Kryssning

Det är en grå och lite deprimerande lördag efter gårdagens fina solsken och jag tar det med ro i dag. Jag känner mig lite avslagen, för av olika anledningar sov jag dåligt i natt. Så efter lunchen tänker jag lägga mig och läsa ett tag. Jag håller ju på med Karin Smirnoffs Sockerormen och den är väldigt bra. Även i den här boken har hon sin speciella stil, men nu använder hon stor bokstav vid namn och efter punkt, men alla andra skiljetecken än punkt, lyser med sin frånvaro.

Jag startade en tvättmaskin när frukosten var avklarad, men sen har jag suttit vid köksbordet och löst korsord och lyssnat på Melodikrysset medan jag löste färdigt Helgkrysset i GA och det gick riktigt bra, båda är avklarade och för en gångs skull klarade jag Melodikrysset. Jag brukar alltid stupa på gruppnamn, men i dag gick det bra, fast jag tog lite googlehjälp, men det är väl ingenting som säger att man inte får göra det? Inskickat är det också, så får vi se nästa vecka om jag kommit med i dragningen, för jag är övertygad om att allt är rätt.

Ett tag hade jag funderingar på att åka och handla och sedan åka till Kustgrillen och köpa thaimat till dagens lunch, men jag har ett halvt blomkålshuvud som behöver ätas upp och en bit falukorv också, så det får det bli idag. Handla kan jag göra en annan dag, för listan är inte speciellt lång.

Nu har tvättmaskinen tystnat så nu är det dags och gå och hänga upp de nytvättade gardinerna.

Trevlig lördag!

Nytt att läsa

Efter en solig och fin måndag blev det en kylig kväll med frost och på himlen lyste en stor gul måne, men när det var dags för mig att gå till sängs hade månen försvunnit bakom molnen och det var plusgrader igen. Det blev ett riktigt väderomslag och i dag är en det ganska gråmulen tisdag och enligt SMHI ska det bli regn.

Jag har tagit vara på en hög med strykning på förmiddagen. Inte för att det blir så mycket av den sorten numera, men sedan jag blev ensam bryr jag mig inte om att gå till tvättstugan för att mangla ett par lakan och några handdukar, utan jag klämmer till dem med strykjärnet.

När jag var färdig med strykningen var jag ute och kollade om lådan med Millonbells klarat gårdagskvällens kyla och det hade den. Den verkade helt obekymrad över att det varit ett par grader kallt.

Nu ska jag ta och gå och sätta in en ugnspannkaka och efter lunchen sätter jag mig med en bok som vår ”husbibliotekarie” var inne med igår kväll: Boken heter 1795 och är skriven av Niklas Natt och Dag. Boken är den tredje och avslutande delen i hans Bellman noir-trilogi. Jag har läst de andra två (1793 och 1794) också och tyckte att de var väldigt bra, så den här läsningen ser jag fram emot.

Likt ett skadskjutet djur stryker Tycho Ceton runt i staden mellan broarna, medan han filar på en plan för att återta den glans han förlorat. Han ska ställa till med ett spektakel mer häpnadsväckande, mer hänförande och mer avgrundsdjupt vidrigt än något som dittills skådats i detta vidunderliga och vedervärdiga Stockholm.

Den som satt sig i sinne att stoppa honom är Emil Winge. Men denne känner hur stödet för hans jakt börjar tryta. De paranoida myndigheterna har viktigare saker att ägna sig åt, och hans vapendragare Mickel Cardell är upptagen av en egen jakt efter Anna Stina Knapp……..

Visst låter det spännande!

Dagens ordspråk:
Den som köper allt han ser, han får gråta, när andra ler.

Trevlig tisdag!

Sommarsöndag

Foto Matttia Ahom

Det är en varm och skön sommarsöndag med behagliga 23º och jag har just kommit in efter att ha legat ute och lyssnat på Peter Jöback. Han var riktigt bra och lyckade hålla mig vaken och han spelade dessutom musik helt i min smak, så det var trevliga 90 minuter.

Mot slutet reste jag mig upp ur stolen och gick och vattnade några krukor som såg lite törstiga ut. Det blåser rätt mycket, så det blir fort uttorkat. Igår kväll drog jag upp slangen och vattnade ordentligt på rabatterna, så dem behöver jag inte tänka på på några dagar nu.

På förmiddagen satt jag ute och läste ett tag innan det var dags för lunch. I dag gjorde jag kycklingleverpasta och det blev riktigt gott. Jag såg programmet Två hungriga italienare på tv för ett tag sedan och i ett avsnitt lagade de just kycklingleverpasta. Nu hade de förstås tryffel som extra smaksättning och det hade jag givetvis ingen tillgång till, för det är ju ingenting som man har hemma, men det gick bra ändå.

Förr fick man med inkråmet, alltså lever, hjärta och krävan, när man köpte hel kyckling och den där lilla levern brukade jag äta själv när den var färdigstekt, så de övriga i familjen hade inte en chans att få smaka ens. Nu har jag upptäckt att det går att köpa frusen kycklinglever och det är en sån där detalj som är praktisk att ha i frysen när man är ett enpersonshushåll. Det är bara att ta fram så många av de små levrarna som man behöver för ett mål.

Nu ska jag koka mig en kopp kaffe och gå ut och sätta mig och lasa en stund till. Boken heter Sommar på den lilla ön i havet och den är skriven av Jenny Cogan. I början tyckte jag att den var rätt tramsig, men den artar sig tycker jag.

Dagens ordspråk:
Bättre ett vittne som har sett än tio som har hört.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Niklas Strömstedt

Det är en solig, varm och skön söndag och efter att ha gått runt med vattenkannan både inne och utomhus satte jag mig under parasollet på uteplatsen och läste några kapitel i Babben Larssons bok ”Jag vägrar dö nyfiken”. Även om jag inte läst den förut är igenkänningsfaktorn hög, för Babben har man ju hört i så många sammanhang.

När det var dags för Sommar i P1 gick jag ut och la mig i solstolen och dagens sommarvärd Niklas Strömstedt hade inga som helst problem att hålla mig vaken. Han var väldigt bra! Fast jag fick flytta in solstolen i skuggan efter en stund, för det blev för varmt i solgasset.

I programmet tänker han tillbaka på de 30 år som har gått från sitt förra Sommarprogram.

– Vad har tiden gjort med mig? Kan jag hitta saker som pekar på att jag lärt mig något?  Det där uttjatade ”att hitta sig själv”. Har jag gjort det?

Foto: Mattias Ahlm

Niklas har varit sommarvärd en gång tidigare, år 1991, alltså för trettio år sedan och hans upplägg den här gången gick ut på att han valt ut sju dagar under de trettio åren som betytt något särskilt för honom. Det var verkligen trevliga 90 minuter med bra tåvickarvänlig musik mellan pratinslagen. Missa inte det här programmet!

Nu är det snart dags för eftermiddagskaffe och jag sätter mig nog ute i skuggan på uteplatsen, för i solen i kökshörnan är det säkert för gassigt. Det är tur att man har valmöjligheter.

Dagens ordspråk:
Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo där.

Trevlig söndag!

Det är kyligt i luften….

.det upptäckte jag när jag kom ut på framsidan för att ta bort en kruka med penséer som inte är någon prydnad längre. Jag hade suttit på terrassen i solen och i lä för vinden, så jag hade bara shorts och linne på mig och det var alldeles för kallt. Jag fick gå in och ta på mig en långärmad tröja och när jag kollade på termometern såg jag att vi bara har 15º så här mitt på dagen.

Nu är penséerna ingen större prydnad längre, dels är de skadade av blåsten och så har de fått någon typ av bladmögel. Bladen är alldeles gråa och fula. Nu ska de bytas ut och ersättas med petunior.

Förra åretss ”Sprättiväg” har fått komma ut på sommarvistelse igen och inne i vardagsrumsfönstret har den två barn

Vaktmästaren passerade just förbi mitt sovrumsfönster på gräsklipparen, men jag behöver inte bekymra mig för någon klippning på ett tag. Får vi inte regn snart torkar gräsmattorna upp nu och det syns på ovanstående bild. Det finns inte mycket att klippa där inte!

Fläskpannkaka blev det till lunch i dag.

Förortssnuten, boken som jag läser nu, gillade jag inte till att börja med, men nu tycker jag att den är riktigt bra, så nu när lunchen är avklarad ska jag sätta mig ute och läsa igen.

Dagens ordspråk:
Hur kan det komma sig att människor som förstår att roa sig aldrig har pengar och de som har pengar aldrig förstår att roa sig.

Trevlig onsdag!