I går kväll satt jag och såg en dokumentär om två tvillingbröder, Alex och Marcus Lewis, på Netflix. Titeln, Tell me who I am, syftar på vad som hände när Alex i 18-årsåldern förlorade minnet vid en motorcykelolycka. När han vaknade upp var allt bara blankt, den enda han kände igen var sin andra halva, sin tvillingbror Marcus.
Marcus var sedan den som försökte ge Alex livet tillbaka och bit för bit bygger han upp vad Alex tror är sanningen om deras familj och hur tillvaron sett ut innan olyckan, men det är egentligen rena fantasier. Föräldrarna dör, båda bröderna gifter sig och får två barn var, de lever sina liv mer eller mindre sida med sida, men det är något Marcus inte berättat för Alex och det utelämnar jag också, för annars tar jag bort en hel del av spänningen i filmen, där handlingen går ut på att man lyssnar på vad den ena eller den andra brodern har att berätta. Det låter kanske tråkigt, men är väldigt gripande och spännande.
I dag då? Det finns ingen anledning att ändra header i alla fall, för den överensstämmer helt med vad jag ser om jag tittar ut. Jag har pysslat lite med mina krukväxter på förmiddagen och i kväll är det ett styrelsemöte med bostadsrättsföreningen. Få se om det blir någon ”Klinterunda” efter lunchen.
Dagens ordspråk:
Den som alltid säger sanningen är en god rådgivare, men ett tråkigt umgänge.
Livet efter 80 