I natt drömde jag att jag inte kunde betala min varor när jag var på Konsum och handlade för mina nycklar var borta. Jag letade och letade på en disk bland en massa grönsaksskräp, men jag hittade dem inte. Då gick jag till banken och bad att få nya, men de hade inte tid med mig, för de höll på att sopa golvet….
Jag har lite nyckelfobi och tror att det beror på en traumatisk upplevelse i San Augustin för 25 år sedan. Vi hade en bra lägenhet där, men låset var lite knepigt och jag var rädd för att vi helt enkelt skulle bli utelåsta, så jag kontaktade servicecentret och de ordnade så att vi fick ett nytt lås. Allt var frid och fröjd! Tills vi var ute en kväll och åt tillsammans med några bekanta. På hemvägen blev jag akut kissnödig och sa som det var och satte fart före de andra mot lägenheten. När jag kom fram satte jag nyckeln i låset, låste upp och rusade in på toa.
Efter en liten stund kom de andra också och vi satt och pratade en tag innan de fortsatte till sin lägenhet. Sedan blev det läggdags, jag skulle låsa, men hittade inte nyckeln. Den var borta! Jag måste ha missat att ta vara på den efter mitt besök på toaletten. Som tur var fanns det en regel på dörren, så den drog vi för och draperiet också. Sedan tog vi med oss våra tillhörigheter in i sovrummet och låste in oss där.
Klockan tre väckte Åke mig: ”Nu är nån här utanför! ” Vi smög upp och tittade ut genom det lilla sovrumsfönstret och mycket riktigt, utanför vår dörr stod det en man och försökte låsa upp. Vi gick in i vardagsrummet och ställde oss på varsin sida om dörren och slet bort draperiet i förhoppningen om att mannen i ren förskräckelse skulle lämna nyckeln kvar i dörren, men inte gjorde han det. Den tog han med sig när han sprang därifrån. Åke sprang efter, men jag skrek på honom att komma tillbaka och det gjorde han. Han var relativt nyopererad och definitivt inte i kondition för några kamper med en nyckeltjuv
Det var en mycket spak Ingrid som gick till kontoret dagen efter och berättade vad som hänt. Sen var det bara att sitta och vänta på att låssmeden skulle komma och sätta i ännu ett nytt lås. Den här gången blev det inte gratis!
Det är nog den händelsen som gör att jag helt plötsligt måste kolla att nycklarna verkligen ligger i fickan, eller i sitt fack i handväskan när jag lämnat lägenheten. Jag kan gå ute i skogen och plötsligt isar det till längs ryggraden – NYCKLARNA! Och så måste jag kolla att de ligger där de ska.
Det blåser isande kalla vindar i dag också och i morse var det -4º igen. Jag gick ut för att kolla rabatten på baksidan, men det händer inte så mycket där, men trots kylan och torkan dyker det upp en och annan blomma. Jag tror att lökväxterna for illa av torkan, för det är väldigt dåligt med påskliljor och tulpaner. Torrt är det nu också och den gödning jag sådde den 28 mars ligger fortfarande kvar osmält, för där jag inte lyckats mylla ner den ser man de blå kulorna.
Trevlig söndag!
Livet efter 80 