Valborgsmässoafton

Det blev en utflykt till Hemse i dag, för tillsammans med GA fick jag ett brev från Bentäthetsmottagningen där de meddelade att de ville ha ett blodprov. Jag ringde omgående till Hemse vårdcentral och fick en tid redan kl 10.20 i dag. Det fick bli en snabb frukost och så in i duschen, på med kläderna och så iväg.

IMAG2447
Jag satt i ensamt majestät i väntrummet

Jag behövde inte vänta mer än fem minuter innan jag blev inropad och sköterskan som tog provet var ett riktigt proffs, det kändes inte alls och nålen bara gled på plats. ”Jag kan misslyckas jag också”, sa hon och log så glatt när jag berömde henne.

Sen körde jag direkt hem och nu har jag ätit lunch och funderar på att gå ut och kratta  mossa i gräsmattan. Jag vill ju ha lite fart på gräset.

Det är kyligt ute i dag precis som det brukar vara på Valborgsmässoafton och i år behöver man inte ens fundera på om man ska åka och se på någon majeld. Sista gången det blev någon brasa var på Stenstugu 2017.

4c835-imag6977Sedan har det varit antingen för kallt eller också har det varit eldningsförbud eller också har helt enkelt lusten saknats.

Dagens ordspråk:
En kändis är en person som först arbetar hårt på att bli känd och sedan använder solglasögon för att inte bli igenkänd.

Ha en riktigt fin Valborgsmässohelg!

Dramatik

I dag har jag varit på Hemse för att få stygnen borttagna och vid lite drygt halvtiotiden gav jag mig iväg. Regnet vräkte ner hela vägen och det var nästan jobbigt att köra, men jag var ändå tacksam för att det inte var snö. Jag kom fram i god tid och satte mig på en stol i väntrummet. Folk kom och gick, en del blev insläppta med en gång, de skulle väl till provtagningen antar jag, andra ropades upp.

Plötsligt skramlade det till bakom mig, en skylt ramlade omkull och inte bara det utan en stor kraftig karl dråsade i golvet. Han hamnade på sidan och låg helt stilla, som om han vore död. Hjälp tillkallades givetvis och det kom flera stycken springande. Mannen rörde sig inte, men det verkade som om han levde i alla fall. En sköterska kom med en bårvagn, men det var inte lätt för dem att få upp mannen, som säkert vägde en bra bit över hundra kilo. De var sex-sju stycken som lyfte och baxade den lealöse mannen, hans armar och ben hängde och slängde och huvudet också, så han var helt klart medvetslös. Till slut fick de upp honom och hastade iväg med bårvagnen.

Med tjugo minuters försening blev jag inkallad och sköterskan ursäktade sig så mycket och hänvisade till händelsen. ”Hur är det med honom”, frågade precis i onödan, för jag visste ju att hon inte skulle diskutera hans hälsotillstånd med mig. ”Jo då, allt är bra med honom”, sa hon och sen satte hon i gång med att befria mig från sex stygn. Såret var läkt och fint, men jag bör ha det tejpat ett tag till nu när stygnen är borta.

Sedan åkte jag till Högbyhallen och handlade. Vi pensionärer har 5% rabatt där på tisdagarna och det ville jag ju utnyttja när jag ändå var i Hemse och så är det trevligt att handla i en ICA-affär för en gångs skull. Just nu är det dessutom ganska rörigt på Konsum i Klintehamn. I dag kunde jag inte stå emot en förpackning med semlor, dessutom började det bli lunchdags, så jag var rätt hungrig.

Premiärsemlor

Jag hade ett inbokat möte på Handelsbanken i Hemse också och det tog en stund. Handelsbanken i Klintehamn stänger nu under våren. Riktigt när fick jag inget besked om, men det lät som om det rörde sig om veckor. Vi som har varit kunder i Klintehamn  har med automatik blivit överflyttade till Hemse och tydligen kallar Hemsekontoret in sina nya kunder för rådgiving och genomgång.

När jag körde hem regnade det precis lika mycket som i morse och när jag fått in bilen i garaget och burit in min handel kastade jag mig över förpackningen med semlor. Nu var klockan nästan halvtvå, så det var verkligen hög tid för lunch.

Jag plockade inte ens upp mina varor innan jag åt årets första hetvägg!

Dagens ordspråk:
Den som ruvar på hämnd håller sina sår öppna.

Nu är den borta

Fy vad det blåste kallt när jag gick till bussen i förmiddags! Jag var nästan på väg att vända tillbaka hem för att ta bilen i stället. Det är ju en bit att gå från busstationen i Visby och till lasarettet också, men jag höll mig till planen och det var bra, för när vi anlände till Visby sken solen så vackert och det blåste inte alls så mycket. Jag fick en riktigt behaglig promenad över Klinten ner till sjukhuset.

Domkyrkan sedd från Klinten

Strax före halvett var jag framme och jag skulle infinna mig för operation klockan ett,  så jag hann äta lunch också innan jag skulle få det där basaliomet ovanför överläppen borttaget. Nu var lunchen inte någon höjdare och jag ångrade att jag inte bara tog lite kaffe och en smörgås, för fisken, de kallade för stekt, låg under en otroligt otäck sörja av blött ströbröd. Jag skrapade ihop det i en hög på tallriken och åt bara fisken, potatis och dillmajonäsen som serverades till.

Vände jag mig åt andra hållet kunde jag se att en gotlandsbåt låg inne

Operationen gick bra, tror jag i alla fall. Det var fullt ös med gröna dukar, skjorta, tossar och huva både på mig och personalen i operationssalen; en läkare, två sköterskor och en elev av något slag, alla väldigt trevliga att ha och göra med. Läkaren tyckte att knutan var väldigt liten, men den skulle ju bort i alla fall.

En väldigt vacker och för årstiden fräsch ros

Det är ju lite trixigt med operationer för min del,  genom att jag äter blodförtunnande medicin, men jag hoppas att det ska fungera och att det inte börjar blöda, för då måste jag åka till akuten. Nu börjar bedövningen släppa och det känns bra. På måndag ska jag till Vårdcentralen i Hemse och ta bort stygnen.

Några tappra ringblommor

Halvtre gick det en buss tillbaka till Klintehamn och jag hann precis fram i tid till busstationen och nu är jag hemma igen.  Nu är knutan borta, jag har fått kaffe och jag har sett ett nytt avsnitt av McLeods döttrar. Allt är under kontroll!

Trevlig tisdagskväll!

 

I dag ska jag….

…ta en buss till Visby för ett besök på lasarettet. Jag har fått en liten knuta ovanför överläppen och nu ska den tas bort. Jag har gjort en biopsi tidigare och den visade att det är ett basaliom (vanligaste typen av hudcancer, som växer långsamt lokalt och ej sprider sig  till kroppen i övrigt),  men efter biopsin försvann nästan hela knutan. Lite är dock kvar, så jag får väl se vad de säger om det!

 

Dagens ordspråk:
Framtiden är den enda tid i livet som går att påverka.

Tredje dagen jul

Jag har just kommit hem efter en tur till Hemse vårdcentral. Det var osteoporosmottagningen som ville ha ett blodprov och då är det ju bara att se till att de får det.  När jag körde dit var inte klockan så mycket och det snöade ganska ymnigt och vägen var alldeles vit, men det töar bort efterhand, för det är inte speciellt kallt.

Vinterns första snöfall fick vi i dag på Tredje dagen jul.
Jag skulle vara på vårdcentralen redan vid niotiden och kom in med en gång, så när jag var färdig var  det var inte så många affärer i samhället som var öppna ännu, så jag åkte direkt hem.  Jag hade tänkt köra in till Gahms i Fardhem och köpa mig en ny snöskyffel, men de öppnade inte förrän tio, så det blev ingenting av med det, men jag tog en sväng in på Klinteberget, för att se om det var något vitt och vackert där (bilden ovan).
Det är Inte mycket snö på Odvalds heller, men lite grann ligger det kvar. Det är ganska ljust och solen glimtar till då och då.

Dagens ordspråk:
Om man avlägsnade alla faror skulle livet bli fruktansvärt trist.

Fem en fredag v48 – Advent

Det är hemskt vad tiden går, nu är det fredag igen och dags för elisamatildas frågor:

1. Gör du något särskilt inför advent?
Inför advent ska fönsterna vara putsade och rena gardiner uppsatta, adventsbelysning både inne och ute på plats och så måste det ju till åtminstone något nybakat.

2. När åker ditt julpynt upp? (om du inte firar jul, gör du något annat denna tid?)
Julpyntar gör jag dagen före julafton. Inga tomtar får smyga omkring förrän då.

3. Traditionellt är advent en fasteperiod. Vad skulle du ge upp i väntan på jul?
Man får väl försöka hålla igen lite på kaffebröd och godis med tanke på allt gott man ska äta i jul.

4. Bibeltexterna för första advent handlar om glädje och fest, vad ser du mest fram emot med december?
Det är lite motsägelsefullt om jag tänker på svaret på förra frågan, för det jag ser fram emot under december är att få äta risgrynsgröt med skinkmacka till och så att få fira mina tre decemberbarns årsdagar med att äta julbord tillsammans med dem.

5. Använder du dig av en julkalender?
Givetvis!

Vädret? Lika eländigt som vanligt. Jag var i Hemse igår och när jag körde dit vräkte regnet ner, så vindrutetorkarna fick jobba för fullt och blött och mörkt är det i dag också. Jag var på Vårdcentralen för ett återbesök och så fick jag den där influensasprutan, så nu har jag gjort vad jag kan för att slippa den krämpan i alla fall.

Dagens ordspråk:
Det är inte sagt att alla som sover snarkar

En hel kasse…..

…med instruktioner och utrustning fick jag med mig hem från osteoporosmottagningen i dag. Jag har nu börjat en 18 månaders behandling med Forsteo för min benskörhet.

I utrusningen är det även inkluderat en kylväska för resebruk

Jag hade egentligen tänkt köra i dag, så jag gjorde mig ingen brådska i morse, men så blev jag lat och eftersom jag såg att jag hann, tog jag bussen i alla fall. Det är ju så bekvämt med nio-bussen som går direkt ner till lasarettet. Jag var först på apoteket och hämtade ut medicinen och sen hann jag få mig en kopp kaffe innan jag skulle träffa sköterskan, som skulle lära mig hur jag ska göra. Jag tog den första sprutan själv under hennes överinseende och jag fick godkänt.

Det har varit det vanliga gråvädret med ett envist duggregn hela dagen. När jag var klar på lasarettet tog jag en snabb promenad upp till Östercentrum för att uträttade några ärenden innan jag tog bussen hem.

Dagens ordspråk:
Den middag man inte är bjuden till är svårast att smälta.

Till lasarettet i regn och rusk

Mötet igår kväll gick bra och jag var hemma igen strax efter åtta. Jag satte mig och renskrev mina anteckningar med en gång när jag kom hem, för det blir inte direkt lättare att tyda dem dagen efter, men sedan satt jag mig i tv-fåtöljen och såg på Halvåtta hos mig och Hela Sverige bakar. Sen gick jag och la mig, för jag skulle upp lite tidigare än vanligt i dag. Jag fick en kallelse till Osteoporosmottagningen för en tid sedan och nu skulle jag få reda på resultatet av proverna och träffa ”vår” läkare Maria Sääf, som är överläkare och endokrinolog med inriktning mot osteoporos vid Karolinska Institutet.

Det regnade ordentligt när jag gick iväg till bussen i morse. Jag funderade skarpt på att ta bilen i stället, men man smälter ju inte av lite regn, så jag beväpnade mig med paraply och gav mig av till fots. Bussen gick hela vägen ner till lasarettet och jag kom i god tid.

Hon är så trevlig Maria Sääf och mina värden enligt blodproven var perfekta på alla sätt och vis, men mitt skelett är trots det långt i från perfekt och för att stärka det, så att jag kan hänga med några år till, vill Maria att jag ska börja ta Forsteo, en  medicin som man tar i form av en spruta varje dag i 18 månader. Lever jag när den perioden är avklarad ska jag följa upp med en medicin som ges i form av dropp 1 gång per år. Nu får jag vänta tills Linda har tid med mig, för att lära mig använda den där pennan. Det låter inte så trevligt, men det ska väl gå. Man är ju trots allt fortfarande bildbar.

Nästan en timme blev jag kvar på lasarettet, men sen gick jag upp för Rackarbacken och över Klinten till Östercentrum. Det regnade fortfarande, så jag var glad över mitt paraply.

 

 

Maria betonade att mina värden säkert är så bra för att jag lever sunt, rör på mig och har en bra kosthållning. Nu vet jag väl inte om den här fruktbakelsen kan räknas in under den kategorin, men hon påpekade också att jag inte skulle sträva efter att bli smalare, snarare är det bra om jag går upp något kilo till, så då kan det ju inte var fel med en och annan bakelse.

Efter besöket på Siesta gjorde jag en snabb visit hos Clas Ohlsson också, innan jag gick till busstationen för att åka hem. Jag köpte mig en ny vattenkokare, för den gamla har lagt av. Den tålde tydligen inte min avkalkning häromdagen. En ugnslampa kom jag ihåg också och den är nu inmonterad och klar, så nu har jag lyse i ugnen igen.

Dagens ordspråk:
Den sjuke fattas bara en sak, den friske många.