Jag hade svårt att somna igår kväll, för när jag väl kom i säng snurrande tankarna kring kvällens stämma med bostadsrättföreningen, som var en ganska katastrofal historia. De som smet iväg efter förtäringen är bara att gratulera. Vi hade en ”proffsordförande” som stressade fram besluten i rask takt och efter en knapp halvtimme hade han klarat av dagordningen och avslutade.
Åke brukade alltid säga att han inte kunde gå på auktioner, för där blev han tvungen att bestämma sig väldigt snabbt och lite så är det med mig också. Innan jag bestämt mig för att yttra mig var besluten klubbade, men när jag låg där i sängen och funderade över kvällen visste jag precis vad jag skulle ha sagt både då och då och då. Jag försökte ju dessutom följa med noga, för jag blev vald till protokollsjusterare.
Inte nog med att jag somnade sent, jag vaknade tidigt också och kunde konstatera att ännu en solskensdag randades. Jag gick upp i vanlig tid, åt frukost, vattnade blommor och startade en maskin tvätt och sedan gick jag ut och satte mig och läste. Det var precis på gränsen att det gick att sitta ute, för det blåste kallt emellanåt, men boken var så spännande att jag inte kunde sluta.
När det blev dags för lunch valde jag kålpudding och den här gången kokade jag potatis och gjorde en sås till den också. Jag hängde tvätten och när jag ätit gick jag ut och fortsatte att läsa tills boken var slut och nu väntar den sista i trilogin, men den ska jag nog vänta med några dagar, om jag kan alltså, för jag vill ju så gärna få veta hur det ska gå för Profeten i fortsättningen.
Dagens ordspråk:
Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.
Trevlig torsdag!
… som ställde upp på stämman. Det är mulet och det blåser snålt i kväll, men vi var väl en tjugo stycken som samlades på gräsmattan utanför Lokalen. Hörbarheten blir ju dålig, men dagens ordförande drog igenom årsredovisningens viktigaste punkter i alla fall. Valen var kvickt avklarade och inga motioner eller propositioner fanns det att avhandla. Ordinarie ordförande berättade lite om vad som är på gång framöver och sedan blev det lite diskussioner, om vad vet jag inte.
Livet efter 80 