Kategori: Känslor

Eländes elände!

av Ingrid, publicerad i Retligt, Väder

Ingen tidning i dag och gul vädervarning, det är måndagsmorgonen på Gotland. Nu hör de där två nyheterna inte ihop, för den uteblivna tidningen beror på någon miss i transportledet och vädervarningen är utfärdad på grund av snöslabbet som vräker ner just nu och risken för ishalka.

Den inställda tidningen rapporterades det om redan igår kväll, så jag hade funderingar på att inte gå upp alls i dag, men visst gjorde jag det. När jag satte mig vid köksbordet bläddrade jag igenom måndagens GA på mobilen och sedan letade jag fram en gammal tidning med ett olöst korsord, som jag roade mig med medan jag drack morgonkaffet.

Nyheterna håller jag mig uppdaterad med under dagen genom radio Gotland och aviseringar från helagotland.se, så dem har jag koll på, men ingenting kan ersätta charmen med att sitta vid köksbordet och prassla med en alldeles ny tidning och även om nyheterna i den inte är några egentliga nyheter längre när den landar på min dörrmatta, så innehåller GA många intressanta artiklar. Jag tycker faktiskt att den är riktigt bra! Digital teknik i alla ära, men jag vill ha min papperstidning, i det fallet är jag otroligt konservativ.

Trots allt – Ha en Glad måndag!

Igår var det årsmöte

av Ingrid, publicerad i Bloggteman, SPF, Tacksamhet

Det var en riktigt mörk och dyster dag igår, så det var tur att jag hade något trevligt att göra. SPF Klinteorten hade sitt årsmöte i Klinte församlingshem och det var rätt många medlemmar som hörsammat kallelsen . Kommittén hade ordnat det så trevligt med smörgåstårta och sedan kaffe och goda kakor. Och jag hade turen med mig när det var dags för lottdragning. Vid den sista dragningen, då det bara fanns en vinst kvar, hade jag rätt nummer. Den vinsten är jag väldigt nöjd med.

De små ljuslyktorna är jättesöta och dem vet jag precis var jag ska placera.

Dessutom blev jag avtackad med en ask Aladdin, för jag avgick ur styrelsen. Efter tio år, först som kassör och sedan som sekreterare, tycker jag att det kan räcka. Jag tycker att jag gör konstiga tankevurpor ibland, igår hade jag t ex skrivit Medeltidsveckan när jag menade Almedalsveckan och det beror inte på slarv, dessutom så hör jag dåligt och är rädd att missuppfatta saker och ting. Nu ska jag bara försöka få till ett par sista protokoll från igår.

I dag är det fredag och trots att SMHI talat om mulet och regn, så skiner faktiskt solen in på mig just nu. I eftermiddag ska jag gå till frissan och fixa till mig lite. Något stämmer inte riktigt i nacken.

Men nu är det först dags för Elisamatildas fredagsfrågor:

Fem en fredag v7: Positivitet

1. Vad har du gjort för dig själv i veckan?
Tagit ett par ordentliga promenader.

2. Vad gör du för att må bra?
Försöker tänka på att jag ska äta bra.

3. Hur livar du upp en tråkig dag?
Köper mig en bukett blommor, eller något gott att äta eller dricka.

4. Vad skrattar du för tillfället åt?
Inget speciellt?

5. Hur kan idag bli en riktigt bra dag?
Om solen fortsätter lysa blir det garanterat en alldeles utmärkt dag.

Trevlig fredag!

Teliabedragarna igång igen!

av Ingrid, publicerad i Daterande, Retligt

Jag fick just ett mail från ”Telia” där man talar om att jag har betalat min faktura två gånger och om jag inte omedelbart begär att få tillbaka pengarna kommer de att gå förlorade.

Om du har fått något liknande, tryck inte på länkarna som vi uppmanas att göra utan förpassa mailet till papperskorgen. Eller ring åtminstone till Telia och kolla innan du gör någonting som kan stå dig dyrt.

Jag har inte ens några fakturor från Telia, så för min del är ju det här hur genomskinligt som helst.

♥ 11 år av saknad ♥

av Ingrid, publicerad i Klintehamn, Nostalgi, Promenader, Tacksamhet

I dag, den 8 februari, är det elva år sedan Åke lämnade oss, så jag har varit och hälsat på honom nu på förmiddagen.

Några rosor fick han både på graven och här hemma. Jag gick in i kyrkan också och i ljusbäraren lyste inte ett enda ljus när jag kom in, så jag tände ett för Åke.

I dag blir det nog ingen promenad, men igår hade jag ju bestämt mig för att jag skulle gå ut. Fast innan jag kom iväg hade solen försvunnit och det var mulet och blåsigt, men jag siktade ändå in mig på en Klinterunda. Jag behövde gå ut med lite skräp i soprummet, så jag klädde på mig ordentligt och marscherade ut dit och på tillbakavägen gick jag och hämtade nya kompostpåsar.

Vi har ju papperspåsar till komposten nu och när regionen startade med det var jag väldigt tveksam till att de skulle fungera bra, men det är inga problem alls. Jag trivs rent av bättre med dem, än med de där gröna biobag-påsarna som luktade väldigt illa (alltså själva plasten var äcklig). Och inte har jag behövt köpa någon hållare till papperspåsarna heller, vilket jag befarade. Det funkar jättebra med min lilla luftiga plastback.

Det var gråkallt och otäckt ute, så när jag lämnat av kompostpåsarna i farstun kände jag efter:” naaj, inte sjutton ville jag gå ut” och började ta av mig ytterkläderna. Men så sa jag högt: ”Vad är det för larv!” och klädde på mig igen och gick iväg. Man får ta sig själv i kragen ibland, för inte kan man bara sitta inne och vänta på våren. Jag kan inte påstå att det var speciellt skönt när jag stretade på i motvinden ner mot samhället, men jag hoppas att det gjorde nytta i alla fall.

På hemvägen hade jag medvind, så då blev det lite drägligare

Hemma igen! Och så skönt det var att komma in och med gott samvete slå sig ner framför teven med en kopp kaffe och ett par sockerkaksskivor.

Trevlig onsdag!

Försök inte lura mig!

av Ingrid, publicerad i Sorgligt, SPF

Så heter ett SPF-webbinarium om bedrägerier mot äldre som jag har suttit och lyssnat på den här tisdagsförmiddagen och det var väldigt intressant, även om det mesta inte var något nytt för mig. 2015 hade vi ett besök av en polis, Björn Kraft, på ett månadsmöte och han berättade både om just bedrägerier mot äldre och även om egendomsbrott och om trafikbrott.

Men det är åtta år sedan och bedragarna har förfinat sina metoder och blivit allt skickligare på att lura oss, så det gäller verkligen att se upp och tänka sig för både en och två gånger. Det finns många olika sätt de försöker lura oss på.

Jag sov lite dåligt i natt, för jag har svårt att släppa tankarna på den fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Syrien. Jag vaknade av att jag frös och drog sängöverkastet över mig och tänkte på hur fruktansvärt kallt det måste vara för de stackare som inte har några hus att söka skydd i, eller inte vågar vara inne i sina hus på grund av rasrisken. De får tillbringa både dag och natt utomhus i vinterkylan. I mailboxen vädjar Röda Korset och Unicef om katastrofgåvor och Operation Smile, som annars skulle ha fått en slant, får nog känna sig lurade på konfekten den här månaden.

Solen lyser så vackert i dag också, så jag hoppas kunna gå ut en sväng i eftermiddag. Jag trodde att det lilla snötäcket vi fick i söndags skulle töa bort igår, men ännu finns det kvar trots två plusgrader.

Trevlig tisdag!

Det snöar….

av Ingrid, publicerad i Glädjande, Läkarbesök

….eller om man ska kalla det för att det regnar? Det beror helt och hållet på i vilket ögonblick man tittar ut, men någon typ av nederbörd är det i dag i alla fall, men som tur är så töar det bort efterhand. Jag har kört en maskin tvätt på förmiddagen och medan tvättmaskinen jobbade tog jag en promenad till Klintehamns Trygghetspunkt. Det var AK-mottagningen som ville ha ett blodprov från mig i dag och jag har just kommit hem efter det besöket.

Tänk så behändigt det är att ha Trygghetspunkten så nära och slippa köra flera mil när det bara gäller ett enkelt blodprov.

Tvätten är upphängd och nu är det dags att laga till lite lunch och sen tror jag att jag sätter mig och läser ett tag. Det känns inte speciellt lockande att gå ut i alla fall.

Trevlig torsdag!

Attans också!

av Ingrid, publicerad i Retligt

Jag kollade almanackan vid åttatiden i kväll för att se om det fanns något anteckning inför morgondagen, men det var en helt blank måndag, däremot upptäckte jag att jag glömt bort att jag skulle gå på bio på Rondo i kväll och se A man called Otto med Tom Hanks i rollen som Otto.

Så försmädligt!

Nu får jag vänta tills den kommer på teve eller någon streamingtjänst. Det dröjer väl kanske inte så länge, men jag var ju så inställd på att jag skulle gå och se den i kväll. Det är ju så roligt att se film på bio.

Kvällens teve-tittande är avslutat och nu är det dags för sängen, så jag önskar alla en riktigt god natt!