Ett ljus i mörkret

Det är en mörk och dyster onsdagsmorgon och i dag får vi nog inte se någon sol och dessutom varnar SMHI för oväder med mycket hårda vindbyar, men det finns dock ett par ljus i mörkret. För det första kan man  i dag läsa på helagotland.se att det vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde igår, togs beslut om att etablera en Trygghetspunkt på Åvallegården i Klintehamn.

Trygghetspunkterna är sjukvårdsinrättningar för enklare åtgärder. Provtagning, såromläggning, blodtryckskontroll och vissa injektioner ska göras där. Burgsvik, Fårösund, Katthammarsvik och Roma har redan trygghetspunkter.

Det blir säkert jättebra, för det har ju varit för galet att alla klintebor och folk runt samhället varit tvungna att köra till Visby eller Hemse för ett enkelt blodprov och en bra avlastning för vårdcentralerna måste det ju också bli. (Vän av ordning kanske undrar hur många vi klintebor är?  Det rör sig om ca 1550 personer.) Till Trygghetspunkten kan man komma oberoende av var man annars är listad och man bokar tid via sin vanliga vårdcentral, privat eller regionens.

För det andra tycker jag att den fjärde säsongen av The Crown också är ett ljus i mörkret. Jag har sett fyra avsnitt och tycker att den är väldigt bra och jag förstår mer än väl att brittiska kungahuset inte är överförtjusta.

Mindre trevligt är det att portot för brev upp till 50 gram höjs med en krona, från dagens 11 kronor till 12. Höjningen kommer att gälla från årskiftet och är ett svar på det intäktsbortfall som följer av minskade brevvolymer, det kan man läsa i DN i dag. Jag tror att de biter sig själva i svansen!

Det här kanske blir sista året man får några julkort, för de har blivit färre och färre de senaste åren. Kanske beroende på att jag inte heller skickat så många som jag brukat göra.

Dagens ordspråk:
Mötas och skiljas är livets gång, skiljas och mötas är hoppets sång.

Ha en behaglig onsdag!

Och regnet det bara öser ner 🌂

Det var väldigt mörkt i morse när mobilen väckte mig klockan halvåtta. Jag trodde nästan att det blivit något fel, men det visade sig att det regnade. 18mm har det blivit fram tills nu (9.46). Så SMHI hade rätt i sin prognos igår där de skrev att måndagen nog skulle vara den sista fina dagen på ett tag.

Det var tur att jag lyssnade på dem, för efter lunch gick jag ut på en Klinterunda. Som vanligt gick jag först ner till samhället genom skogen och sen hem via Norra kustvägen och Donnersgatan.

Jag fick ihop 5418 steg, men då är de jag föttrat ihop på förmiddagen medräknade. Jag var ute och röjde lite i rabatten utanför vardagsrumsfönstret, för nu har fackelblomstren gett upp och Krysantemumplantorna behöver plats. De har stått alldeles för trångt och blivit väldigt höga och rangliga.

Jag återkommer till det där med tv-tittande. Jag ser minsann inte enbart på Netflix om nu någon trodde det.

Jag hinner med annat också: Måndag-onsdag eftermiddag ser jag på den turkiska serien Modern och barnet och McLeod´s döttrar. Jag ser alltid på Halvåtta hos mig, Postkodmiljonären och Fråga Lund.  På söndagarna är det TV8 som gäller med Doc Martin, Father Brown och Barnmorskan i Est End.

Nu är det ju dessutom Decenniets Mästerkock och Kockarnas kamp på TV4. Igår gladdes jag åt att Gabriel Jonsson gjorde så bra ifrån sig och får vara med en gång till. Man är ju lokalpatriot!

Fast så patriotisk är jag dock inte att jag ser på Bonde söker fru, där går gränsen. Jag har inte tittat på det programmet på flera år, men jag började se det i år när jag fick reda på att en gotlänning skulle vara med, men det är ju bara för tramsigt.

🌂Nu öser det inte ner – det vräker ner och mörkret har lagt sig över Odvalds igen.

Dagens ordspråk:
Det lönar inte mödan att leta efter korven i hundkojan.

Trevlig tisdag!

Glad måndag 21 september – Vill du ha frön….

Så blev det måndag, efter en ganska sorglig och tråkig söndag, där det låg ett tjockt lock över Odvalds hela dagen och det är inte så mycket bättre i dag. I och för sig var det väl ganska drägligt ute, men efter att ha fått reda på att en av de boende här avlidit, sjönk mitt humör och min energi till bottennivå och jag ägnade mig åt läsning och tv-tittande tills det blev dags att gå till sängs. Jag såg förresten samtliga avsnitt av Sommaren 85, kanske mest för att jag gillar Lotta Tejle. Hennes roll i 30 grader i februari glömmer man inte i första taget.

Bloggvännen Carita tycker att vi ska muntra upp oss så här på måndagarna med en bild och det kan verkligen behövas. Jag tänkte, att förutom bilden på min Skvättiväg (Euphorbia leuconeura), så skulle jag kunna erbjuda några frön från den. Just nu skvätter min planta, som har stått ute hela sommaren, iväg en massa små svarat frön. Jag har redan ny plantor på gång, så resten av fröna kastar jag annars. Hör av dig om du är intresserad så skickar jag några stycken.

Jag vet inte riktigt var jag ska ställa den stora plantan när den inte går att ha ute längre, för den har blivit så stor. Jag börjar fundera på att skaffa mig någon typ av piedestal. Jag är inte mycket för loppisar, men det skulle man kanske kunna hitta där.

Nu hör jag att centrifugen är i gång, så jag ska snart gå och ta vara på tvätten och sen tänkte jag göra mig en god lunch. Gratinerad blomkål med ostsås och falukorv står på menyn i dag och i eftermiddag ska jag ta mig en promenad. Man kan ju inte bara sitta inne och deppa!

Dagens ordspråk:
Hämnden är den enda skuld, som inte bör betalas.

Glad måndag!

Då blev jag upprörd!

Jag satt och såg på På spåret igår kväll och det var sig väl i stort sett likt, förutom att Listan försvunnit, men det visste jag ju redan. Jag tycker att det är ett trevligt program, men attan så svårt det är att tyda deras kluriga ledtrådar till destinationerna. Det var tur att jag kunde svara på några av delfrågorna i alla fall.

Domaren gjorde dock en riktigt dundertabbe och jag blev upprörd. Så upprörd att jag inte kunde låta bli att göra ett inlägg på På Spårets facebooksida.

Frågan gällde staden Bilbao och vad det är för speciellt med sammansättningen av spelarna i deras fotbollslag, Athletic Bilbao.

– De tar bara in folk som är basker, sa Jonatan Unge.

– Majoriteten av dem kommer från Baskien, sa Peter Magnusson.

– De kräver att alla som spelar är födda basker, sa domaren Fredrik Lindström – men godkände ändå Peters svar vilket gav laget 3 poäng, när de bara borde ha fått 1 för det rätta svaret på den andra delfrågan.

Nu spelade domarmissen kanske inte så stor roll, för det andra laget vann i alla fall, men är det så att fortsatt kamp i serien blir beroende av de poäng man fått ihop, så ska Inga-Britt och Peter absolut ha sina minskade med 2.

Det är en grå och mulen lördag och jag är lite besviken, för jag trodde att det skulle bli sol i dag och lite moloken är jag också för att jag har haft känning av mitt förmaksflimmer nu ett par dagar och jag är rädd att det har med den nya medicineringen att göra. Jag tänkte först låta bli att ta sprutan i morse, men gjorde det i alla fall och tänker ta den i morgon också. Kanske kroppen vänjer sig? Annars måste jag ringa och prata med Linda på osteoporosmottagningen på måndag, för så här vill jag inte ha det. Jag blir helt orkeslös!

Dagens ordspråk:

Det kan inte komma mer ur säcken än det som är i den.

Fem en fredag v45 – Jeopardy, Expeditionen

Igår var det i alla fall ljust och det gav mig lite energi, men i dag är det ett riktigt typiskt novemberväder igen och jag börjar dagen med Fem en fredag, eftersom jag ändå sitter här vid datorn. Det är lite pyssel med bokningar och annat för vår SPF-förening nu när 2020 års program snart ska vara klart.

I dag vänder elisamatilda på spelet och vill ha en fråga på sina påståenden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Det får mig att vilja ligga på soffan hela dagen.
Vad gör en bra bok?

2. Något som gör att pulsen ökar lite mer än vanligt.
Vad är förmaksflimmer?

3. Det jag mest ser fram emot under november.
Vad är ett studiebesök på Gotlands Fornsal?

4. Det är något jag går förbi varje dag.
Vad är en tidningshylla?

5. Utan det klarar jag mig inte i köket.
Vad är en pepparkvarn?

Nu har jag sett tre avsnitt av TV4:as Expeditionen, men jag tror inte att det blir flera. Vilket trams! Det ser i och för sig jättejobbigt ut och jag skulle inte vilja försöka ta mig fram bland stenar, rötter och trappor, men en så väldigt utmaning kan det väl ändå inte vara. Stigen de går på är ju lika trafikerad som Drottninggatan. Där är en ständig ström av andra vandrare. Det är ju inte precis vildmarken vi talar om. Och så är jag väldigt trött på Dominika Peczynski, som vi tydligen ska tycka synd om. Den som sig i leken ger, får leken tåla, så är det bara. Sitta där och gnälla och vilja åka hem så fort det tar emot. Nej!

Dagens ordspråk:
Goda nyheter och färskt bröd är inte saker att gömma på.