Det är en vacker solskensdag och efter att ha morgonpysslat färdigt har jag bestämt mig för att ta en bloggledig dag!
Även en pensionär kan behöva en fridag då och då.
Ha en fin dag!
Latmasken har slagit till
Månad: januari 2023
Elväst
Nu värmer det gott på ryggen! Jag har skaffat mig en el-väst för att slippa frysa. Här har vi omkring 19 grader inomhus och det är ju acceptabelt och många har dragit ner på värmen bra mycket mera, men för en frusen 82-åring är det lite i kyligaste laget när man sitter stilla och ser på tv i flera timmar. Trots dubbla tröjor och en pläd över benen blir jag frusen.
Den här västen drivs via min powerbank och den kopplar man in i en kontakt i den ena fickan. Västen har tre värmelägen och värmer gott på ryggen och på båda sidorna. Ännu vet jag inte hur många timmar powerbanken klarar av att värma den, men det visar sig väl.
I dag är det en mörk och trist tisdag och det har regnat lätt hela förmiddagen. Jag hade lite tvätt att ta hand om i förmiddags och sedan har jag suttit vid datorn en tag, för Klinteorten ska ha årsmöte om en månad och innan dess ett styrelsemöte inför årsmötet, så jag har haft lite att pyssla med.
Har någon sett den nya svenska serien Händelser vid vatten? Jag har inte läst Kerstin Ekmans bok som ligger till grund för serien och jag är totalt förvirrad. Händelser vid vatten är hyllad som ett riktigt mästerverk och jag fattar ingenting. Jag tror att jag måste ta och se om det första avsnittet och försöka komma underfund med vad jag kan ha missat.
Trevlig tisdag!
Måndag igen
Efter gårdagens lunch gick jag ut på en söndagspromenad och även om det blåste var det ganska behagligt med fem plusgrader och ett lätt solsken. Jag gick Barkan ner genom skogen och där är det ju alltid lite lä. Blåsigast var den långa raksträckan på Djurgårdslundsvägen, men väl nere på samhället blev det lite lugnare igen.
Sedan gick jag hem via Norra Kustvägen och Donnersgatan
Nu år det måndag och efter en söndagskväll med hårda vindar, som fick julgranen här på gården att vaja betänkligt och Destination Gotland att senarelägga färjeavgången från Oskarshamn, har vädret lugnat ner sig lite. Visserligen rapporterar helagotland.se att det ligger nerfallna träd över vägarna både här och där, men dem röjer man väl snart undan och julgranen här på Odvalds ser ut att ha överlevt stormbyarna. Nu bryter solstrålarna dessutom igenom molnen, så det är i alla fall ljust både ute och inne. När jag har morgonpysslat färdigt ska jag ta och köra och handla, för förråden behöver fyllas på och i morgon ska det blir ruskväder igen.
Ha en Glad måndag!
Vad gjorde man utan dumburken?
Visst blir det många timmars skärmtid för min del nu på vintern, för läsningen ligger för tillfället nere. När det gäller läsning är jag periodare och inväntar våren när jag kan sitta ute med min bok, för det är det bästa jag vet.
Nej, nu sitter jag antingen framför datorn eller pillar med mobilen, eller också ser jag på teve. Fortfarande har jag dock lyckats hålla mig från att sätta på den på dagtid. Först fram på eftermiddagen, när det är dags för kaffe vid tretiden, inleder jag dagens tittande. Den är verkligen ett fantastiskt sällskap och jag har, efter elva års ensamtittande, börjat vänja mig vid att jag inte har någon att kommentera programmen med och jag tål t o m höra mina egna skratt utan att det känns alltför pinsamt.
Just nu ser jag på serien Manifest på Netflix och den handlar om ett flygplansmysterium. Jag tröttnade ett tag på Ben Stone´s (i mitten på bilden) bekymmersrynkade panna och lätt hysteriska utspel, så efter ett par säsonger tänkte jag ge upp den, men jag fortsatte titta i alla fall och igår kväll såg jag det sista avsnittet av säsong tre och visst lär jag ge mig i kast med den fjärde och sista säsongens 10 avsnitt också. Fler lär det enligt Netflix inte bli och man utlovar dessutom att vi ska få en förklaring till hur det går till när ett flygplan landar fem och ett halvt år efter starten.
Men jag tittar inte bara på Netflix, det finns en hel del program i det vanliga utbudet som jag gillar (och ogillar). På Spåret är en favorit just nu, men Stjärnorna på slottet är jag mera tveksam till. Under den första delen med Pia Johansson, satt jag och grät och i nästa avsnitt fick jag min uppfattning om Lars Lerin totalt raserad, så igår blev det flygplansmysterier i stället för Anja Lundquist. På TV4 är Mästerkockarna i gång igen och dem vill jag inte missa och dessutom gillar jag Bytt är bytt och En plats i solen.
Ja, vad gjorde man utan teve? Alla i min ålder vet vad man gjorde innan vi fick tillgång till teve-apparaten. Tänk så många sällskapsspel, kortspel och annat man hann med och tänk så fascinerad man satt vid radion och lyssnade på Frukostklubben och Karusellen och tänk så spännande det var att gå på bio. Och så många handarbeten man hann med.
Åter till nutiden! Nu börjar det bli dags för lunch och jag har plockat fram lite kycklinglever som ska tillagas och sedan hoppas jag att vädret är nådigt så att jag kan ta mig en söndagspromenad. Det är mulet och lite blåsigt, men är det bara uppehållsväder kan det nog vara skapligt i alla fall. Igår blev det inte någon längre vända för ”oldisen” blev så glad över mitt besök, så jag blev sittande där mycket längre än jag tänkt.
Trevlig söndag!
Nostalgiska tankar på ”Sitårkars dag”
Sitårkar – Vad är det nu för ett konstigt ord? Allnakku förklarar:
Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
När jag läste beskrivingen kom jag att tänka på en sitårke som man höll på med vintertid – lappa sädsäckar.
Vi hade travar med jutesäckar, liknande dem på bilden, på magasinet och de användes under tröskningen innan det kom modernare tröskor där säden samlades i en tank. När det var säcktröskor slets säckarna väldigt och varje vinter sorterade Åke dem och kom in med travar av säckar där det fanns hål som skulle lagas.
Man kunde inte hålla på med det i köket, för det var ett jobb som skräpade väldigt, utan vi; svärmor och jag, satt ute i pannrummet med stoppnålar och garn och fyllde i hålen så att säckarna skulle kunna användas en gång till.
Och inte ett foto från den tiden har jag, som kan bekräfta att det jag skriver om har hänt, men många ”källingar” från landet har nog varit med om att lappa säckar. Tänk om man varit så klok att man tagit lite flera bilder från vardagen på Stenstugu. Jag är så glad över de få vardagsbilder som finns!
Det är en solig och fin lördag och efter lunch ska jag ta mig en promenad och om planerna håller ska jag gå och hälsa på en ”oldis” på Åvallegården också.
Trevlig lördag!
Fem en fredag på fredagen den 13:de
Här sitter jag och skriver protokoll i stället för att veckostäda, men det var så mörkt i morse, så det där med städning kändes inte alls lockande, men rätt vad det var när jag satt här och grubblade lyste en stor lampa in på mig – Det var solen! Det är helt fantastiskt hur ljust det kan bli. Nu kan man till och med se dammet, så efter lunch ska jag dra igång med dukbytet i alla fall, för i dag är det ju tjugondag Knut och då ska julen ut.
Och det är inte bara tjugondag Knut, utan även fredagen den 13:de och då borde man kanske ha struntat i att gå upp och absolut inte skriva protokoll, för den dagen kan allt gå galet. Fast jag är inte lika rädd för den här dagen och för siffran 13 som maken var. Han hade riktig 13-fobi!
Här kommer mina svar på elisamatildas fem fredagsfrågor den här andra veckan i januari och i dag är temat Fem ord:
Med fem ord, hur har din vecka varit? Regn, regn, regn, regn, regn.
Med fem ord, vad gör du imorgon? Går ut på en promenad.
Med fem ord, vad var roligast i veckan? Att titta på barnbarnets hus.
Med fem ord, vad behöver du göra? Få någons hjälp med jullådan.
Med fem ord, vad önskar du just nu? Att solen fortsätter lysa länge.
Trevlig fredag!
Den som söker ska finna…
….även om man inte finner just det man söker.
Jag ägnade mig åt strykning av dukar i går förmiddag och det är roligt när man står där och funderar på varifrån de olika alstren kommit och vem som broderat dem.
Den har mamma sytt, och den där har jag borderat själv, den där köpte jag på en syföreningsauktion och den där kommer från Mulde…….
I strykhögan fanns även duken på bilden och den köpte jag första gången vi var i Las Palmas någon gång i början på 80-talet. Varje gång jag ser Sällskapsresan tänker jag på det där första besöket på Gran Canaria, för det var ju så det var.
Vi bodde på ett litet hotell som hette Eldorado, frukost ingick, men hotellet hade ingen egen servering, utan man fick gå till en bar en bit bort på gatan. Vi var också med på en utflykt där man vandrade runt i en by med tanter som satt ute längs husväggarna och handarbetade, men jag tror inte att jag köpte något av dem, utan den här duken kommer nog från en butik i Las Palmas. Tankarna löpte iväg och jag började leta efter foton från den resan, men hittade inga. Vart kan de ha tagit vägen?
Men helt lottlös blev jag inte i alla fall, för när jag letade efter dem hittade jag ett par gamla kort av oss systrar; Ingrid, Barbro och Kerstin, som jag tror att jag inte sett förut. På bilden till höger sitter vi på trappan vid Strands där vi bodde fram tills pappa och mamma köpte hus i Vallekvior. På Strands var hela söderväggen klädd av vindruvsrankor och om man gick upp på torkvinden kunde man öppna fönstergluggarna och plocka klasarna därifrån.
I dag är det en grå och regntung dag och jag lär hålla mig inomhus, för i eftermiddag ska vi ha ett styrelsemöte med SPF här i Lokalen, så till att börja med ska jag gå i badrummet och se om jag kan snygga till mig lite.
Trevlig torsdag!
Livet efter 80 