Igår kväll dök ännu ett vårtecken upp. Under några korta minuter fick jag se vårens första solreflex från huset mitt emot titta in genom mitt vardagsrumsfönster, som annars bara har morgon- och förmiddagssol.
Det var annars en måndag med rätt mycket moln på himlen, blåsigt och inte speciellt varmt. Natten till igår drömde jag så konstigt om att jag höll på och städade byrån i hallen, så inspirerd av drömmen bestämde jag mig för att det var dags för en vårstädning i den och jag började med att gå igenom lådorna och lägga allt tillrätta, för det var lite rörigt. Där har jag halsdukar, handskar och mössor, dukar och gardiner. I över lådan har jag en massa små fåniga minnesprylar och i drömmen rensade jag bort dem, men inte hade jag hjärta att göra det i verkligheten, trots att jag tagit fram en kasse att lägga dem i. De åkte ner ner på sin plats igen.
Efter lunchen försökte jag sitta ute och läsa, men det blev för kallt, så jag satte mig inne i stället. När jag läst ut boken, Alex Schulmans ” 17 juni”, gick jag ut i köket och gjorde en äppelkaka. Jag köpte äpplen på Coop i tisdags i förra veckan, vackra röda äpplen, som visade sig inte vara goda alls. Till äppelkaka dög de dock alldeles utmärkt, så nu har jag något gott att knapra på till kaffet några dagar.
I dag har vi solsken, men ganska kyliga vindar. På terrassen har jag dock lite lä, så jag har suttit ute och njutit en stund på förmiddagen, men nu ska jag ta en vända till Coop, det är ju tisdag!
Trevlig tisdag!
Livet efter 80 