Äntligen sol och blå himmel!

Det var ljust, ovanligt ljust, i morse och jag låg och granskade springorna i persiennen och funderade på om det berodde på att det kommit snö under natten eller om SMHI:s prognos om att det skulle bli sol i dag, möjligen stämde. Det var det sistnämnda och i dag har jag verkligen insett hur mörkt vi har haft det den senaste tiden.

Det är Anders i dag och det är en dag man ska uppmärksamma, för Anders styr hur vädret blir i jul. ”Anders braskar, julen slaskar” och vice versa. Något braskande har det i alla fall inte varit i dag, för termometern har hållit sig på plussidan.

Jag började dagen med att åka till Fröjel kyrkogård för att tända ljusen i lyktorna. Det var inte det lättaste att få dem att brinna, för det blåste hemskt, men det gick efter ett antal försök. Nu hoppas jag att de kommer att lysa sina 50 utlovade timmar.

Det gick vita gäss på havet

Sedan körde jag till Klinte kyrkogård och tände ljuset i lyktan på familjegraven och så vidare till  Suderviljan där jag köpte några adventsblommor och så tog jag en sväng in på Konsum också, innan jag åkte hem igen.

Köksfönstret har fått två amaryllisar, två julstjärnor och två hyacinter.

Det är julmarknad i Klintehamn i dag, en ganska avslagen tillställning, men när det började bli dags för lunch gick jag till Rondo för att kolla läget. Det fanns några försäljare där, men det var inte många.

Lions serverade risgrynsgröt och skinksmörgås, så det fick bli min lunch

Mätt och belåten fortsatte jag min promenad till Kupan, för jag skulle köpa några julkort. Jag njöt av solskenet, men inte av blåsten och det var tur att jag tagit mössa på mig, för i motvinden var det hemskt.

I dag invigs Klintehamns nyrenoverade lekpark och det var redan barn där och lekte.

Jag förmodar att det blir bättre fart på marknadsaktiviteterna senare i eftermiddag när det mörknar och julbelysningen på Torgen och över gatorna tänds, men jag är nöjd med min dag, så här långt i alla fall.

Dagens ordspråk:
Den som inte spelar vinner mest. (Åkes ordspråk)

Fem en fredag v48 – Advent

Det är hemskt vad tiden går, nu är det fredag igen och dags för elisamatildas frågor:

1. Gör du något särskilt inför advent?
Inför advent ska fönsterna vara putsade och rena gardiner uppsatta, adventsbelysning både inne och ute på plats och så måste det ju till åtminstone något nybakat.

2. När åker ditt julpynt upp? (om du inte firar jul, gör du något annat denna tid?)
Julpyntar gör jag dagen före julafton. Inga tomtar får smyga omkring förrän då.

3. Traditionellt är advent en fasteperiod. Vad skulle du ge upp i väntan på jul?
Man får väl försöka hålla igen lite på kaffebröd och godis med tanke på allt gott man ska äta i jul.

4. Bibeltexterna för första advent handlar om glädje och fest, vad ser du mest fram emot med december?
Det är lite motsägelsefullt om jag tänker på svaret på förra frågan, för det jag ser fram emot under december är att få äta risgrynsgröt med skinkmacka till och så att få fira mina tre decemberbarns årsdagar med att äta julbord tillsammans med dem.

5. Använder du dig av en julkalender?
Givetvis!

Vädret? Lika eländigt som vanligt. Jag var i Hemse igår och när jag körde dit vräkte regnet ner, så vindrutetorkarna fick jobba för fullt och blött och mörkt är det i dag också. Jag var på Vårdcentralen för ett återbesök och så fick jag den där influensasprutan, så nu har jag gjort vad jag kan för att slippa den krämpan i alla fall.

Dagens ordspråk:
Det är inte sagt att alla som sover snarkar

Saffranskaka

I dag är det lika drypande blött som igår och så mörkt att gatubelysningen lyst hela dagen. Jag tog vara på lite tvätt och sydde i ordning omtagen till vardagsrumsgardinerna på förmiddagen och sen gick jag ut, trots blötan, och räfsade bort löv på gräsmattan på framsidan. Det var nästan bara hos mig det låg en massa stora bruna löv, så jag kände mig verkligen tvungen.

Sen hade jag tänkt baka en saffranskaka, men upptäckte att jag inte hade några russin hemma, så det fick bli en promenad ner till Konsum, men nu är kakan färdig i alla fall och den ser bra ut. Det gör ingenting att det är ett par dagar kvar till första advent, för den här kakan blir nästan bättre av att få stå till sig lite.

Dags för provsmakning!

Dagens ordspråk:
En snigel som kryper hinner fortare fram än en hare som sitter.

En hel kasse…..

…med instruktioner och utrustning fick jag med mig hem från osteoporosmottagningen i dag. Jag har nu börjat en 18 månaders behandling med Forsteo för min benskörhet.

I utrusningen är det även inkluderat en kylväska för resebruk

Jag hade egentligen tänkt köra i dag, så jag gjorde mig ingen brådska i morse, men så blev jag lat och eftersom jag såg att jag hann, tog jag bussen i alla fall. Det är ju så bekvämt med nio-bussen som går direkt ner till lasarettet. Jag var först på apoteket och hämtade ut medicinen och sen hann jag få mig en kopp kaffe innan jag skulle träffa sköterskan, som skulle lära mig hur jag ska göra. Jag tog den första sprutan själv under hennes överinseende och jag fick godkänt.

Det har varit det vanliga gråvädret med ett envist duggregn hela dagen. När jag var klar på lasarettet tog jag en snabb promenad upp till Östercentrum för att uträttade några ärenden innan jag tog bussen hem.

Dagens ordspråk:
Den middag man inte är bjuden till är svårast att smälta.

Glad måndag 25 november – Vintardalars dag

I dag tog jag in jullådan, för man måste ju kolla att alla slingor och stakar verkligen lyser, så man inte står där på lördag med lampor som inte fungerar. Allt lyste som det skulle, men den ena dog efter ett tag. Få se om jag kan få någon ordning på den, annars får jag väl lämna den till återvinningen. Jag placerade ut stakarna och stjärnan, men lovar att inte tända dem förrän till helgen. Nu har lådan åkt in i förrådet igen och där får den stå tills det ska julpyntas. Uteslingan väntar jag också med att sätta upp.

Hurra, de lyser, de lyser!

Jag tog tag i det här i dag eftersom jag ska till Visby i morgon och då är det ju bra att veta om man ska komplettera med nånting. Efter min ommöblering funderar jag starkt på att skaffa något till vardagsrumsfönsterna.

Det är bloggvännen Carita som tycker att vi ska förgylla måndagarna med en bild och vem som vill kan vara med.

Vintardalars dag säger Allnakku att vi ska fira i dag:
Vintern kommer inte på allvar innan vintardalar jär fulle. De är vätar och andra sänkor i marken och brukar stå fyllda med vatten från senhöst till vår.

Vintardalar pratade Åke ofta om på hösten. Om jag sa att jag tyckte det var milt och gott väder kunde han svara: ”Det blir ingen vinter ännu, för vintardalar är inte fulle ännu”.

I november 2010 blev minsann vintardalarna fulla. Det regnade och regnade och sedan som grädde på moset kom det snö och kanalen på Källingmyr fylldes till brädden och svämmade över på åkrarna också. Det här fotot är från den 24 november det året och man kan verkligen vara glad över att det inte ser ut så här i dag. Dubbel glädje alltså!

Dagens ordspråk:
Små smulor är också bröd.

Julbord nr 1 – Fröjel Resort

Nu är jag mätt måste jag säga, för jag har just kommit hem efter jullunchen på Fröjel Resort. Vi fick mycket gott att äta och det blev tyvärr lite kvar på tallrikarna som vi inte orkade äta upp. De två tallrikarna plus efterrätten räckte ner än väl och smakade väldigt bra. Och den där lilla espresson satte kronan på verket!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Alessia kockade i köket, så servitören sa att om vi hade något att klaga på skulle han framföra det till henne. Men klagomålen uteblev, så hon kom in till oss i matsalen och pratade en stund i stället. Antalet gäster var tråkigt nog inte så många, så det var inget problem för henne att komma ifrån ett tag.

Fröjel Resort serverar sina jultallrikar varje helg fram till jul och det alternativet till julbord kan jag varmt rekommendera. Nej! Jag är inte sponsrad.

Ha en skön fortsättning på söndagen!

24 november….

…. var förr alltid en festdag på Stenstugu för då fyllde svärfar år och det firades givetvis. Han var född 24 november 1894, så hans 50-årsdag 1944 firades samma dag som SS Hansa gick under på en resa mellan Nynäshamn och Visby. Man tror att den torpederats av en rysk ubåt och 84 människor dog. I dag finns det en artikel på helagotland.se med rubriken:

De har funnit en ny sanning kring Hansa
På söndag är det 75 år sedan Gotlandsfärjan Hansa gick till botten. Historikerna Lars Kruthof och Jakob Ringbom har hittat nya fakta kring förlisningen….
Förmodligen är det en låst artikel, men för de som har tillgång till den är det intressant läsning.

Svärfar blev inte så gammal, för han dog i en bilolycka 1966. En hemsk bilolycka som vände upp och ner på livet för oss alla. Eva var med i bilen och även om hon klarade livhanken, försvann alla minnen hon hade av sin älskade farfar.

Här står svärfar Adolf med Åke i famnen och bredvid står Åkes storebror Harry. Åke var född 1928, så fotot måste vara från det året.

I dag då? Jag är bjuden på jullunch på Fröjel Resort av Carina och Bosse, så nu sitter jag här nyduschad och fin och väntar på att klockan ska gå, så att de kommer och hämtar mig.

Dagens ordspråk:
Man ska sluta leken, när den är som bäst.

Thumbtacks – Trycknud

Novembergrått är färgen för dagen den här lördagen också, men jag är ändå ganska nöjd och belåten, för nu är jag färdig med vardagsrummet. En ommöblering och andra gardiner gör att det ser helt annorlunda ut än igår. Om någon funderar över hur jag kan möblera om, jag som beklagar mig över min dåliga rygg, så kan jag berätta att det går alldeles utmärkt att på ett enkelt och lätt sätt dra både bokhyllor, fåtöljer, soffa och annat med hjälp av en trasmatta. Lätt som en plätt!
Nu ska jag bara ha tag i några krokar till gardinomtagen, men jag ska till Visby på tisdag så då ska jag titta in på Åhéns, där finns det säkert.

I dag tycker Allnakku att vi ska fira Trycknudis dag:

Trykknud är ett nyare, utmärkt gutamålsord som borde exporteras till fastlandet. Det är bra mycket lättare att säga trykknud än häftstift.

Jag har inga häftstift hemma, så jag kunde inte ta något foto av ett, men då hämtade jag en bild från nätet och  fick se att häftstift heter thumbtacks på engelska. Det hade jag ingen aning om, så nu har jag lärt mig något nytt i dag också.

Trycknud använder jag inte så mycket numera. De flesta väggar här på Odvalds är betongväggar och där finns det ingen tumme som kan trycka i ett trycknud. Det var annat på Stenstugu  där det var träväggar,  där gick det bra att använda dem.  På Stenstugu fanns det gamla,  vackra  julbonader, visserligen slitna och lappade och lagade med tape, men ack  så kära och det blev ingen jul utan dem. Då gällde det att man hade trycknud hemma dagen före julafton när de skulle sättas upp.

Nu är det hög tid för lite lunch!

Dagens ordspråk:
Den som alltid skäller skrämmer ingen.