Lillnyårsdagen 2023

Känner du till begreppet Lillnyårsdagen eller Lilla Nyårsdagen? Det är Allnakku som påstår att man ska kalla den andra januari för Leilnöiårsdagen och i år är den en helt vanlig måndag med samma gråa regntunga väder som den senaste tiden och det är ju bara för bedrövligt om Åke skulle få rätt:

Han påstod nämligen att det väder som vi har på Lillnyårsdagen får vi dras med i sju veckor. Sju veckor!! Vi får verkligen hoppas att det inte stämmer!

Även om det nu har varit en vanlig vardagsmåndag har jag haft trevligt i alla fall, för jag har haft gäster och de som brukar se tv-programmen från Böda känner säkert igen Kicki och Leif. De är Kristers svärföräldrar och de har varit här på ön för att fira nyår tillsammans med Thomas och honom och i dag hade jag bjudit hit dem till Odvalds för lite lunch.

Jag hade tänkt mig ett blogginlägg i förmiddags innan jag skulle sätta igång med matlagningen, men telefonen gick varm, så det fick vara. Bättre sent än aldrig!

Ha en skön måndagskväll!

Nyårsdagen 2023

Visst känns det lite speciellt när man skriver siffrorna för ett alldeles nytt år för första gången. Ett år, som man inte har en aning om vad det bär i sitt sköte. Blir det fred på jorden? Eller åtminstone i Ukraina eller kommer kriget att utvidgas ännu mera? Kommer flera pandemier att ställa till det för oss, så att vi måste fortsätta att vaccineras oss flera gånger om året? Det är nog tur att man inte vet vad vi har att vänta.

Första januari 2023 är vädret precis likadant som 2022 slutade; mulet, milt och regntungt och jag har unnat mig en sovmorgon, för jag kom inte i säng förrän en bra bit in på 2023, så nyårsdagsbloggen får handla om nyårsafton.

Claudio och Edoardo kom och hämtade mig vid sju-tiden och på Stenstugu höll Eva på med matlagning och det hade hon gjort hela dagen påstod sönerna och det stämmer nog.

Vid halvniotiden förflyttade vi oss ut till matbordet i köket och fortsatte med fem förrätter till och varmrätten.

Det skulle bli dessert också, som Edoardo skulle ordna, men nu var vi så mätta att vi inte orkade med det, så han planerade att servera den senare. Under tiden vi hungrade till igen underhöll Claudio med musik och Edoardo med sång.

Desserten bestod av en härligt rinnig chokladfondant med hallonsås och grädde. Så gott!
Nu närmade sig tolvslaget och vi satte på tv:n för att höra Lena Olin läsa ”Ring klocka ring”

Sedan återstod ännu en rätt på nyårsmenyn – Linssoppan. Den ska man enligt siciliansk tradition äta på nyårsnatten, för om man gör det ökar möjligheterna att få ordning på ekonomin. Så givetvis åt vi linssoppa halvett på natten.
Och vad hände igen igår kväll!

Ha en riktigt god fortsättning på år 2023!

Trettondagsafton

Inför den här helgen är det nog många som redan har städat bort julen, för även om vi pratar om att ”Tjugondag Knut ska julen ut”, så räknas Trettondagen som den sista dagen i julhelgen. Jag har fortfarande julpyntet kvar, men i dag kastade jag ut två blåa hyacinter.

Inte för att de vissnat, utan de blommade väldigt vackert, men de doftade så enormt starkt. När det första man känner, när man vaknar på morgonen, är doften (stanken) från hyacinter blir det bara för mycket, så i dag åkte de ut innan jag ens satt på morgonkaffet. Man får hålla sig till de vita, de är bra mycket diskretare.

Det är en gråmulen trettondagsafton i år med ett par plusgrader och regnet hängande i luften, men då och då glimtar solen till i alla fall. Det kanske kan bli en promenad i dag också, men först ska jag ta hand om en strykhög.

Igår gick jag ut på en Klinterunda på förmiddagen och det var faktiskt ganska behagligt, speciellt i skogen. Jag var rädd att det skulle vara halt på asfaltsvägarna, för på Gotlandsradio rapporterade man om svår halka på morgonen, men det var ingen fara alls, så när jag passerat skogen fortsatte jag rundan via Djurgårdslundsvägen som vanligt.

På hemvägen svängde jag av från Donnersgatan för att ta Åbrogatan hem och då passerade jag lekplatsen på Torget, där det var det helt tomt. Inte ett barn i sikte bland apor och lejon.

Dagens ordspråk:
Den som ruvar på hämnd håller sina sår öppna.

Trevlig Trettondagsafton!

Jag tittade ut och fick se….

….mannen på taket! Där gick han lugnt och stilla längs hela taket, förmodligen för att kolla någon takfläkt. Även om det finns ett skyddsräcke så är det uppenbarligen en man som inte lider av höjdskräck.

Det finns många klassiska filmtitlar att referera till; Mannen på taket i dag och I dimma dold i söndags.

I dag är det Rut som har namnsdag och jag känner flera som heter det; både släktingar, grannar och andra bekanta och det är kanske inte underligt att många äldre kvinnor har det namnet, för enligt Wikipedia var namnet Rut år 1900 på 12:e plats på listan över de populäraste namnen bland nyfödda flickebarn. För min del är det främst min svärmor Rut som jag tänker på den här dagen. Hon kom från Deje i Värmland och min svärfar Adolf, från Stenstugu på Gotland, träffade hon i Boston där de båda hamnade när de emigrerade till USA. Jag har skrivit om dem och deras liv tidigare så jag ska inte upprepa mig, men om du vill kan du läsa om dem HÄR.

Dagens ordspråk:
Ingen vet vad han förmår förrän han har försökt.

Grattis alla Rutor!