroppen och knoppen är tillvaron trots allt ganska behaglig.

Det regnade igår morse, precis som det gör i dag, men jag började årsdagen med att åka till Visby och lagom det var dags för att gå till bussen hade molnen skingrats och solen tittade fram.  Eva och Bosse är bortresta och de firade mig i förskott när vi var på Fröjel Resort på vinprovning, men Krister hade lagt upp ett väldigt lockande program för lördagen.

När jag kom till Visby var det ännu solsken och hos Krister o Thomas satte vi oss i uterummet och pratade, men som vi satt där hördes ett stilla smatter på taket och himlen öppnade sig och det kom en riktigt ordentlig regnskur. Det var faktiskt mysigt att sitta där och lyssna på hur regnet vräkte ner, men det blev inte så långvarigt och när det var dags för lunch, en härlig fisksoppa, sken solen igen.

Efter maten var det dags att åka till Roma och årets skördefestival på Lövsta. Den där regnskuren i Visby var tydligen väldigt lokal, för i Roma var det ett härligt väder och jackan, som jag tagit med mig för säkerhets skull, behövde jag aldrig använda.

När vi gått runt och tittat på allting fortsatte dagens aktiviteter med att vi åkte hem till mig och drack eftermiddagskaffe och tog igen oss lite inför kvällen, för Krister hade beställt bord på Djupviks hotell till klockan sex.

Ja det var en härlig kväll, men allt roligt har ett slut och det blev dags att åka tillbaka till Odvalds och för Krister o Thomas att fortsätta till Visby. Tack båda två för en härlig dag!

Fast dagens firande var inte riktigt slut, för utanför min dörr fanns det överraskningar som väntade.

För att inte tala om gratulationskort och alla hälsningarna på Facebook från vänner från både när och fjärran.

Varmt tack till alla som förgyllde min dag!

Mitt i juli

Nu går vi in i andra halvan av juli och igår kväll upptäckte jag att det börjar bli dags att tända lamporna fram mot kvällen. Det har jag inte gjort på ett tag, men nu börjar det märkas att dagarna blivit kortare och när man stänger av tv:n vid elvatiden upptäcker man att det är riktigt mörkt.

I dag är det lite mulet och fram mot eftermiddagen/kvällen lär det ska bli regn. På morgonen har vi haft ett strömavbrott igen, men GEAB har inte redogjort för vad det berott på. Det var tidigt på morgonen, så jag märkte det bara på att väckarklockan skenat. Jag har batteri i den, som slår till när strömmen går, men av någon anledning får den extra fart då den går på batteri, så nu har den fortat sig med 18 minuter. I och för sig är det lätt att rätta till, men nog är det konstigt!

Gårdagen på Stenstugu var jättetrevlig och som vanligt var det mycket mat och mycket god mat. Vi satt inne i salen och åt smörgåstårta, men när det blev dags för dessert och kaffe flyttade vi ut i solskenet.

Dagens ordspråk:
Som man bäddar får man ligga.