Med ett leende på läpparna har jag suttit och sett en av mina favoritfilmer i kväll, Pretty Woman, men nu är det verkligen nattsudd för klockan är långt över läggdags. Jag brukar lägga mig vid tio-halvelva, så jag är nästan en timme försenad.
Jag älskar den här filmen och har sett den hur många gånger som helst. Jag kan nästa replikerna utantill. Den här och några andra filmer till kan jag inte motstå när de går på teve, då står jag till och med ut med reklamen.
Det är mulet i dag och jag trodde att det kanske skulle kunna bli lite regn, men det vill sig inte. Jag hade planer på att ta fram dammsugaren i dag, men satte jag mig vid datorn med lite skrivarbete för bostadsrättsföreningen och sedan hamnade jag inne hos en granne och helt plötsligt var det lunch, så snabeldraken får vila i dag också. Det är ju snart måndag och man ska ha något att göra då också.
Jag hade ett ärende att uträtta på samhället, så efter lunch tog jag mig en promenad och upptäckte att det var i kallaste laget att ge sig iväg utan handskar. Det blev händerna i jackfickorna i stället.
När jag gav mig iväg hemifrån såg jag att det nog inte skulle skada att klippa gräsplättarna, så jag bestämde mig för att göra det när jag kom hem, men på hemvägen började det regna lite lätt. Inte blev det många droppar, men tillräckligt för att gräset blev för vått för klippning, så då slapp jag det också. Jag börjar bli väldigt skicklig på att skjuta upp saker och ting! Att prokrastinera heter det på finare språk.
Nu börjar det bli dags för en kopp kaffe och kaffestunden tänker jag inte skjuta upp.
Trevlig lördag!
Jag fick en konstig känsla i morse när jag tittade ut, för träden stod alldeles stilla, inte ett löv rörde sig. Det såg nästan konstigt ut, för det var bra länge sedan det var så lugnt. Det har varit en mulen fredag och i förmiddags kändes det som om det skulle kunna bli lite regn, men det klarnade upp och nu fram mot sena eftermiddagen är det riktigt soligt och fint.
Vi hade ett styrelsemöte i bostadsrättsföreningen igår kväll, så i dag har jag haft en av de nyvalda styrelsemedlemmarna här för lite demonstration av systemet och så har vi skrivit ihop ett protokoll från mötet. Hon ska ta över sekreterarskapet när jag slutar nästa år, så vi ska gå jämsides i år, så att hon lär sig rutinerna.
Efter lunch gick jag iväg till Vallemo, för att lämna lite papper till en blivande SPF-medlem. Tyvärr var personen i fråga inte hemma, så vi fick inte träffas.
Vi var ju faktiskt här och tittade på en lägenhet 2011 när vi började planera att flytta från Stenstugu, men det var nog tur att vi tackade nej till den. Jag kände att det nog var att gå händelserna i förväg och jag kände mig absolut inte mogen för ett äldreboende, som ju Vallemo är. Odvalds var ett bra val! Här trivs jag och här trivdes Åke den korta tid han fick bo här.
Trevlig fredagskväll!
… gör man i Norge enligt en artikel i DN i dag. En 13-årig skolelev från Bergen, som olagligt avslöjat personuppgifter om 35 000 elever, erbjuds nu sommarjobb hos nätbanken Sbanken. Tanken är att han ska få utveckla sina färdigheter inom it-säkerhet. Det gäller verkligen att ta vara på en sådan begåvning.
Mindre begåvad, eller kanske helt enkelt oturlig, var nog den som korrekturläste texten på de australiska 50 dollar-sedlarna innan de gick i tryck, för där har ett stavfel smugit sig in. 46 miljoner sedlar har gått ut med ett i för lite – Responsibilty i stället för Responsibility…..sen kunde jag inte läsa mer av den artikeln, för den var låst.
Visst är det lätt att missa en och annan bokstav när man sitter och skriver och det behöver absolut inte betyda att man inte kan stava eller att man slarvar. Stavningskontrollen släpper ju igenom en hel del, så alla gånger har man inte hjälp av den heller. När jag läser mina egna äldre inlägg hittar jag ofta fel. Det kan till och med fattas något litet ord och då hjälper ju ingen stavningskontroll i världen. Jag läser och läser, kollar och kollar, kommaterar, formulerar om och läser igen, men ändå blir det fel ibland. Det verkar som om man läser det man vill se.
Alltså, jag hade tänkt att jag inte skulle tjata om vädret för en gångs skull, men det går ju inte. Fy sjutton vad det blåser! Jag ställde ut mina pellisar i morse, men när två blomstjälkar brutits sönder av vindbyarna ångrade jag mig.
-Stackars er, inte ska ni stå ute i det här hemska vädret, sa jag till dem när jag bar in dem igen. Och de är sååå tacksamma för att de fick komma in.
Hoppas att det inte blåser så mycket hos dig!
Ha en fin torsdag!
Jag vaknade med nackspärr tidigt i morse och så pass illa att det var svårt att somna om. Jag slumrade till en stund igen, men när jag gick upp tog jag en Alvedon och det om något bevisar hur besvärligt det kändes, för jag tar inga piller i första taget. Det är nog straffet för att jag satt ute och blev så kall om ryggen häromdagen. Jag skulle ha tagit på mig en jacka eller gått in i stället för att envisas och sitta kvar.
I dag har Åke namnsdag och jag har varit en sväng till kyrkogårdarna både i Klinte och Fröjel. Jag tog bort de avblommade påskliljorna och satte dit trädgårdsnejlikor i stället. Det har jag aldrig haft på gravarna förut, så nu får vi se hur de kommer att utvecklas och om de trivs i självvattnande lådor eller om det blir för blött för dem.
Någon gök hörde jag inte, trots att de enligt Åke kommer just den 8 maj. Att inte jag hörde någon är i och för sig inte så konstigt, för gökens galande har en frekvens som mina öron har svårt att uppfatta.
”Hör du göken?” sa Åke, när vi satt ute i trädgården. Jag lyssnade, men inte hörde jag någon gök.
”Det måste du ju göra! Den är ju där”, sa Åke och pekade. Och jag lyssnade, men inte hjälpte det, jag hörde ingen gök i alla fall, så då kontrade jag med:
”Hör du lärkan”? Det visste jag ju att han inte gjorde, men kunde inte låta bli att fråga i alla fall. Lite får man ju retas.
”Neej!”
”Men det måste du göra!”
Det är en ganska fin onsdag, med lite moln som drar förbi då och då och en aning varmare än igår. Jag satt faktiskt ute på terrassen och åt frukost och just då var det riktigt skönt och nästan ingen vind. När jag kom hem från min utflykt planterade jag ut tre stycken Blomman för dagen och satte ordentliga klätterpinnar i krukan, så nu kan de få dra iväg.
Grattis till alla som heter Åke!
Jag har just kommit in efter att ha försökt sitta ute i kökshörnan och dricka eftermiddagskaffe. Kaffet fick jag i mig, men trots sol och en klarblå himmel jagade isande kalla vindar in mig igen.
Under en lång tid har tisdagseftermiddagarna varit vikta för jobb på Kupan, men nu har jag pensionerat mig därifrån och konstigt nog har det verkligen känts som en ledig dag. Jag slappade lite på förmiddagen, körde bara en maskin tvätt och det är ju inte speciellt ansträngande, satt vid datorn en stund, löste korsord och hade besök av två trevliga killar, som satte upp en liten mojäng i min hall, som ska rapportera hur varmt jag har i lägenheten och åt min lunch i lugn och ro utan att behöva titta på klockan.
Efter lunch har jag varit en sväng till Hemse, egentligen mest för att göra ett shoppingbesök hos Gamen i Fardhem. Det är så mycket man kan köpa där till ungefär samma priser som på ÖB och Rusta i Visby, men det är klart att jag fortsatte till Hemse också ”när bilen ändå gick”, för jag tänkte åka till Granngården och kolla på deras utbud av utplanteringsväxter, vilket visade sig inte vara någon höjdare, så jag fortsatte till Högbyhallen. Även om jag tycker att den affären är lite konstig och svår att hitta i, är det trevligt att få handla i en ICA-butik och till andra priser än på Coop i Klintehamn. Bara kundrabatten på Pågens Lingongrova och de 5% man får på tisdagar som pensionär betalade nästan bensinen.
Nu är det ju snart val igen och ett val som jag känner mig väldigt okunnig inför. Vad ska man tycka och vad ska man tro. Hur mycket ska EU få styra vår tillvaro. Igår gjorde jag SVT:s Valkompass och då visar det sig att jag är Kristdemokrat. I dag har jag gjort om kompassen och då blev jag Centerpartist. Jag har ju alltid varit för att Sverige ska gå över till euro och om jag ska stå fast vid det bör jag rösta på Liberalerna, för de är de enda som tycker att det är en bra idé. Det är inte lätt det här!
Ha en fin fortsättning på dagen!
Just nu 6-12 maj pågår årets Krisberedskapsvecka och jag känner mig verkligen orolig. Hur allvarligt är läget egentligen? Här på Gotland där hela försvaret lades ner för bara femton år sedan rustar man nu för fullt.
MSB skriver:
Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget och den återupptagna planeringen för att hela samhället ska kunna agera vid höjd beredskap och ytterst krig vill regeringen att informationen om hur befolkningen kan förbereda sig ska bli bättre, både på nationell och lokal nivå. Krisberedskapveckan är en del i detta arbete.
Här på Gotland har en familj testat hur det är att leva utan el och vatten nu i helgen och de kom fram till att det gick rätt bra. De grillade korv, spelade brädspel och spolade toan med hjälp av en hink vatten.
Jag minns en vinter för många år sedan då vi verkligen fick prova på vad som händer om man blir av med elen en längre tid. Jag kommer inte riktigt ihåg hur långvarigt avbrott det var, men säker mer än ett dygn.
Det blev kallt i huset, men vi hade vedspis i köket och en kakelugn i vardagsrummet och där kunde vi elda.
Vatten fick Åke köra på Klinte och hämta. Vi hade en stor vattentank som vi använde sommartid och det skulle hem en hel del, för det var ju inte bara vatten till hushållet, utan till alla djur också. Ladugården var full av mjölkkor och ungdjur och de dricker mängder, särskilt korna.
Mjölkmaskinen fungerade ju inte heller utan el, men vi hade en bensindriven motor, som vi använde på somrarna till det portabla mjölkhus, som vi hade när korna gick ute på bete, och den motorn kunde Åke koppla in och driva mjölkmaskinerna i ladugården med. Mjölken gick ju inte att kyla, eftersom det inte fanns någon el till tanken, men jag har för mig att Åke ringde och beställde extra hämtning. Sedan var det vattningen av djuren och det var ett drygt jobb att gå runt med spann, så att de fick dricka. En ko kan dricka upp till 100 liter vatten per dag.
När huset blev riktigt utkylt, klädde jag på mig och gick ut i ladugården och ryktade kor. Det höll mig varm! Barnen var ju i skolan som vanligt och när de kom hem höll vi oss i köket och framför kakelugnen i vardagsrummet.
Det där dygnet var verkligen en test av vad som händer om krisen kommer!
Livet efter 80 