Visst känns det lite speciellt när man skriver siffrorna för ett alldeles nytt år för första gången. Ett år, som man inte har en aning om vad det bär i sitt sköte. Blir det fred på jorden? Eller åtminstone i Ukraina eller kommer kriget att utvidgas ännu mera? Kommer flera pandemier att ställa till det för oss, så att vi måste fortsätta att vaccineras oss flera gånger om året? Det är nog tur att man inte vet vad vi har att vänta.
Första januari 2023 är vädret precis likadant som 2022 slutade; mulet, milt och regntungt och jag har unnat mig en sovmorgon, för jag kom inte i säng förrän en bra bit in på 2023, så nyårsdagsbloggen får handla om nyårsafton.
Claudio och Edoardo kom och hämtade mig vid sju-tiden och på Stenstugu höll Eva på med matlagning och det hade hon gjort hela dagen påstod sönerna och det stämmer nog.
Vid halvniotiden förflyttade vi oss ut till matbordet i köket och fortsatte med fem förrätter till och varmrätten.
Det skulle bli dessert också, som Edoardo skulle ordna, men nu var vi så mätta att vi inte orkade med det, så han planerade att servera den senare. Under tiden vi hungrade till igen underhöll Claudio med musik och Edoardo med sång.
Ha en riktigt god fortsättning på år 2023!
Livet efter 80 