Tråkväder

Onsdag morgon  har varit en mörk och dyster historia. Det har regnat i natt och mer ska det bli under dagen och man hotar även med snö och det skulle inte alls förvåna mig, för  termometern står bara på +3º nu vid 11-tiden. Det var tur att jag gick ut på en Klinterunda igår, så att jag fick lite motion och så fick jag beundra alla vackra scillamattor i samhället. Här kommer några exempel:

Det är väldigt vad de här blommorna kan sprida sig där de trivs. Jag försökte förgäves plantera några lökar i gräsmattorna på Stenstugu, men inte spred de sig. Här på Odvalds har jag inte försökt med det en gång, men här har jag ju mina små violer i stället.

Soligt var det igår, men det blåste som attan. Jag hade vinterjacka och mössa på, men valde inte den tjocka yllehalsduken och den hade jag behövt när jag stretade på i motvinden, men på hemvägen gick jag genom skogen och när det inte blåste så mycket var det inga problem att hålla värmen. Tvärtom! Jag fick ta av mig både mössa och handskar. Det är inte lätt att klä sig rätt den här årstiden!

Nu längtar jag verkligen efter lite vårvärme, men det ser ut att fortsätta med det här kyliga vädret ett tag till, men det vänder väl. Det är bara att tåla sig! Så fort det blir någon dag då det känns behagligt att vara ute ska jag i alla fall skaffa hem penséer. Jag var på gång före påsk och stod nere på Coop med fyra sexpack i kundvagnen, men ställde tillbaka dem igen, för jag var till fots och tänkte att jag skulle köpa dem nästa gång jag var ute och for med bilen, men då var de slut.

Dagens ordspråk:
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Trevlig onsdag!

Påskveckan rullar på….

…och det gör mina minnen också. Det är väl så när man kommer upp i min ålder. Man sitter där och tänker tillbaka på åren och livet som gått. Ett väldigt trevligt påskminne är när jag som 13-åring fick ge mig ut på ett riktigt äventyr! Jag fick åka alldeles ensam till Örnsköldsvik och hälsa på faster Karin och farbror Pe. Min allra första resa på egen hand.

Påsken har varit något av en resehelg. Vi fick ofta åka till Stockholm med mamma och pappa och många påskar har vi tillbringat där. Åke och jag gjorde flera trevliga påskresor, både med buss och charter och så hela familjens resa till Sicilien 1979, som kom att påverka oss alla på ett sätt vi inte förutsett.

I dag skiner solen, men det blåser isande kalla vindar och på min mobil står det, att de fyra plusgraderna lär ska kännas som noll. Det har verkligen varit en kylig helg, men snö slapp vi igår i alla fall och ute i rabatterna växer det till sig även om det går långsamt.

Hoppas att de där påskliljorna snart slår ut
I gräsmattan är det fullt av violer

Det har varit en fin och innehållsrik påskhelg även om nu inte vädret varit optimalt: Jag har fått träffa barnen och deras familjer och fått njuta av både god mat och dryck och trevligt sällskap. Och Enrico har varit här och installerat min nya tvättmaskin, så i dag snurrar den för fullt och Bosse har sett till att bilen har fått sommardäck. Det kändes så bra att jag inte behövde köra på dubbdäck i söndags när jag var i Visby.

Fästingbetten kliar, men jag har smort lite kortinsonsalva på dem, så att de ska lugna ner sig. Och så har jag beställt antifästingmedel som jag ska hämta på apoteket i morgon. Sen kan jag gå loss i skogarna igen!

Dagens ordspråk:
Innan du lånar pengar av en vän bör du bestämma vad du behöver mest, vännen eller pengarna.

Trevlig tisdag!

Annandag Påsk

Annandag påsk ser ut att bli en innedag, för SMHI varnar för både regn och snöbyar och det blåser och ser riktigt ruggigt ut. Det har varit en kylig påsk, men vi får väl vara tacksamma över att det varit solsken de övriga dagarna i alla fall. På påskafton kunde vi ju till och med sitta ute på terrassen på Stenstugu ett tag på eftermiddagen.

Igår, när jag var hos Krister o Thomas, var det soligt och fint, men det blåst som attan och alla flaggor som var hissade stod rakt ut och flaggstängerna vajade i vinden. När jag körde hem var det nästan jobbigt att hålla bilen på vägen, men hem kom jag, efter en väldig trevlig och välsmakande eftermiddag.

Ett stort fint påskägg fick jag med mig hem

Även om det inte blivit så mycket motion och promenerande i helgen, så tog jag mig alla fall en härlig promenad på påskaftons förmiddagen innan jag körde till Stenstugu och lyckades erövra två checkpoints till.

Först hittade jag den här och den var ganska enkel

Sen letade jag efter nr 121, som ska finnas innanför stigen på Barkan, men den jag fick ge upp till slut. Jag angrep den nog från fel håll, så jag trasslade in mig i en ganska oländig terräng och det slutade med att jag fick leta mig tillbaka ut till vägen, trots att gps:en visade att jag var ganska nära. Den checkpointen är svartmarkerad och alltså extra knepig att hitta. Jag får försöka närma mig den från ett annat håll vid något annat tillfälle.

På vägen hem från det fruktlösa försöket hittade jag i alla fall den här, nr 126.

Tilläggas kan, att i dag på annandagens morgon, har jag hittat tre små nya vårtecken. Jag upptäckte att det kliade på halsen och där satt en liten svart fästingnymf, sen hittade jag en på vänster arm och en på ena knät. Nu hoppas jag att det inte ska finnas några fler någon annanstans och jag inser att man nog blir tvungen att ta en dusch och byta kläder efter att man varit ute i terrängen. Vaffö ska de va på detta viset??

Dagens ordspråk:
Naturen, som gav oss två ögon att se med och två öron att lyssna med, har bara gett oss en tunga att tala med.

Trevlig fortsättning på helgen!

Påskdagen

I dag börjar påskveckan och det är egentligen först i dag som man ska önska Glad Påsk, för nu är Jesus uppstånden och sorgen efter långfredagens korsfästelse och död förbyts i glädje. Åke och jag, som annars inte var speciellt kyrkliga av oss, gick många gånger på högmässa i Fröjel kyrka just på påskdagen. Psalm 147: Upp min tunga att lovsjunga… kan jag fortfarande utantill tack vare folkskolans tragglande med psalmverser. Det var inte roligt då, när man hade flera verser att lära sig, för att sedan dagen efter stå upp vid skolbänken och visa att man lyckats lära sig dem, men visst har man haft glädje av det under livet som gått.

Här hissar Åke flaggan en disig påskdagsmorgon 2009

Påskdagsminne:

Vi satt i kyrkan på påskdagen, Åke och jag och så tror jag att en av mina syster var med också. Prästen mässade och läste när jag i ögonvrån ser min syster greppa ett ordentligt tag om Åkes vänstra handled och plötsligt hörde jag helt svagt ♫ ♫ Oh Susanna ♫♫…. Han hade glömt att stänga av larmet på sin armbandsklocka! I samma stund klämde organisten i med introduktionen till en psalm och vi var räddade. Den enda som inte märkt någonting var Åke själv, som bara var väldigt förvånad över vad min syster hade för avsikter….

I allnakku kan man läsa om påskdagen att:

Årets näst största helgdag är påskdagen. Det gamla gutamålsnamnet på den är fyst dagen paskar, första dagen påsk, men det finns nog ingen som säger så nu för tiden.

I dag, pa fyst dagen paskar, ska jag köra till Visby, för jag är bjuden till Krister o Thomas på lunch. Det är en solig och vacker morgon, men inte speciellt varmt, bara en 4-5 grader så här vid 10-tiden, men temperaturen stiger väl kanske under dagen. Igår eftermiddag kunde vi faktiskt sitta ute på terrassen på Stestugu och njuta i solskenet ett tag efter den goda lunchen Eva bjöd på.

Dagens ordspråk:
Det lättaste sättet att bli lurad är att tro sig själv vara slugare än andra.

önskar

Påskafton

Det har varit en kylig påskaftonsmorgon och som kallast i natt har vi haft nästan -2º, men nu är solen framme och värmer lite. Någon värme ser det dock inte ut att bli, för +4º är ingenting som lockar mig att sitta ute i alla fall. Däremot skulle jag ju kunna gå ut och ta en promenad och kanske rent av leta reda på någon checkpoint. Det lär ska finna några stycken inte så långt från Odvalds. Det kan vara en lagom förmiddagssysselsättning innan det är dags att åka till Stenstugu på lunch.

Här kommer några påskrepriser:

Repris nr 1 är en sann påskhistoria som jag tänkte berätta i år igen, bara för att jag tycker att den är så söt. Den har varit med i bloggen tidigare några påskar då och då, så en del har säkert läst den, men bloggläsare kommer och bloggläsare går, så säkert är den ny för några i alla fall. Här kommer den:

När Krister var liten hade jag ett dagbarn för att han skulle få en lekkamrat och första påsken den lille gossen var vid oss, fick han vara med när Krister skulle leta reda på sitt påskägg. Vi hade höns på den tiden och när barnen var små gömde vi deras påskägg ute i hönshuset i ett äggrede. Vi sa, att till påsken var det tuppen som värpte och att han bara kunde värpa en gång om året, eftersom äggen var så stora och fulla med godis.

Naturligtvis hade tuppen värpt ägg till dem båda två. Dagbarnet,  som var i 4-årsåldern, var enormt imponerad när de hittade de fina påskäggen fulla med godis i redet. Hans mamma berättade att när han kom hem med det, slog han bokstavligen näven i bordet och sa med eftertryck: ”Nu jävlar, ska vi ha höns!”

Repris nr 2 är påskmusiken. Den finns det ju inte så hemskt mycket av, men jag har två favoriter: den  italienska Buona Pasqua och så barnvisan om den lilla kycklingen Gullefjun och i år slår jag på stort och bjuder på båda två.

Dagens ordspråk:
Den höna som kacklar högst värper minst.

önskar