Månad: februari 2023

Torsdagspromenad och Fem en fredag

av Ingrid, publicerad i Bloggteman, Promenader

Igår rustade jag i köket på förmiddagen. Jag kokade köttfärssås och gjorde en lasagne. Den blev inte färdig till lunchen, men jag hade rester från dagen innan, så det åt jag medan jag väntade på att lasagnen skulle bli färdig och sedan gick jag ut på en promenad. Först tänkte jag gå till dammen, men det blåste sån motvind, så jag gick ner mot samhället i stället, för då kom i alla fall byarna från sidan. Blåsten tog i så jag hade svårt att hålla kursen ibland, men det har varit så lätt att gå några dagar nu, så jag vill försöka behålla den känslan så länge det går och jag tror att det gäller att vara ihärdig.

Underliga djur vi har här i Klintehamn!

Jag gick hem via Djurgårdslundsvägen och Barkan för att komma i lä lite och där var det ganska drägligt.

Nästan hemma upptäckte jag att man hade klippt ner en massa buskar.

Det är ju härligt att det går att hålla på med sådant arbete i februari månad och det blir säkert jättefint när de där stubbarna får nya skott fram på vårkanten. Allt behöver ansas och föryngras om det ska se snyggt och vårdat ut och snart är det dags för mig att beskära min hakuro nishiki, men ännu lugnar jag mig ett tag. Jag brukar göra det i början av mars.

I dag är det fredag och solen skiner så pass att jag fick fälla persiennen för att kunna se här vid datorn. Det blåser i dag också, men färjorna verkar gå. Flyget har dock ställt in några turer på förmiddagen, oklart varför. Det har sina sidor att bo på en ö.

Elisamatilda har som vanligt ställt fem fredagsfrågot, i dag på temat: Tiden går

1. Vad gjorde du för 10 år sen?
Februari 2013 var en helt vanlig månad med ett revybesök, träffar med barnen, några årsmöten, Onsdagsträffen och det vanliga pysslet som ska till för att få vardagen att fungera.

2. Vad är ett minne för fem år sen?
Februari 2018 var jag på Teneriffa nästan hela månaden. Jag hade tre underbara veckor på hotel Pez Azul i Puerto de la Cruz.

3. Vad har du gjort om tre år?
Förmodligen uträttar jag inte något speciellt under de tre kommande åren. En from önskan är att jag får vara frisk och fortfarande hänger med år 2026.

4. Vad går fortast, veckan eller helgen?
Veckan går förunderligt fort och helgen också, så jag märker ingen större skillnad. Det är måndag och swisch så är det måndag igen!

5. Hur mycket ledig tid har du om dagarna?
Som pensionär äger jag min tid och avgör själv om jag ska vara ledig eller inte. Vill jag inte göra någonting struntar jag helt enkelt i om ”Jante” sitter på axeln och försöker hetsa mig. Jag har det väldigt bra!

Trevlig fredag!

Ta en paus

av Ingrid, publicerad i Dagligt skrivande/Dailyprompt

Behöver du en paus? Från vad?

Dagens rubrik i Dagligt skrivande handlar alltså om behovet av en paus: Ja vad har jag som jag skulle behöva ta en paus ifrån? Rent spontant känner jag att det vore skönt att komma bort ett tag och få en paus från den här ganska enahanda vardagstillvaron och allt teve-tittande. De ensamma timmarna går när man sitter där, men det är ganska själsdödande.

För att försöka hitta den pausen har jag anmält mitt intresse för en bussresa till Bohuslän, som SPF Seniorerna Blåelden arrangerar i vår. Det är inte säkert att det går i lås, för först och främst ska ju deras egna medlemmar få plats i bussen och dessutom vet man inte om hälsan står en bi, men jag känner att jag vill göra ett försök i alla fall. Till syvende och sist är det ju bara jag själv som kan ordna den där pausen.

Trevlig torsdag!

♥ 11 år av saknad ♥

av Ingrid, publicerad i Klintehamn, Nostalgi, Promenader, Tacksamhet

I dag, den 8 februari, är det elva år sedan Åke lämnade oss, så jag har varit och hälsat på honom nu på förmiddagen.

Några rosor fick han både på graven och här hemma. Jag gick in i kyrkan också och i ljusbäraren lyste inte ett enda ljus när jag kom in, så jag tände ett för Åke.

I dag blir det nog ingen promenad, men igår hade jag ju bestämt mig för att jag skulle gå ut. Fast innan jag kom iväg hade solen försvunnit och det var mulet och blåsigt, men jag siktade ändå in mig på en Klinterunda. Jag behövde gå ut med lite skräp i soprummet, så jag klädde på mig ordentligt och marscherade ut dit och på tillbakavägen gick jag och hämtade nya kompostpåsar.

Vi har ju papperspåsar till komposten nu och när regionen startade med det var jag väldigt tveksam till att de skulle fungera bra, men det är inga problem alls. Jag trivs rent av bättre med dem, än med de där gröna biobag-påsarna som luktade väldigt illa (alltså själva plasten var äcklig). Och inte har jag behövt köpa någon hållare till papperspåsarna heller, vilket jag befarade. Det funkar jättebra med min lilla luftiga plastback.

Det var gråkallt och otäckt ute, så när jag lämnat av kompostpåsarna i farstun kände jag efter:” naaj, inte sjutton ville jag gå ut” och började ta av mig ytterkläderna. Men så sa jag högt: ”Vad är det för larv!” och klädde på mig igen och gick iväg. Man får ta sig själv i kragen ibland, för inte kan man bara sitta inne och vänta på våren. Jag kan inte påstå att det var speciellt skönt när jag stretade på i motvinden ner mot samhället, men jag hoppas att det gjorde nytta i alla fall.

På hemvägen hade jag medvind, så då blev det lite drägligare

Hemma igen! Och så skönt det var att komma in och med gott samvete slå sig ner framför teven med en kopp kaffe och ett par sockerkaksskivor.

Trevlig onsdag!

Försök inte lura mig!

av Ingrid, publicerad i Sorgligt, SPF

Så heter ett SPF-webbinarium om bedrägerier mot äldre som jag har suttit och lyssnat på den här tisdagsförmiddagen och det var väldigt intressant, även om det mesta inte var något nytt för mig. 2015 hade vi ett besök av en polis, Björn Kraft, på ett månadsmöte och han berättade både om just bedrägerier mot äldre och även om egendomsbrott och om trafikbrott.

Men det är åtta år sedan och bedragarna har förfinat sina metoder och blivit allt skickligare på att lura oss, så det gäller verkligen att se upp och tänka sig för både en och två gånger. Det finns många olika sätt de försöker lura oss på.

Jag sov lite dåligt i natt, för jag har svårt att släppa tankarna på den fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Syrien. Jag vaknade av att jag frös och drog sängöverkastet över mig och tänkte på hur fruktansvärt kallt det måste vara för de stackare som inte har några hus att söka skydd i, eller inte vågar vara inne i sina hus på grund av rasrisken. De får tillbringa både dag och natt utomhus i vinterkylan. I mailboxen vädjar Röda Korset och Unicef om katastrofgåvor och Operation Smile, som annars skulle ha fått en slant, får nog känna sig lurade på konfekten den här månaden.

Solen lyser så vackert i dag också, så jag hoppas kunna gå ut en sväng i eftermiddag. Jag trodde att det lilla snötäcket vi fick i söndags skulle töa bort igår, men ännu finns det kvar trots två plusgrader.

Trevlig tisdag!

Det var en mycket trevlig…

av Ingrid, publicerad i Stenstugu, TV, Väder

…och välsmakande lunch på Stenstugu igår tillsammans med ”hela konkarongen” som Eva uttryckte det och det innebär att både Edoardo o Matilda och Gaetano var med.

När jag kom hem igen hamnade jag givetvis framför tv:n. Jag såg det sista avsnittet av en spansk serie på Netflix, Flickan i snön heter den och den är rätt spännande och senare på kvällen såg jag Hotell Romantik och Efter stängning. Hotell Romantik har jag sett ett avsnitt av förut och jag måste säga att jag inte riktigt kan bestämma mig för vad jag ska tycka. ”Vad är det för galningar som beter sig som de här pensionärerna gör?” eller ska jag tycka att de är beundransvärda som bjuder på sig själva. Någon form av exhibitionism måste de i alla fall lida av.

En av rubrikerna på Dagligt skrivande den här veckan är: Finns det något som du känner dig för gammal för att göra nuförtiden? och när jag ser hur de här 65/70-åringarna ”rejvar loss” i skogen, känner jag (med lite avund) att något sådant är jag nog för gammal för. Det är bara att inse att loppet är kört!

Igår kväll när jag gick ut i köket fick jag se att det hade snöat lite lätt under kvällen och snön ligger kvar i dag också, men vi får väl se hur långvarig den blir, för det är strålande solsken och nollgradigt den här måndagsförmiddagen. Jag har haft lite morgonpyssel vid datorn, men när jag är klar här hoppas jag kunna gå ut en stund. Jag får väl ta broddarna på för säkerhets skull.

Glad måndag!

Jeopardy är tillbaka

av Ingrid, publicerad i Promenader, TV

Kanal 5 ser jag inte så ofta på, men igår kväll, när jag satt och zappade för att hitta något trevligt, upptäckte jag att Jeopardy, världens största frågesport, fått comeback nu med Mikael Tornving som värd. Frågesport gillar jag och det var ett trevligt återseende!

Man borde väl ha tittat på Mello förstås, men musikprogram är ingen höjdare numera, så dem undviker jag. Det är tur att det finns något för alla smakriktningar, även om jag ibland kan tycka att sportentusiasterna är väldigt favoriserade. 😉

Det är en ganska grå söndag och det var rejält kallt i morse med -7º, men nu är det bara ett par minusgrader. Jag är bjuden till Stenstugu på söndagslunch och det ser jag fram mot. Hade jag varit lite tuffare skulle jag ju ha kunnat ta mig en promenad dit, men det blåser, så det känns inte lockande alls. Jag får nog ta och invänta lite vårväder innan jag ger mig iväg dit till fots.

Igår var jag i alla fall ute och larvade omkring på Barkan ett tag efter lunch, där får man lite lä och det är mjuka fina stigar.

Undrar hur länge man ska få vänta på årets första blåsippa?

Ha en skön söndag!

Dagligt skrivförslag 2023-02-03

av Ingrid, publicerad i Bloggteman

Skriv om din första dator.

Jag har ju upptäckt de här dagliga skrivförslagen på min webbplats sedan en lång tid tillbaka, och det dyker upp ett nytt varje dag. Det här var alltså gårdagens. Skulle jag få ett allvarligt anfall av bloggtorka kan det ju vara bra att ha och ta till. Ibland blir jag så trött på mig själv, för efter de här snart tjugo åren som jag har bloggat är det mesta berättat och tillvaron som pensionär är ganska enahanda. Så kanske dyker det upp ett sånt här inlägg då och då i fortsättningen.

Min första dator ska det här alltså handla om och den köpte jag 1988. Det var en engelsk pc, en Amstrad och med skrivare och allt kostade den 3900:-. Det var stora pengar, men till Åkes glädje kunde jag ta in den i gårdens bokföring så den blev avskrivningsbar. Avskrivningar var bra 👍

Skärmen var grön och med vit text och man använde floppydisc att lagra program och filer på och skrivaren hade löpande bana. En kartong papper räckte ett bra tag. Till att börja med använde jag den som en ren ordbehandlare, men så var vi i London en påsk och Krister var med och då hittade han ett flygsimuleringsprogram, så då fick den ett nytt användningsområde.

Efter ett tag hittade jag ett bokföringsprogram till min Amstrad och då beslutade vi att ta över gårdens bokföring från Driftsbyrån. Sen använde jag den där första datorn i många år till bokföringen och då fick jag ju verkligen användning för skrivaren också. Nu fick den skriva långa rapporter efter att förut bara ha fått producera ett och annat brev.

Något internet var ju inte aktuellt ännu, inte för min del i alla fall. Jag kommer inte ihåg vilket år vi fick tillgång till det, men det var nog någon gång i mitten av 90-talet. Jag började på Faktab/Payex 1993 (andra gången) och då var internet väldigt nytt där också och vi anställda uppmanades att testa det för att se hur vi skulle kunna använda det i jobbet och jag fick gå en endagskurs på Humanus, för att lära mig mer om fenomenet.

Trevlig helg!