Det har varit en kylig och grå morgon och förmiddag, men nu glimtar solen fram då och då i alla fall. Jag ska till Kupan och jobba ett pass i eftermiddag, men jag går nog inte, utan tar bilen, för SMHI hotar med snö i eftermiddag och jag har ju inte lust att plocka fram stövlarna som jag fyllde med tidningspapper och ställde undan häromdagen.
Forsythian som jag tog på Stenstugu i lördags är redan helt utslagen. Nu går det fort! Den stiliga tuppen köpte jag på Kupan inför förra påsken. Man kan sätta ett värmeljus i den så lyser den fint på kvällarna.
Ladisdingnus dag, vad betyder nu det? Det kan man läsa i Allnakku:
Uttal och stavning kan variera, men ordet ladisdingnå betyder vårtrötthet. Botemedlet är att samla in flera sorters nyuppkommet grönt, koka soppa och äta den.
Jag har alltid hört att det heter Ladisdinglu, men det kan tydligen variera. Jag tycker att min stavning passar bättre faktiskt. Man dinglar omkring av vårtrötthet. Mot vårtröttheten hjälper kajpsoppa. Fast ännu har jag inte sett några kajpar, men de kommer väl. Jag brukar koka det åtminstone ett par gånger varje vår.
Kupan ja! Jag tror att jag ska sluta jobba där, för jag känner att kroppen inte riktigt gillar det. Ryggen krånglar och när jag kommer hem efter att ha stått där och stampat i fyra timmar är jag ganska mör. Jag tycker ju i och för sig att det är roligt att vara där och få känna att man kan göra någon nytta och inte minst att träffa folk, men jag har ändå sagt till att jag jobbar månaden ut, sen får det nog vara. Jag tänker på Dagny Karlsson som har myntat uttrycket ”Man ska inte gamla till sig” och det kanske är det jag gör med det här beslutet, men det är väl genomtänkt, så det blir nog bra.
Ha en fin tisdag!
Livet efter 80 