Film – Livet efter 80

Se nu tittar lilla solen in igen…

25 mars, 202325 mars, 2023 av Ingrid, publicerad i Netflix, Trädgård

Ja det är faktiskt sant! Vi har en solig och fin lördag med 9º och på förmiddagen passade jag på att köra upp till kyrkogårdarna och ta bort allt som påminner om vintern. Nu har vi ju snart påsk och då ska jag plantera påskliljor och kanske några penséer också på gravarna. Under förutsättning att vädret så tillåter förstås.

På hemvägen var jag på Konsum och handlade. Jag hade en lång lista på basvaror som jag upptäckte var slut när jag städade köksskåpen, så nu är det påfyllt igen. En vända till Kustgrillen blev det också, för i dag hade de Pad Thai och det är så gott och portionerna är så stora, så jag har mat till två dagar.

Den här helgen börjar sommartiden och enligt rekommendation ska man ska ställa fram klockorna en timme klockan två i natt, så att den blir tre, men jag nekar att göra det då och väntar tills söndagsmorgonen som vanligt. Sommartiden gillar jag, för det är härligt att få en timme längre eftermiddag.

Jag har börjat se den här serien på Netflix och den är verkligen dråplig. Det är två italienska komiker, Salvo Ficarra och Valentino Ficone, som spelar två otursförföljda tv-tekniker. Vid ett besök i en lägenhet råkar de hitta en skjuten man. De blir väldigt rädda och gör allt för att ingen ska kunna misstänka att de är inblandade. Alla deras försiktighetsåtgärder gör att de trasslar till det riktigt för sig och till slut är de förföljda både av polisen och maffian.

Maffiabossen kallas ”Den heliga fadern”, en riktigt ruskig figur, men han har lite dålig pli på sina mannar, för när han försöker kalla ihop dem till ett möte, har de alla möjliga ursäkter för att inte komma. Till slut föreslår någon att de kanske skulle kunna ha mötet via Zoom. Alltså! Jag skrattade en lång stund så att tårarna rann.

Trevlig lördag!

Repriser av klass

12 mars, 202312 mars, 2023 av Ingrid, publicerad i Dagligt skrivande/Dailyprompt, Film, Musik

Vilka filmer eller tv-serier har du sett mer än 5 gånger?

I vårt ordinarie tv-utbud finns kanalen Axcess och där har de danska serierna Krönikan och Matador, två riktiga mästerverk, gått i repris flera gånger de senaste åren. Jag såg dem när de först gavs ut, Matador 1978-1982 och Krönikan 2004-2008, och sedan ett otal repriser både på de ordinarie kanalerna och på Axcess. Dem är jag säker på att jag har sett minst fem gånger.

När jag sitter och letar efter någon film att titta på hamnar jag väldigt ofta på sådana som jag redan sett och i stället för att testa något nytt ser jag hellre något jag vet att jag tycker om, som t e x: Dirty Dancing, Fyra bröllop och en begravning, Gudfadern-filmerna, Notting Hill, Pretty woman. Det är filmer som jag säkert har sett fler än fem gånger.

Sen har jag en film med Mario Lanza, Beucause your mine, som jag har sett väldigt många gånger, kanske rent av tio, för jag köpte den på cd en gång när jag var på Sicilien. Filmen, som gick på biografen Röda Kvarn, såg jag första gången när jag gick på läroverket och var inackorderad i Visby när jag var 13 år. Jag såg den kväll efter kväll, pengarna tog slut och jag fick sätta mig i skuld för att kunna gå och titta på den där stiliga mannen. När han tog i så att näsvingarna fladdrade var han ju helt oemotståndlig och då smälte mitt tonårshjärta.

Solen skiner och det snöar

11 mars, 2023 av Ingrid, publicerad i Böcker, Netflix

Det är en lördag med väldigt växlande väder. Ena stunden är det mulet och snön yr och någon timme senare skingras molen och man anar blå himmel och en sol. Förmiddagen ägnade jag åt korsordslösning, dusch och hårtvätt och hängning av tvätt och så matlagning. I dag blev det fiskpinnar och potatismos till lunch

Sedan satte jag mig och läste. Jag läste de sista sidorna av ”Färskt vatten till blommorna” och jag tycker om den, även om jag kroknade lite på slutet.

Det är många franska namn i persongalleriet och många ortsnamn också att hålla ordning på och det hoppas lite hit och dit i tidsföljden.

Boken har blivit liggande någon dag då och då och sedan har det varit svårt att komma in i den igen. Invävt i historien om kyrkogårdsvaktaren Violettes liv finns en förfärlig tragedi och på de sista sidorna av boken kom upplösningen av den som en total en överraskning, som jag inte ska avslöja.

Nu ska jag gå ut på en promenad, för nu ser det rätt skapligt ut och det är skönt att få röra lite på sig innan kvällspasset i tv-fåtöljen tar vid. I kväll är det den stora finalen av Melodifestivalen, men jag hittar säkert något annat att se på. Jag har just plöjt igenom de tre Gudfadernfilmerna. Dem kan jag tydligen se hur många gånger som helst.

Ha en fin fortsättning på dagen!

Bara fem kvar

25 februari, 202325 februari, 2023 av Ingrid, publicerad i Netflix, Traditionellt, Väder

Det snöar! Våren på Gotland startade ju enligt SMHI redan den 15 februari, så de här perioderna med snöfall, som vi har fått de senaste dagarna, måste man ju kunna räkna in som staräurar. Man räknar utifrån principen att staren först ska anlända, vilket den brukar göra i januari-februari. Efter det ska det komma sju perioder med såväl ymningt snöfall (som i idag) eller enstaka flingor i luften och mellan de perioderna ska det vara barmark. Nu är jag ju inte säker på om staren verkligen har kommit till ön redan, för själv har jag inte sett någon, men jag hoppas det, för annars spricker min teori totalt.

Jag tar mig dock friheten att utlysa snöbyarna vi fått efter den 15 februari som staräurar och nu är det alltså bara fem stycken kvar innan våren är här på riktigt.

Jag hade tänkt ta bilen och åka och handla i dag, men jag är bjuden till Stenstugu på söndagslunch i morgon, så jag tror jag sparar veckohandeln till dess. Det är ingenting som är så akut att jag måste ge mig ut i snövädret. Vi har ett par plusgrader, så det är bara att hoppas att den här snön försvinner. Det får bli en stilla lördag med läsning och tv-tittande!

Igår kväll såg jag färdigt Spinning out, som handlar om en konståkerska som tampas med sin egen och sin mammas bipolära sjukdom. Det kommer säkert en uppföljare för slutet var en riktig cliffhanger.

Nu ska jag ta mig an Kombattanterna igen. Jag såg ett par avsnitt för några veckor sedan och den är nog värd att fortsätta att titta på. Den utspelar sig år 1914 i Frankrike. När tyskarna avancerar och männen skickas till fronten får man följa fyra kvinnor, som på olika sätt tvingas tackla problemen på hemmafronten.

Trevlig lördag!

All kalars dag

28 januari, 202328 januari, 2023 av Ingrid, publicerad i Allnakku, Film

28 januari, på kung Carl XVI Gustafs namnsdag, är det allmän flaggdag och Allnakku tycker att vi ska fira, inte bara honom, utan All kalar och det är väl inte mer än rätt.

Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning och därför får alla karlar sin egen dag.

Och kalar satt jag och tittade på igår, för när jag sett På Spåret, som jag tyckte var väldigt trevligt just igår kväll, fick jag se att Jack, filmen efter Ulf Lundells bok med samma namn, började på SF-kanalen. Boken har jag läst, för den hörde till det man skulle läsa på 70-talet, men jag har faktiskt inget minne av att jag såg filmen när den kom 1977. Så unga vackra de var; Göran Stangertz, Kjell Bergqvist och Örjan Ramberg och så de kunde festa! Det var klart att jag satt och såg filmen färdigt, fast den inte slutade förrän elva.

Det har varit en solig och ganska fin lördagsmorgon, men nu börjar det mulna tiil. Jag har just varit i badrummet och duschat och fått på mig kläderna och nu ska jag ta en sväng med bilen till Konsum och handla lite. Förråden behöver fyllas på! Sen hoppas jag att vädret håller sig någorlunda skapligt, så att jag kan ta en promenad efter lunchen.