Man kan inte snurra i en trikåsärk

-2º var det i morse, men med solens hjälp var det trots allt ganska skönt på min uteplats på morgonen. Jag tog med mig kaffekoppen dit och passade på att vässa klorna på samma gång. Det är ju onödigt att ha nageldammet yrande inomhus.

Jag kunde givetvis inte låta bli att vara ute och röja igår när det var så vackert väder, så dahliorna rök, men bara de svartbrända stänglarna. Knölarna ska jag ta vara på lite senare. Det gick geswindt och utan att ryggen protesterade allt för mycket.

Begoniorna och astrarna tog jag också bort, gödslade och grävde rabatten och satte ner lökarna som jag tog vara på i våras. För att reta katterna har jag lagt odlingsväv över rabatten, för de har en konstig uppfattning om vart tulpaner ska odlas och sprätter upp dem på gräsmattan om de har en chans. När jag tagit ner Klockrakan, ska jag lägga jag över armeringsgallret i stället. Just nu använder jag det som spaljé.

Det var en jättetrevlig kväll igår tillsammans med barn och barnbarn och alla hundarna. Krister och Thomas kom och hämtade mig, så jag kunde dessutom få mig ett glas vin och Eva hade lagat massor av mat:

Middagen inleddes med mingel och ett bord fyllt av ”smågodis”.
Tyvärr klantade jag mig och hade någon konstig inställning på mobilen, så korten jag tog blev jättedåliga och konstiga i färgerna.

Medan vi satt i vardagsrummet och åt och drack och minglade, bar Eva in varmrätten i salen och hon hade gjort tre olika sorters involtini (rullader) och till det fick vi en härlig potatisgratäng.

Födelsedagsbarnet hade tre ljus i tårtan.

Jag kom hem vid halvtio-tiden och då satte jag mig och såg på Shetland och sen gick jag och la mig. Som så ofta när jag varit borta och fått mycket att tänka på, svek mig sömnen och till slut började jag snurra. Jag brukar nästan alltid ha ett nattlinne av nylon/silke som gör att man glider runt i sängen lätt och behändigt, men igår hade jag ett trikålinne och då blir det jättejobbigt. Man måste liksom lyfta runt kroppen för att kunna vända sig, så vid tvåtiden gick jag upp och bytte och sen somnade jag efter några snurrar till.

Nu ska jag åka till kyrkogårdarna och kolla läget på gravarna. Jag måste kolla hur stor skada frosten har gjort där och om det kan se ut som det gör eller om jag måste skaffa nya plantor i morgon.

Dagens ordspråk:
Det lönar inte mödan att leta efter korven i hundkojan.

I dag firar vi….

GAETANO

som fyller trettio år. Ett fyrfaldigt lever för honom: Hurra, hurra, hurra, hurra!

I kväll blir det festligheter på Stenstugu och presenten ligger inslagen och redo.

Det är en solig och fina lördag,men det har varit kallt i natt och taken var vita av frost när jag kom upp vid åttatiden. Det var tur att jag tog in begonian i går kväll så den räddade jag i alla fall. Min termometer visar att det varit -1º, så pelargoniorna har klarat sig, men dahliorna ser väldigt trötta ut. Jag borde väl ut och röja, men jag får se hur dagen utvecklar sig. Jag vill ju inte ställa till med några ryggproblem bara ett par dagar innan jag ska åka till Sicilien.

Igår var jag på Kupan och köpte några pocketböcker, på Konsum köpte jag ett par veckotidningar, så att jag har några kryss att roa mig med, passet är kontrollerat, biljetten utskriven och evrosarna och sjukförsäkringskortet ligger i den röda reseplånboken. Jag är på G!

Dagens ordspråk:
När det inte kommer som man vill, får man ta det som det kommer.

Rindis dag

Solen lyser i dag också, men det är visst slut på den fröjden snart, för redan till kvällen ska det börja regna och regnet ska hålla på under morgondagen också. Regn behöver vi storligen, men inte på Klinte Marknad! Först den äckliga gödselstanken, som ännu sprider sig över nejden och så regn därtill. Det ser inte så ljust ut för arrangörerna precis.

Jag öppnade sovrumsfönstret i morse och stängde dörren efter mig, medan jag satt i köket och drack mitt morgonkaffe. Jag höll på att storkna när jag kom in i sovrummet igen.

Enligt Allnakku är det Rindis dag i dag och där kan man läsa följande förklaring av ordet rind:

Murgröna heter rind på gutamål. Om det står rindi är det bestämd form, murgrönan. Den blommar sent, fram på hösten, och de blombärande skotten har inte flikiga blad. Rindi är Gotlands landskapsblomma.

Inte kunde jag tro att de där små slingrande murgrönsrankorna, som jag omsorgsfullt spred ut och nitade fast på väggen med kabelklammer, skulle växa som de gjorde. Det tog några år innan den tog fart, men sen höll den på att ta över hela huset. Den tog sig över hela väggen, in på vinden och upp på taket. Nu är den nedklippt och väggen ska återställas till ursprungligt skick så småningom.

Dagens ordspråk:
Man ska inte kasta bort det smutsiga vattnet förrän man får det rena.

Uppdatering kl 11.00: Nu måste vinden ha vänt för stanken är borta upptäckte jag när jag var ute och skakade av dammtrasan. ♥

En härlig söndagsförmiddag – Kusstainsdagen

Vi hade ett helt underbart väder på förmiddagen i dag. Det var nästan vindstilla, solsken och 16-17 grader. Jag hade bjudit delar av familjen på söndagslunch  (jag måste ju få hjälp med kåldolmarna), så jag hade lite att pyssla med på morgonen, men när jag var klar med potatisskalning och efterrätt  (en citronpaj) satte jag mig ute med ett kryss och det var riktigt varmt och skönt, ja rent av svettigt, men nu är ordningen återställd; det blåser en vass nordan, det är alldeles igenmulet, bara 11º och det känns som om regnet hänger i luften.

Enligt Allnakku är det Kusstainsdagen de 22 september och nu när det börjar bli kyligt vill det till att de är sotade och redo, för nu börjar snart eldningssäsongen.

Kusstain’n, skorstenen, har sedan järnålder eller medeltid varit en av de viktigaste byggnadsdelarna i ett hus. Ett stort hus kunde förr ha flera skorstenar eftersom man hade eldstäder i varje rum.

På Stenstugu finns det fyra skorstenar: Pannrum, kök, kakelugn i vardagsrummet och kakelugn i salen och salskammaren.

Dagens ordspråk:
Det örat inte hör, det hjärtat inte rör

Energigivande regn

Det var tur att det blev lite regn i natt, för i rena glädjen över det fick jag mycket energi, så i dag har jag gjort lite nytta och inte bara suttit av tiden med daterande, läsning och korsord.

I förmiddags laddade jag tvättmaskinen och sedan bakade jag en sockerkaka och schackrutor. Det tog emot lite när jag skulle hänga tvätten, för axeln har ilsknat till igen. Jag tyckte att den var så bra, men jag får nog ta och massera in lite Voltaren igen till kvällen.

Efter lunchen åkte jag till Stenstugu och hälsade på hästarna och var i växthuset och plockade en massa tomater och vindruvor och nu har jag gjort vindruvsgelé. Det är såna mängder med vindruvor och man kan ju inte äta hur mycket som helst. Jag har aldrig provat att göra gelé på dem förut, men det smakar ungefär som röd vinbärsgelé, som jag alltid gjorde förr.

Nu har jag suttit ute i det härliga solskenet på framsidan och druckit eftermiddagskaffe med en bit sockerkaka och en schackruta till. Det fick bli lönen för mödan.

Ha en fin fortsättning på måndagen!

Åter till vardagen

I dag har Kerstin o Hassine varit här och tagit adjö, för nu åker de hem till Lidingö igen och det känns lite vemodigt, för det har varit väldigt trevliga dagar medan de varit här.

Igår var det mycket på gång, för Kerstin o Hassine var här och åt lunch och lite senare på eftermiddagen hade SPF en utflykt till Valbyte i Västergarn. Det var inte så många som var med, men vi som var där hade det trevligt. Det var en härlig kväll och vi satt i lä, så vinden störde oss inte heller. Vi började med att äta tillsammans och sedan blev det en tipspromenad och lite Mölkky-träning. Vi ska nog ta och byta ut kubben mot Mölkky några måndagar. Det är trevligt med lite omväxling. Klockan var över åtta när jag kom hem och då hamnade jag givetvis framför tv:n, så även den här dagen fick datorn vila.

Anita, med bloggen Det ska vara lätt att leva påminde mig om att det är 8 år i dag sedan hon och Pappersbeda åkte hem efter ett besök här på ön och jag var ju tvungen att leta fram inlägget jag skrev när de varit och hälsat på hos mig och Åke på Stenstugu.

Det skulle kunnat vara igår, åtminstone om man ser på min klädsel, men det är 8 år sedan.
Anita vid en runsten på Klinteberget – En riktig snygging!

Dagens ordspråk:
Bättre ett vittne som har sett än tio som har hört.

Mitt i juli

Nu går vi in i andra halvan av juli och igår kväll upptäckte jag att det börjar bli dags att tända lamporna fram mot kvällen. Det har jag inte gjort på ett tag, men nu börjar det märkas att dagarna blivit kortare och när man stänger av tv:n vid elvatiden upptäcker man att det är riktigt mörkt.

I dag är det lite mulet och fram mot eftermiddagen/kvällen lär det ska bli regn. På morgonen har vi haft ett strömavbrott igen, men GEAB har inte redogjort för vad det berott på. Det var tidigt på morgonen, så jag märkte det bara på att väckarklockan skenat. Jag har batteri i den, som slår till när strömmen går, men av någon anledning får den extra fart då den går på batteri, så nu har den fortat sig med 18 minuter. I och för sig är det lätt att rätta till, men nog är det konstigt!

Gårdagen på Stenstugu var jättetrevlig och som vanligt var det mycket mat och mycket god mat. Vi satt inne i salen och åt smörgåstårta, men när det blev dags för dessert och kaffe flyttade vi ut i solskenet.

Dagens ordspråk:
Som man bäddar får man ligga.

Glad midsommar!

Det är lite småmulet i dag, men varmt och skönt och jag tror att det kommer att bli en fin midsommarafton för alla som vill fira utomhus med midsommarstång och ”Små grodorna”.

Jag har varit ute en sväng med bilen, för det var lite som skulle kompletteras inför helgens firande.

Först körde jag till Stenhuse och köpte jordgubbar – Så goda!

Nu gäller det att behärska sig så att det blir några kvar till kvällens gäster, men vi blir inte så många, så de ska nog bli nöjda, även om jag tjuvstartar lite på läckerheterna.

Sedan till Fröjel kyrka för att titta till gravarna

På hemvägen körde jag in till Stenstugu, där de håller på med hö i dag. Eva höll på att lasta av det sista lasset med småbalar och ute på storåkern låg höet i strängar, som ska förvandlas till storbalar senare i dag. Undrar hur många midsomrar man har hållit på med höskörd. Det har inte varit mycket midsommarfirande precis, under de åren vi var aktiva bönder.

Jag glömmer aldrig det året vi hade hållit på med hö både midsommarafton och midsommardagen och när söndagen kom stod det två vagnar med höbalar i ladan och ett på gården.

-Nej, så Åke, i dag tar vi ledigt och åker ut och ser oss omkring lite.  Höet kan vi lasta av i morgon, det står bra där det står.

Vi åkte hemifrån efter lunchen och jag vet inte hur länge vi var borta, men det måste ha varit ett bra tag. När vi kom hem förstod vi ingenting; Hölasset på gården var borta och där stod bara en tom vagn.

Det var Bosse, som tillsammans med en kompis, lastat av alla balar utan några andra hjälpmedel än en högaffel, för det här var före elevatorns tid. De måste ha slitit något oerhört för att få upp alla balar på loftet. Hur gamla kan de ha varit? 13-14 år kanske! Barn kan verkligen när de vill.

Dagens ordspråk:
Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp.