Månad: maj 2019

En härlig bussutflykt

av Ingrid, publicerad i Dagbok

I dag har vi varit på vårens bussutflykt och det blev en riktigt fin dag. Det var varmt och skönt i morse och det blåste nästan ingenting, men det såG ut som om det skulle kunna bli regn, så jag packade ner regnjacka och paraply. Det var totalt onödigt, för det fick jag inte användning för.

Målet var Slite, på nordöstra delen av ön och på vägen dit gjorde man en paus för förmiddagskaffe i Sudergårda änge i Bäl. Ett väldigt vackert och välskött änge som det nästan var synd att åka ifrån.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Till slut måste vi ju slita oss därifrån ändå, för i Slite väntade en guide på oss. En kunnig och duktig guide som berättade om samhällets historia medan bussen sakta passerade Sju strömmar, Slottsbacken och Lotsbacken och sedan fortsatte till Cementa.

IMG_0927
Där blev vi utrustade med skyddsglasögon, hjälmar o västar. / Foto Vonna!

När alla var klara gick vi in i fabriken, där vi fick åka hiss 98 m upp, gå upp för två trappor och slutligen ut på en takterass med utsikt åt alla fyra väderstrecken.

Det tog lite tid för hissen att forsla oss alla upp och sedan ner igen för vi var över 40 personer, men när alla kommer ner igen och lämnat ifrån sig utrustning var det dags för lunch och den åt vi på Klints krog, en golfrestaurang med riktigt god mat.

När alla var mätta och belåtna satte vi oss i bussen igen och nu var det ett besök i Slite kyrka på programmet. Slite kyrka är ingen av de traditionella gotlandskyrkorna utan en nybyggd kyrka som togs i bruk 1960. Den ligger vacker placerad på en kalkstensklippa med utsikt över havet.

Erling slog sig ned och spelade vackra sommarpsalmer för oss och vi sjöng med så gott vi kunde.

Sista stoppet blev i Dalhem där vi stannade till vid järnvägsstationen och drack vårt eftermiddagskaffe, fortfarande i soligt och varmt och gott väder. Strax efter fem var vi hemma igen.

OCH NU REGNAR DET!

Fem en fredag v 20 – Fritidsgöra

av Ingrid, publicerad i Böcker, Bloggteman, Film

Och det blåser och blåser! Igår gick det nästan inte att vara ute, men trots allt fick jag lite lä på min uteplats och det blev en skön middagsvila i solstolen en stund innan de hårda vindbyarna jagade in mig igen.

I dag är det utlovat lite regn, det är halvmulet och blåser som vanligt nu på morgonen, men vi får väl se vad dagen bjuder på. Jag har roat mig med att uppdatera ett par hemsidor på förmiddagen och nu ska jag starta tvättmaskinen. Det börjar bli troskris och på söndag ska jag packa en resväska, så det vill till att man har lite rena kläder att lägga ner i den.

Vi behöver regn och det ser lovande ut!

Till något helt annat!

I dag vill elisamatilda har reda på vad vi håller på med på fritiden

1. Nämn ett par böcker på din att läsa-lista?
Jag har fått två boktips från Gunilla med bloggen Nilla´s Hälsa & Harmoni. Det är två böcker av Helena von Zweigbergk, Grejen med saker och Totalskada.

2. Vad har du för höjdpunkter på att göra-listan i helgen?
I morgon väntar en heldagsutflykt med SPF. Vi ska på en bussutflykt till hemlig socken. Jag vet i och för sig vilken socken det rör sig om, men tänker inte läcka uppgiften.

3. Vilken film ser du mest fram emot att se?
My brilliant friend, filmatiseringen av Elena Ferrants bok Min fantastiska väninna. Det är HBO som gjort en påkostad tv-serie i åtta avsnitt av boken.

4. Vad är något du skulle ha gjort i veckan men som får vänta till nästa?
Nästa vecka blir det inte mycket gjort, för då ska jag resa bort några dagar.

5. Har du ett ofärdigt projekt liggandes du inte har rört under senaste året?
Jag har ännu en del foton som jag ska gå igenom och skanna in. Få se om det kan bli av till hösten.

Trevlig fredag!

Narcissism

av Ingrid, publicerad i Böcker, Tänkt

…är en individs självupptagenhet, självförhärligande och överdrivna tro på den egna förmågan, det har jag läst mig till på Wikipedia. Termen kommer från namnet på den grekiska mytologiska figuren Narcissus, en vacker yngling som blev förälskad i sin spegelbild när han såg den för första gången i en källa.

En studie gjord av forskare vid Wester Illinios University visar att Facebook-användare med många Facebook-vänner och som regelbundet uppdaterar sin status och lyfter upp det egna jaget, löper större risk att vara drabbade av narcissism. Hur är det med en bloggare som inte kan hålla sig från datorn? Jag misstänker att det finns ett narcissistiskt drag hos många av oss. För vad är det annars som gör att vi inbillar oss att våra liv och tankar skulle intressera andra.

-Kan hela världen se det här? kunde Åke fråga ibland när jag satt vid datorn, speciellt om jag lagt in någon bild där han var med.

-Ja, så är det. Hela världen kan se det.

Och hela världen kan läsa det jag skriver! Nu är det inte så många som är intresserade av det förstås, men några är det i alla fall och det är nog där det narcissistiska draget kommer fram – det är väldigt roligt att se när statistiken visar att det varit många besökare på bloggen.

Anledningen till de här spekulationerna är att jag satt och läste igår och boken jag läste var väldigt berörande. Jag skulle bara sitta ute en stund på förmiddagen, men det blev för kallt, så jag gick in och satte mig i stället och där blev jag sittande tills boken var utläst, för
I MORS KLOR är väldigt spännande.

Vad hände egentligen med pappa Folke? Varför har lille Gustav inga lekkamrater? Och hur kommer det sig att hans storasyster Desirée smusslar undan sin mat? I MORS KLOR är en spännande och omskakande roman som handlar om en tillsynes helt vanlig familj i ett lika vanligt radhus. Men under den välpolerade och dammfria ytan döljer sig ett mörker i form av mamma Ingas sociala strävan och manipulativa sätt . Det påverkar hela familjen som dessutom är belagd med munkavle – allt måste stanna innanför radhusets väggar. Stig in hos familjen Lundeborg och läs om det som inte fick berättas. Historien tar sin början på 1950-talet och följer familjen under många händelserika år. 

Sanne Forslund är en 64-årig gotländska, som har arbetat som flygvärdinna på SAS, marknadsekonom och projektledare. Det här är hennes debutroman och jag väntar med spänning på uppföljaren – I chefens revir.

Trevlig torsdag!

Kissmisns dag – Kalle

av Ingrid, publicerad i Djur, Nostalgi

Kattens eller kattungens smeknamn är kissmisn eller bara misn. Annars brukar katter ofta få namn som syftar på utseendet, som Raudar med rödaktig päls och Ringen med vit ring om sin svarta svans.

Så står det i Allnakku i dag och helt följdriktigt hette våra katter Grållen och Svarten. De var våra sista och mest älskade katter och de enda som var riktigt innekatter. Alla andra som passerat revy under åren på Stenstugu var ladugårdskatter.

Collage med Grållen o Svarten
En lite siciliansk kattunge
Kloka Svarten
Grållen stretchar

Den lilla sicilianska katten fick aldrig något namn. Han och hans två syskon hade vi som sällskap en vecka 2009 på Holiday Club på Sicilien. Eva tyckte att det året blev det alldeles för få foton på barnbarnen och för många på kattungarna.

När Krister var liten hade vi en katt som hette Kalle. Han var en svart katt med vita teckningar och jag tror inte att jag har en enda bild på honom. Han var en ladugårdskatt, men var mycket inne också. Innekosten bestod av att han satt på golvet nedanför Kristers stol och passade på när Krister tappade någonting.

Krister och Kalle lekte kurragömma. Krister gömde sig och Kalle letade reda på honom. Sedan gömde sig Kalle och så var det Kristers tur att leta. På kvällarna låg Kalle på golvet under soffbordet som en hund, men när man stängde av tv:n var han som uppslukad av jorden. Då fick man gå upp och se under vilken säng han gömt sig.

En dag var Kalle försvunnen, men han kom tillbaka några dagar senare och såg väldigt sliten och trött ut och när jag undersökte honom upptäckte jag att han fått en fiskkrok i munnen och den satt så illa att den gått igenom tungan och in i undre gomen. Han hade alltså varken kunnat äta eller dricka. Jag blev ju alldeles förskräckt, men Åke tog Kalle och satte sig med honom, lyckades trycka igenom kroken så att hullingen kom ut och kunde sedan knipa av den med en tång och trä ut resten. Under hela proceduren satt Kalle alldeles avslappnad. Han förstod uppenbarligen att han blev hjälpt. När Åke släppte honom stack han iväg in under en vagn och där låg han och tryckte en stund, men när vi började mjölka kom han fram och lyckades lapa i sig lite mjölk.

Kalle hade en fästmö. Grannen på andra sidan vägen hade en honkatt och hon och Kalle blev ett par. Det syntes faktiskt en stig i åkern efter deras promenader fram och tillbaka mellan gårdarna. Givetvis blev det kattungar och när kattungarna blev lite större gick honkatten med dem över till oss när det var dags för mjölkning, så helt plötsligt hade vi ett helt gäng katter. Åke beklagade sig för grannen, men han hänvisade bara till delad vårdnad.

Kalle blev gammal och en dag var han bara borta och kom aldrig tillbaka.

Trevlig onsdag!

 

Det är dyrbart….

av Ingrid, publicerad i Dagbok, Visby

….att ha ett pärlhalsband, det har jag upptäckt i dag. Jag fick ett av Åke på någon bemärkelsedag, nu minns jag inte vilken och jag har använt det ganska mycket, men senaste gången jag ville ha det gick det sönder. Jag googlade och läste mig till att ett pärlhalsband ska träs om vartannat år och det här måste var minst 20 år gammalt, så det är ju inte att undra på att tråden brast, men som tur är finns det knutar mellan varje pärla, så det var bara två stycken som hamnade på golvet.

I dag tog jag bussen till Visby och gick till Guldfynd på Östercentrum och frågade vad det skulle kosta att trä om halsbandet. Biträdet räknade alla pärlorna och det är ett långt halsband som består av 141 pärlor, så omträdningen skulle kosta 1575:-. Jag lämnade det där och så skulle de sända det till verkstaden för exakt kostnadsförslag, för om jag nu ska kosta på det så mycket vill jag göra om det till ett tvåraders, så då blir det ett nytt lås också. Jag  snor det alltid två varv runt halsen, för man kan ju inte ha det hängande långt ner på mellangärdet. Ska man sköta ett sånt här halsband efter alla konstens regler är servicen ju nästan lika dyrbar som för en bil.

Klockan fick ett nytt batteri också och jag fick en räksmörgås och en kopp kaffe på Siesta innan jag fortsatte min shoppingrunda. En tröja på HM och ett par skor och en förpackning sockor på Stadium, sen åkte jag hem till Klintehamn igen.


När jag gick igenom mina kvitton när jag kom hem upptäckte jag att jag fått betala olika pris på resorna. Konstigt! Då såg jag att det stod Vuxen på den första biljetten och Pensionär på den andra. Jag vet att jag alldeles tydligt sa att jag var pensionär, hade reskassa och skulle till Visby, men att jag var pensionär hade den första chauffören totalt missat och jag fick betala för Vuxen, så där förlorade jag 3.50. Han måste haft en dålig dag, för jag steg inte på vid Norra Kustvägen heller, utan vid Konsum.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Trevlig fortsättning på tisdagen!

Prata inte om vad du ska göra….

av Ingrid, publicerad i Dagbok, Film, Trädgård

Gör det!

Ett ganska bra ordspråk eller hur? Ofta blir det mycket snack och lite verkstad, men i dag har jag i alla fall jobbat ifatt det jag slingrade mig ifrån förra veckan. Jag började med att klippa gräsmattorna, för det var lite lovande moln på förmiddagen, så det kändes som om det kunde börja regna när som helst, men inte kom det något och innan jag var färdig tittade solen fram igen.

Sedan planterade jag om sliderankan i en större kruka och hoppas att det ska ge den lite fart, jag städade upp i förrådet och jag sopade och snyggade till på uteplatsen.

Nöjd med förmiddagens insats gick jag in och svängde ihop en pannkakssmet. Pannkakor känns väl inte direkt nyttigt, men det är gott ibland.

Sedan tog jag en vända med dammtrasan och snabeldraken, så nu har jag lite ordning och reda både ute och inne. Nu ska jag gå ut och lägga mig i solstolen och vila en stund.

dca4a-tvIgår kväll var jag ute och åkte bil ett par timmar tillsammans med Ivan Locke. Det var en mysko film och jag var på väg att avbryta åkturen flera gånger, men blev ändå sittande tills den var slut. Hela filmen utspelar sig i en bil på en motorväg och Ivan Locke är den enda karaktären som syns i filmen, medan de övriga medspelarna talar med honom på telefon. Hans chef, arbetskamrater, hustrun Kathrine och barnen och älskarinnan, Bethany,  som ligger på BB och ska föda hans barn. Det är till henne han är på väg, för att han känner att han är skyldig henne det, men det beslutet gör att han förlorar både jobbet och sin familj. Samtidigt är han väldigt förkyld; han snyter sig och hostar, dricker medicin, kliar sig och kavlar upp ärmarna på skjortan längre och längre. Under bilkörningen instrurerar han dessutom en arbetskamrat, vilka åtgärder som ska vidtas på bygget de håller på med. Ja det var en mysko film!

Trevlig måndag!

 

Söndagen i Visby

av Ingrid, publicerad i Dagbok, Visby

Idag har jag varit en vända till Visby, för goda vännen Ann-Marie hade bjudit in till födelsedagskalas. Det har varit en riktigt fin dag, även om det blåste lite kyliga vindar. Jag åkte iväg tidigt, för jag tänkte ta en promenad i stan innan det var dags för kalaset, men ångrade mig när jag kände hur kyligt det var och åkte på en visit till yngste sonen och hans sambo i stället. Det är så kul att få ta del av deras trädgårdsplaner och i år är ett nytt stort trädäck och nya trädgårdsmöbler på gång. Kristers odlingar artar sig bra och tomatplantor, ärtor och annat är snart redo att sättas ut. Det fattas bara lite sommarvärme.

Sen var det dags att åka på fest och det var hur trevligt som helst. Vi fick en härligt fisksoppa med gott bröd till och så kaffe och kakor och en jättegod tårta.

Det var ett glatt och trevligt gäng, som tog för sig av alla godsaker och födelsedagsbarnet hyllades med ”Ja må hon leva” och andra sånger.
Tack Ann-Marie för att du orkade ordna med kalas, trots allt du är mitt uppe i just nu!

Det blev en riktigt trevlig söndag!