Trädgård – Sida 28 – Livet efter 80

Flera vårtecken och så lite reklam

12 mars, 2022 av Ingrid, publicerad i Promenader, Väder, Vårtecken

Det är en solig och fin lördag och jag har städat av lite lätt på förmiddagen och när jag kände mig färdig med det tog jag mig en promenad till Konsum, där det var en hel del kunder i dag, men det var inte så mycket jag skulle ha, så jag var snabbt därifrån. När jag kom hem ställde jag bara in kassen innanför dörren och fortsatte promenaden i Vallekvior. Jag ville gå och kolla om det kommit flera blåsippor sedan sist.

På hemvägen svängde jag av på en stig som jag vet leder till ett ställe där det brukar stå bikupor, men så långt som till dem kom jag inte. Det är fortfarande väldigt surt i markerna.

Tilläggas kan att jag har putsat av skinnstövlarna ordentligt, stoppade tidningspapper i dem och ställt undan dem i klädkammaren för i vår. Det kan väl också räknas som ett vårtecken?

Nu hoppas jag att jag inte behöver plocka fram dem igen förrän till nästa vinter

Härom dagen fick jag ett meddelande från Postkodlotteriet att jag vunnit på min lott och glad i hågen loggade jag in på vinstsidan för att välja något. Till min glädje fick jag se att det fanns produkter från Rituals och eftersom mitt duschskum är slut valde jag två sådana.

När jag var i Visby igår var jag dessutom inne i deras butik i Gallerian och köpte en burk med Rituals by Karma, en kroppskräm som är helt fantastiskt bra. Jag blir alltid så uttorkad på armar och ben på somrarna, men sedan jag började använda den här krämen efter att jag duschat är det problemet helt ur världen. Jag lät också övertala mig att gå med i deras kundklubb, så då fick jag en liten flaska duschskum i present. Så nu är jag försedd för ett bra tag framöver. Sponsrat inlägg? Absolut inte! 😉

Dagens ordspråk:
Den som går vilse kan av misstag finna nya vägar.

Trevlig lördag!

En tur till Visby

11 mars, 202211 mars, 2022 av Ingrid, publicerad i Läkarbesök, Vårtecken, Visby

I dag har jag varit på utflykt till Visby, för jag hade fått en tid hos tandläkaren. Jag har haft besvär med vänstra käken ett tag, men jag har inte haft ont och det har inte med tänderna att göra. Problemet består i att ibland, speciellt när jag äter Pad Thai, knäpper det i käken när jag ätit ett tag och den känns som om den håller på att gå ur led. Googlemoster kunde konstatera att det är relativt vanligt med sådana problem, men att man borde tala med sin tandläkare, så jag ringde och fick en tid hos den snälla och rara tandläkaren Anna.

Jag tog bussen, för jag gillar att åka buss när man inte behöver göra några större förflyttningar i stan och det passade bra med tiden jag fått, så när jag väl kom till Visby och gått Adelsgatan fram, var det dags att gå till tandläkaren. Anna undersökte och klämde både framifrån och bakifrån och jag beskrev hur det kändes och hon hade en förklaring. Det är en disk i vänster käkled som flyttar på sig när jag tuggar alltför ivrigt på höger sida, så jag fick med mig ett kompendium med övningar jag ska göra för att stärka käkleden, Hon tyckte absolut att jag skulle fortsätta äta Pad Thai, men inte ladda in så mycket godsaker på en gång i munnen. 😉

Efter tandläkarbesöket gick jag till Östercentrum. Egentligen hade jag tänkt ta en promenad i Visby och kanske gå ner till Botaniska trädgården, men i dag viner ”massgaisten” och det var bitande kallt i stan, så det fick vara. Jag var inne i några butiker och handlade några småsaker och sedan gick jag till Siesta innan jag åkte hem igen.

Inte världens nyttigaste lunch, men jag åt en ostfralla före.

När jag gick förbi Rondo fick jag se något som lyste blått i rabatten – Våririsarna är på G!

Dagens ordspråk:
Den fattige är gladast när han är mätt, den rike när han är hungrig.

Trevlig fredag!

Dags för trädbeskärning / 3 Tips

9 mars, 2022 av Ingrid, publicerad i Netflix, Stenstugu, Trädgård

Jag har ju bara ett enda litet träd och det beskar jag för en vecka sedan, men i dag inkasserar Eva sin 60-årspresent – Trädbeskärning. Vi har haft kallt i natt igen med drygt fem minusgrader, men nu på förmiddagen är det i stället lika många plusgrader och det är nästan vindstilla, så det måste vara idealiska förhållanden för de två duktige arboristerna från Stånga trädgård som sågar, knipsa och skär. Fast en av dem tyckte att solen var jobbig, för det blev svårt att se med den i ögonen.

Jag har alltså varit på Stenstugu och inspekterat och de hade redan hunnit med några träd när jag kom och Claudio har fullt jobb med att ta vara på alla grenar och kvistar. Det är många år sedan de här gamla träden var ordentligt genomgångna, så det var verkligen behövligt.

När jag stått och beundrat arbetet en stund, åkte jag till Fröjel kyrkogård och kollade läget på gravarna. Det var alldeles lugnt och stilla där och när jag tagit bort vasen med vissna blommor, tog jag en liten promenad ut till Kastalen och tittade på utsikten över Karlsöarna och Gannarveskär.

Tips 1: Igår eftermiddag gick jag ut på en Klinterunda och när jag kom förbi biblioteket fick jag se att det var en ny utställning i den lilla lokalen. Den förra var temat fåglar och nu är det hästar och konstnären den här gången heter Eva Wklund.

Tips 2: När jag tittat på hennes målningar gick jag in i bibliotekets Öppna Magasin där man förvarar äldre litteratur. Man kan låna de böckerna också, men ibland har man utförsäljning att sådant som annars skulle kastas, Men det bästa där är den gamla vackra kakelugnen, som bara den är värd ett besök, för den har en imponerade ålder; den är från år 1792.

Tips 3: jag har just sett ”Bilder av henne”, en helt ny serie på Netflix och den gillade jag. Den är spännande, men det gäller att hänga med i svängarna, för intrigen är ganska komplicerad. En kvinna pusslar ihop sin mammas mörka förflutna efter att ett våldsamt överfall i småstaden där de bor avslöjar livsfarliga hemligheter.

Dagens ordspråk:
Ingen är så blind som den som inte vill se.

Trevlig onsdag!

Kallt, kallt

5 mars, 20225 mars, 2022 av Ingrid, publicerad i Netflix, Nyhetskommentarer, Väder, Vårtecken

Jag tycker att det är lite märkligt att SMHI kan påstå att vi har vår på Gotland, för nu har det varit riktigt kallt många nätter i rad och när jag kom upp vid halvåtta-tiden i morse var det -6,3º och som kallast i natt har det varit nästan åtta minusgrader. Solen skiner i dag också även om det seglar förbi några vita molntussar då och då. Jag var ute och kollade krokusen och de verkar inte ta illa upp över kylan i alla fall, utan det poppar upp fler och fler.

Nu är ju fredagsunderhållningen På Spåret slut, så igår kväll tänkte jag att jag skulle ge Babben och hennes hyllade program Bäst i test en chans. Naaj! sa jag högt efter ett tag och började zappa mellan kanalerna i stället. Till slut hittade jag en norsk serie på SvtPlay, som heter Pörni, så den såg jag några avsnitt av tills det var dags för sängen. Sen ser jag en italiensk serie på Netflix som heter Trohet, så den ska jag nog roa mig med i kväll i stället för Melodifestivalen.

Nu ska jag ta och svänga iväg till Konsum och handla lite. Hoppas att det finns något toapapper kvar till mig, för jag har läst att folk börjar hamstra det igen. Jag har ett helt legitimt behov av det, för jag öppnade sista rullen igår och jag lovar att jag bara ska köpa en förpackning 😉 sedan ska jag åka till Kustgrillen och köpa lunch. I dag har de Pad Thai och det tycker jag är gott.

Dagens ordspråk:
Stor i orden, liten på jorden.

Trevlig lördag!

Nu är det klippt

2 mars, 20222 mars, 2022 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Odvalds, Trädgård, Vårtecken

Det var mulet i morse när jag vaknade vid 7-tiden. Jag låg och kände efter ett tag om jag mådde bra efter gårdagens spruta och allt verkade vara ok, så efter att ha mojat mig en stund gick jag upp. Efterhand skingrades molnen, det blev större och större blåa gluggar och solen började lysa, så när jag fått i mig morgonkaffet och löst sudokut och Lyckokvadraten bestämde jag mig för att putsa av vardagsrumsfönstren på utsidan, men först skulle jag sy i en knapp i den tröja jag hade igår på vårdcentralen, för när jag skulle knäppa upp den lossnade en knapp.

När jag satt där vid köksbordet och sydde kom jag att tänka på att det var pappa som lärde mig sy i knappar och det trots att mamma var sömmerska. Han var väldigt noga och under knappen fick man lägga en tändsticka och sy runt den, sedan fick man pilla bort tändstickan och sno sytråden många varv under knappen, så att det bildades en hals, som gjorde att det blev lätt att knäppa. Tyvärr pappa – jag gör inte så längre!

Sedan var det dags för fönsterputsningen och jag har det ju så bra att det räcker med en liten pall, så når jag att putsa utifrån. Det var riktigt skönt ute och när fönstren var färdiga kom jag att tänka på mina lökkrukor som övervintrat i förrådet, så då körde jag ut dem och satte dem på sin plats.

Min lilla japanska dvärgpil, Hakuro Nishiki, borde ju klippas också! Det brukar jag göra i slutet av februari början av mars, så jag gick in och hämtade sekatören och gick loss på trädet. Hoppas att jag inte har varit för hård mot det, men jag gjorde som jag brukar och det har fungerat bra varje år hitintills i alla fall. Två vändor till behållaren för växtavfall blev det, men nu är jag klar i alla fall och det börjar bli dags för lunch.

Dagens ordspråk:
Varav hjärtat är fullt, därom talar munnen.

Trevlig onsdag!

Vårpremiär

27 februari, 202227 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Promenader, Vårtecken

Det har varit kallt i natt och i morse när jag kom upp var det ännu -3º. Skulle det gå att dricka morgonkaffet ute? Jodå, det gick, även om det kanske inte kan räknas som morgonkaffe, för klockan blev nästan halvtio innan jag vågade mig ut, men då var det riktigt skönt i solen. Fast det blev inte så långvarigt, för som jag satt där med näsan i vädret och njöt av värmande solstrålar drog ett sjok med moln över himlen och då var det bara att gå in igen.

Precis när jag kommit in ringde Eva och frågade om jag ville gå med dem ut på en promenad runt Warfsholmen och det tackade jag givetvis inte nej till. De kom och hämtade mig och så satte vi bilen vid Preem och gick därifrån.

När vi rundat Warfsholmen och närmade oss Preem igen skiljdes vi åt och jag gick genom skogen hem. Nu är dagens motionsrunda avklarad och jag är nöjd med att ha gjort nästan 7500 steg den här söndagsförmiddagen och jag var nöjd med nattens sömnstatistik också; drygt 7 timmar är ju inte så illa! Det är precis som jag ju egentligen visste, man sover mer än man tror, men det är snart dags att ta fram tjocka sommargardiner, för nu börjar solstrålarna som letar sig in genom springorna i persiennen störa den goda morgonslummern.

Dagens ordspråk:
Med lögner kan du kanske ta dig fram i livet – men du kan aldrig vända åter.

Trevlig söndag!

Upp till bevis

26 februari, 202226 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Hälsan, Promenader, Vårtecken

Jag har inte använt mitt aktivitetsarmband som jag fick i 80-årspresent på länge nu. Det var ju väldigt roligt ett tag när det var nytt, men när jag gått alla olika rundor och hade koll på avstånd, steg, puls, sömn och annat intressant, blev det liggande, men i dag tog det mig och jag satte armbandet på laddning. Jag har sovit lite oroligt och dåligt ett tag, inbillar jag mig i alla fall, så det ska bli spännande att se vad armbandet visar. I och för sig känner jag mig alltid utsövd och har inte svårt att komma upp, så jag tror ju faktiskt att jag sover mer än jag tror, men nu ska det upp till bevis.

Det är en riktigt solig och fin lördag, men ganska kylig. Jag har varit ute på en förmiddagspromenad och när jag ändå skulle ut tog jag med mig komposten ut till soprummet, men det var något fel med låset, så jag kom inte in. Jag ställde påsen vid min uteplats så länge och så marscherade jag iväg. Jag hade först tänkt gå runt Warfsholmen, men ångrade mig, för även om solen värmde gott på ryggen, var det bistert kallt i motvinden, så jag nöjde mig med en lite förlängd Klinterunda i stället. Det var fler än jag som kommit på idén med en lördagspromenad, för jag mötte rätt många, både med och utan hund, som var ute och njöt av finvädret.

När jag kom hem igen gick jag in och hämtade låsspray, för att försöka komma in i soprummet och efter en dusch av det, blev låset medgörligt igen och jag kunde slänga min påse. Sedan träffade jag på en granne och det blev en lång pratstund, så det var hög tid för lunch när jag kom in igen. Det fick bli snabblunch i form av en bit kålpudding från frysen.