Vårkänslorna har brutit ut….

….hos pelargoniorna som stått i mitt förråd under trappan under vintern. Jag har dem stående där utan jord och helt torrt, men ändå har de börjat gro med långa vita skott, så i ett par veckor har jag gått och funderat på att skaffa hem en säck jord och plantera dem. Igår var det så soligt och fint väder och då får man ju lite extra energi, så när jag var klar med fredagsstädningen tog jag bilen och körde till Konsum och handlade och på hemvägen åkte jag till Suderviljan och köpte den där jordsäcken och i dag skred jag till verket.

Jag hade ju hoppats att det skulle bli fint i dag också, så att jag skulle kunna hålla till ute på terrassen med jordsäcken, krukor och planteringsspade, men det var inte aktuellt i dag i alla fall. Det blåser och är mulet och då och då kommer det lite regn och även en och annan snöflinga. Enda alternativet var köket.

Lagom jag stökat till det kom Eva och hälsade på, men jag hade inte hunnit så långt som tur var. Det skulle bli betydligt stökigare, för när Eva gått igen planterade jag inte bara pelargoniorna, utan jag tog hand om en julgrupp också och fick fyra fina krukväxter att sätta i vardagsrumsfönstret, plus att jag skolade om doftranks- och sprättivägplantorna.

Nu har jag sju krukor med pinnar i köksfönstret. De ser ganska eländiga ut, men det är liv i allihop, så förhoppningsvis ska de ta sig och gör de inte det är det ingen katastrof. Det brukar finnas gott om pelargonior att köpa om jag skulle misslyckas. Fast det brukar gå bra!

Förra årets pinnar planterade jag den 27 februari och efter en omplantering 17 april var de så här fina 18 maj och sedan blommade de hela sommaren.

Efter uppröjning och golvtvätt var det hög tid för lunch och nu kan jag med lugnt samvete fira helg.

Dagens ordspråk:
Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.

Trevlig lördag!

Vårtecken / Inventing Anna

Jag kom iväg på en promenad igår förmiddag precis som jag tänkt och när jag gick Vallekvior fram mot Barkan fick jag se att de små vilda krokusarna börjar visa säg längs vägrenen utanför ”Jeppes”. Ännu var det bara några enstaka, men det dröjer säkert inte länge tills det är en ljuslila matta där.

Det blåste kallt, men jag ville kolla blåsippstället och fortsatte kvian fram, men några blåsippor fick jag inte se, så sen höll mig i skogen och där var det skapligt och dessutom går man ju så mjukt och behagligt på barkstigarna. När jag kom hem kollade jag hos min granne Rut och där hade krokusen kommit mycket längre.

Visst är det härliga vårtecken!

Såg du på Go´kväll igår? Där pratade man om den alldeles nya Netflixserien Inventing Anna, som handlar om bedragerskan Anna Sorokin som 2019 dömdes till tolv års fängelse för bedrägeri och stöld efter att ha levt ett fejkat lyxliv i New York. Jag började se serien för några dagar sedan och visst är den intressant på sätt och vis, för den visar hur otroligt långt det går att komma med ett väldigt gott självförtroende. Fast jag börjar nästan tröttna på Anna efter sex avsnitt. Hon är väldigt osympatisk och behandlar de som tror sig vara hennes vänner väldigt illa.

I dag är det grått och blåsigt, men solen bryter genom molnen då och då. Jag har inga speciella planer för dagen, men tvättmaskinen är i gång i alla fall och blommorna ska få lite tillsyn, sen får vi se. Just nu lyser solen riktigt vackert!

Dagens ordspråk:
Det du gör talar högre än det du säger.

Trevlig onsdag!

Femdagarsgarantin?

Det är en ganska solig torsdag med 3-4 plusgrader, men det blåser som attan. På förmiddagen strök jag en liten hög som legat till sig ett tag och när det var klart gav jag mig iväg ut på en Klinterunda trots blåsten.

Jag gick Donnersgatan ner till ”kröken” och det var som vanligt stilla och lugnt på gatan. Jag tror inte att jag såg en enda människa utan bara någon enstaka bil. Vid biblioteket kollade jag om det var någon ny utställning, men det var densamma som när jag var där senast. Jag stannade till vid Kiosken och läste löpsedlarna och sedan fortsatte jag Norra Kustvägen fram till Robbjensån.

Nu är ån ordentligt vattenfylld och porlar så muntert

På hemvägen gick jag in och ringde på hos en bekant för att få mig en liten pratstund, men hon var inte hemma, så det var bara att gå igen. Jag kom hem lagom i tid för att laga till lite lunch. Promenaden var inte speciellt behaglig på grund av blåsten, men jag hoppas att den gjorde gott i alla fall.

Hemma igen kunde jag konstatera att tulpanbuketten jag köpte den 7 februari nog är ett ärende för 5-dagarsgarantin. Den lär inte ha många blomblad kvar om två dagar. Å andra sidan har den varit väldigt vacker och inte ranglat iväg som den förra gjorde.

Just nu tittar jag på en mexicansk thriller på Netflix som heter Oscuro Deseo och den är utsedd till en av de femton serier på Netflix som innehåller mest sex, så gillar du vackra och heta sexscener kan jag rekommendera den. Fast å andra sidan är intrigen ganska svårbegriplig.

I går kväll såg jag på den något mer jordnära serien Sveriges Mästerkock på tv4 som vanligt på onsdagarna och alldeles rätt pösmunk åkte ut den här gången. Hoppas att de sätter honom på plats i Efter Stängning också. Vi får väl se på fredag!

Dagens ordspråk:
Alla måste få ha rätt att ha fel.

Trevlig torsdag!

Ännu en dag i februari / Corona

Jag sov gott i morse och vaknade inte förrän kvart över åtta, men då blev det fart på mig. Nu har jag tagit bort vardagslarmet från mobilen, som alltid har väckt mig halvåtta, för jag tycker att jag kan unna mig att sova precis så länge jag vill.

När jag morgonpysslat och pusslat ett tag bestämde jag mig för att ta mig en promenad, för vädret såg riktigt lockande ut. Igår blev det inte av för lusten saknades, så jag skyllde på att det säkert var väldigt gråkallt och troligen halt också.

Det var lite kylslaget i dag också, men alldeles halkfritt, så det gick jättebra att promenera med god fart och framför allt var det alldeles vindstilla. I dag får vi ingen el från vindkraftverken för vingarna rörde sig inte alls.

När jag kom fram till biblioteket gick jag in och kollade den aktuella utställningen. I dag var det Bosse Hansson som ställde ut bilder av fåglar. Jag går alltid in och tittar när jag ser att det är någon ny utställning på gång i den lilla lokalen.

Det var verkligen lugnt på samhället och det var inte ens någon fart på Konsums parkering, trots att det var förmiddag. Jag brukar handla på eftermiddagarna vid två-halvtretiden, för då tycker jag att det som regel är lite folk, men i dag hade det varit helt ok med en förmiddagshandel också

Hemma på Odvalds igen upptäckte jag att vintergäcken kämpar på i snön

Corona – Nästa vecka, på onsdagen den 9 februari, släpper man nästan alla pandemirestriktioner berättar de om på radio Gotland, där de förslår att vi ska gå ut på gatorna och jubla. Jag tror nog att vi ska försöka ta det lite lugnt ett tag till och vi får hoppas att det är rätt agerat av regeringen och att inte februari 2022 går till historien som en månad då man tog ett riktigt ödesdigert beslut.

Dagens ordspråk:
Lyckan är inte att vara framme. Lyckan är att vara på väg.

Trevlig torsdag!

Februari och Selfie nr 5

Nu gäller det att ligga lågt, för olycksmånaden februari är här! Nu kan vad som helst hända såsom exempelvis: bränder, bilolyckor, sjukdom och ond bråd död. Fast månaden har börjat skapligt tycker jag. Det är i och för sig mulet i dag, men nästan vindstilla och vi har ett par grader kallt.

SMHI varnar för snö i eftermiddag, så jag tog mig en promenad ner på samhället när jag morgonpysslat färdigt och det var rätt behagligt ute.

Jag har inte ätit någon semla ännu i år. Jag tycker inte att man ska börja för tidigt, men i dag känner jag att det är dags. Semlan sparar jag till kvällen och äter den som kvällsmat med varm mjölk och lite kanel på. Mums!

När jag kom hem passade jag på ta ner uteslingan, medan jag ännu hade ytterkläderna på mig. Nu är den förpassad till jullådan och det känns bra, fast det kommer nog att kännas lite mörkt och dystert om kvällarna ett tag, men man kan ju inte ha den uppe hur länge som helst.

Så är det dags för den femte omgången av Klimakteriehäxans roliga utmaning En Selfie i ord och svaren man lämnar ska bilda en kedja i vilket sista bokstaven i svar 1 ska vara första bokstaven i svar 2 o s v. Jag har varit med förut och det är en trevlig och ganska knepig utmaning, där man får tänka till både en och två gånger för att få ihop kedjan på rätt sätt.

1. Där började jag skolan: Klinte Folkskola (men skolan var för liten för barnunderlaget år 1947 när jag skulle börja, så de två första åren hade vi skola i Klinte Baptistkapell)

2. Bok: Anna, Hanna och Johanna (en fantastisk bok av Marianne Fredricsson)

3. Äter gärna: Avocado (jag glömmer aldrig första gången – jag gick på Komvux 1985 och klassen skulle ut och äta och vi fick stenhård avokado som förrätt. Aldrig mer tänkte jag då, men nu är det en favorit)

4. Väder: Ostlig vind (då har vi det ofta skaplig här på västra sidan av ön)

5. Konsert: Depeche Mode (har jag aldrig lyssnat på, en ren nödlösning)

6. Nyttigt: Efterrätt (kan vara nyttig om den innehåller frukt)

7. Abba-låt: The winner takes it all (absolut en av mina favoriter)

8. Färdigmat: Lasagne (fast den blir godare om man gör den själv)

9. Skrämmande: Eld (när elden är lös kan vem som helst bli skrämd)

10. Roligt för barn: Donkytoys (var ett ord som dök upp i mitt huvud bara sådär….)

11. Ömtåligt: Sidenblus (den får man vara rädd om)

12. Grönsak: Selleri (det vet vi ju att det alltid går lika bra med selleri)

Dagens ordspråk:
Inget lär befrämja kreativiteten så som brist på pengar.

Trevlig tisdag!

Måndag vecka 4 / Uppdatering

Januari går mot sitt slut och den här veckan inleds med samma gråväder som de senaste dagarna. I morse trodde jag inte att det skulle bli ljust över huvud taget, men hur det nu än var, så gick det att släcka lamporna vid halvtio-tiden i alla fall och vi har en 4-5 plusgrader och det får man väl vara nöjd med.

Jag tog ut ett paket köttfärs från frysen igår kväll, så nu står en gryta med köttfärssås och puttrar på spisen. En lasagne tänkte jag mig använda den till. Det är sån där bra mat att skära i lagom bitar och lägga i frysen för kommande behov. Den lär dock inte bli färdig till lunch, för köttfärssåsen ska koka länge, länge för att bli god, så till lunchen i dag nöjer mig lite ägg och bacon.

Igår gick jag ut på en Klinterunda på förmiddagen och det var faktiskt rätt behagligt ute och helt halkfritt. När jag kom ner till kiosken tänkte jag nästan ta en vända ut på hamnen, men ångrade mig och gick hemåt och när jag passerade Konsum gick jag in där. Åke skulle ha fyllt 94 år i dag, så jag ville kolla vad de hade för blommor och både rosorna och tulpanerna såg jättefina ut, så jag köpte en bukett av varje.

När jag kom hem var det hög tid för lunch, så när jag fått tulpanerna i vatten stekte jag mig en fläskkotlett.

Efter maten pusslade jag en stund, men sen bestämde jag mig för att åka upp på kyrkogården i Fröjel med rosorna. Det gäller ju att passa på när vädret är skapligt, för ingen vet från enda dagen till den andra vad som väntar.

Jag tog med shoppingkorgen också, för det var väldigt lite folk på Konsum, när jag var där på förmiddagen och köpte blommorna, så jag hoppades att det skulle vara likadant på eftermiddagen. På kyrkogården var det lugnt och stilla och jag lyckades få ner en gravvas i rabatten trots att det var lite fruset i jorden. Nu hoppas jag att rosorna håller sig, men de brukar vara förunderligt tåliga och kunna stå nästan hur länge som helst.

Att handla på en söndagseftermiddag visade sig inte vara helt fel, för det var väldigt lite folk i butiken och inga köer varken här eller där. Jag är egentligen inte så mycket för att gå och handla på söndagarna, för det där med att man ska helga vilodagen sitter i ryggmärgen, men ”när ändå bilen gick”……

När jag kom hem fick jag se att grannens snödroppar tittar upp bland snöresterna och vårtecken blir jag glad av, så den här bilden får bli mitt bidrag till Caritas utmaning Glad måndag.

Uppdatering 15:53: Nytt covidrekord satt igen – Vecka 3 har 1385 nya fall registrerats.

Dagens ordspråk:
Ju lägre lön, desto större betydelse har den.

Glad måndag!

Trettondagsafton

Inför den här helgen är det nog många som redan har städat bort julen, för även om vi pratar om att ”Tjugondag Knut ska julen ut”, så räknas Trettondagen som den sista dagen i julhelgen. Jag har fortfarande julpyntet kvar, men i dag kastade jag ut två blåa hyacinter.

Inte för att de vissnat, utan de blommade väldigt vackert, men de doftade så enormt starkt. När det första man känner, när man vaknar på morgonen, är doften (stanken) från hyacinter blir det bara för mycket, så i dag åkte de ut innan jag ens satt på morgonkaffet. Man får hålla sig till de vita, de är bra mycket diskretare.

Det är en gråmulen trettondagsafton i år med ett par plusgrader och regnet hängande i luften, men då och då glimtar solen till i alla fall. Det kanske kan bli en promenad i dag också, men först ska jag ta hand om en strykhög.

Igår gick jag ut på en Klinterunda på förmiddagen och det var faktiskt ganska behagligt, speciellt i skogen. Jag var rädd att det skulle vara halt på asfaltsvägarna, för på Gotlandsradio rapporterade man om svår halka på morgonen, men det var ingen fara alls, så när jag passerat skogen fortsatte jag rundan via Djurgårdslundsvägen som vanligt.

På hemvägen svängde jag av från Donnersgatan för att ta Åbrogatan hem och då passerade jag lekplatsen på Torget, där det var det helt tomt. Inte ett barn i sikte bland apor och lejon.

Dagens ordspråk:
Den som ruvar på hämnd håller sina sår öppna.

Trevlig Trettondagsafton!