7 november, 2019 – Livet efter 80

Det skramlade till hemskt i brevinkastet och dunsade hårt i golvet! Vad i hela friden kan det vara? Jag gick genast och tittade efter och det var en trevlig överraskning från Postkodlotteriet.

Kokböcker kan man aldrig få för mycket av

För första gången sedan Åke gick bort har jag kokat en fläsklägg och gjort rotmos i dag och när jag ändå var i farten, så blev den en kytsneipå också. Jag ville utnyttja det goda kokspadet. De här rätterna klarar jag utan kokbok, men annars gillar jag att kolla olika recept när jag ska göra någonting. Det är aldrig fel med lite ny inspiration.

Åke älskade rotmos. Han ville helst ha rotmos varje dag och han åt den kall som smörgåspålägg, så jag har kokat många grytor rotmos i mitt liv. Ibland fuskade jag och köpte rotmos på rulle och den var också god, påstod han. Nu har jag alltså inte ätit rotmos och fläsklägg sedan januari 2012, så det var verkligen nymodigt och väldigt gott. Jag har smakat av och smakat av så rejält, så jag tror inte att jag behöver någon kvällsmat egentligen, men en liten portion av den ena eller andra sorten blir det nog i alla fall.

Och förrådet har blivit städat och de stackars pelargoniorna står nu i en låda utan jord i förrådet under trappan. Nu får vi se om de behagar överleva vintern där. Jag var väldigt nöjd med mig själv när jag städat färdigt och öppnade dörren och tittade in en extra gång, när jag gick förbi där då jag skulle gå till soprummet med komposten, för jag ville ta en extra titt på tjusigheten. 😉

Trevlig fortsättning på dagen!

Just nu finns det inte mycket av blomsterprakt kvar, åtminstone inte i min lilla täppa. Det enda som lyser lite glatt är en ringblomma. Annat var det den 7 november 2006, trots att vi faktiskt fick lite lätt snö bara några dagar tidigare.

Så här såg det ut på Stenstugu den 3 nov 2006

Den snön försvann dock kvickt och den 7 november har jag antecknat att det var solsken och +10º och då var jag ute med kameran och tog kort på de blommor som ännu fanns kvar.

Igår kväll satt jag och såg en Beckfilm och kände igen mig på ett märkligt sätt. En av de misstänkta hette Kent Svanborg och en av poliserna gick under namnet Alice Levander och det var välkända namn. Nu heter jag ju Levander, men jag hette Svanborg som ogift. Jag hade bestämt mig för att jag bara skulle se början på filmen, men jag blev sittande och såg hela trots alla reklamavbrott, så det blev verkligen senafte innan jag kom i säng, men vad gör väl det. Jag sov gott tills mobilen larmade när klockan var halvåtta och sen sov jag en halvtimme till.

I dag är det samma gråväder som den senaste tiden och bara 4-5 grader varmt. Ute i täppan är jag färdig, för igår klippte jag ner kärleksörten, men jag tror att jag ska ta och gå ut i förrådet och se om jag kan städa upp där och jag behöver ta vara på pellisarna, för det ska eventuellt bli kallt i natt, så de behöver nog få komma in i stugvärmen.

Dagens ordspråk:
När jag är mätt, så är jag trött, och när jag är hungrig, så gitter jag inte arbeta.