Nostalgi – Sida 31 – Livet efter 80

Stavgång

21 mars, 202121 mars, 2021 av Ingrid, publicerad i Hälsan, Nostalgi, Promenader

Jag kom iväg ut på en promenad igår eftermiddag trots allt. Och den här gången använde jag mina stavar, som har stått vilande i tamburen länge nu. Min rygg har varit lite besvärlig ett tag, så jag tänker försöka använda stavarna nu åtminstone några gånger i veckan, för att se om jag kan stärka rygg- och magmuskler lite.

Jag tycker ju att det är lite byltigt att använda stavarna, för ännu är det rätt kallt och jag blir snuvig i kylan och blåsten och behöver snyta mig då och då och så ska det ju fotograferas när jag får syn på något som måste dokumenteras, men jag får väl skärpa till mig helt enkelt. Jag var ute i ungefär en timme igår och jag känner ju, att jag rätar upp ryggen på ett helt annat sätt när jag går med stavar än utan.

Dessutom ska jag till lasarettet beträffande min osteoporos på onsdag och då vet jag att läkaren kommer att fråga: ”Använder du stavar när du är ute och går?” och då kan jag ju helt ärligt svara: ”Javisst!”

Jag var rädd att det skulle vara surt på Barkan, för jag hade bara lågskor, men det var ”nybarkat”.

Jag kom hem lagom till kaffedags och då var det skönt att slå sig ner och koppla av ett tag. Sedan såg jag några avsnitt av den egyptiska versionen av Grand Hotel. Det är trevligt med en såpa som omväxling till alla hårdkokta kriminalhistorier. På kvällen såg jag på Let´s dance ett tag, men kroknade till slut på grund av alla reklamavbrott. Jag ska nog titta på det, men det får bli i efterhand så att jag kan spola förbi reklamen.

I dag skiner solen så vackert, men det blåser. Jag ska testa och gå ut på en promenad på förmiddagen, men ännu avvaktar jag lite, för klocka är bara lite över nio. Jag tyckte att jag hade lite ont i armarna igår kväll efter stavpromenaden, men i dag känns det ingenting. Så det är väl bara att stava på!

Jag hittade ett gammalt kort på Åke i den där asken jag pratade om i fredags. Det här är nog från juli 1993, för enligt min 10-årsdagbok satte vi upp nytt staket då.

Dagens ordspråk:
En seger innehåller en bragd – en bragd är alltid en seger.

Trevlig söndag!

Starur nr 5

18 mars, 202118 mars, 2021 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Promenader, Starur, Vårtecken

Jag kom iväg ut på en promenad igår efter lunch och jag gick Vallekvior fram för att se om någon blåsippa piggnat till ännu, men det fanns inte en enda. Det är verkligen skillnad mellan åren. Förra året var det gott om blåsippor den 17 mars, men jag fick i alla fall glädja mig åt den vackra sträckan längs Jeppes* tomt, där krokusen blommar helt fantastiskt just nu. Och inte bara längs vägkanten, inne i trädgården är det som ett rosa/lila hav på sina ställen.

Jag gick inte så långt, utan tog av på en stig in till Barkan och tog en promenad där innan jag vände hemåt igen.

När jag var nästan hemma träffade jag på en bekant och vi blev stående och pratade en lång stund i det härliga solskenet, men till slut skiljdes vi åt och jag tog stigen, genom Wöhlers Park hem till Odvalds.

När jag kom hem var det lagom dags för eftermiddagskaffe och jag slog mig ner i vardagsrummet och satte på tv:n och via SvtPlay såg jag dagens avsnitt av två serier som jag gillar; Modern och Dottern, en turkisk serie och McLeods Döttrar, som är från Australien.

Som jag satt där, försjunken i dramatiken på tv:n, mörknade det lite och när jag tittade ut genom fönstret var det full snöyra på gång. Det blev inte så långvarigt, men gräsmattan var lite vit ett tag, fast det töade snabbt bort och efter en stund fanns det inga spår kvar av den staruren.

I dag skiner solen, men det har varit en kall natt och morgon med flera minusgrader. Frukosten är avklarad och jag ska börja dagen med ett digitalt möte, som jag blivit inbjuden till. Jag vet inte alls vad det rör sig om eller vilka som kommer att vara med, men det visar sig väl. Alltid kan man väl lära sig nånting.

Dagens ordspråk:
Kunskap är makt.

Trevlig torsdag!

*Jeppe var min och mina systrars lekkamrat när vi som barn bodde grannar med honom i Vallekvior.

Från snöstorm till bevattningsförbud

11 mars, 202111 mars, 2021 av Ingrid, publicerad i Klintehamn, Nostalgi, Starur, Väder

Det var verkligen omväxlande att titta in på helagotland.se igår, för i den ena rubriken varnar man för snöstorm och i nästa redogörs för när 2021 års bevattningsförbud träder i kraft.

I dag går SMHI ut med följande varning:

Varning klass 1 Byvind
När: Torsdag eftermiddag Var: Den södra delen samt längs den östra kusten Intensitet: Sydostliga vindbyar ca 21 m/s Kommentar: I samband med blåsten kraftigt snöfall

Nu på torsdagsförmiddagen blåser det hemskt och vi får väl se om det blir någon starur senare i dag, men ännu är det uppehållsväder. De här varningarna stämmer ofta dåligt och man påstår att det ska bli värst i södra och östra delen av ön, så vi kanske blir förskonade. Snön kommer senare att övergå i regn och temperaturen hamnar på 0 till +5º. Geab har i alla fall skärpt beredskapen och Destination Gotland varnar för eventuella förseningar p g a hårt väder. Vi är redo!

Det var tur att jag var ute och rörde på mig igår, för i dag ser det helt klart ut att bli en innedag. Förutom förmiddagens promenad ner till samhället, gick jag ut en vända på eftermiddagen också och syftet var att kolla läget på blåsippsfronten, men jag hittade bara en liten luden knopp. Nu lär den få vila sig ett tag till.

När det gäller bevattningsförbudet kommer det att träda i kraft 1 maj, men berör inte Klintehamn och jag antar att det beror på att vi får vårt vatten från Bräckvattenverket i Kvarnåkershamn, så vi tär inte så hårt på grundvattennivån.

Mormors lilla hjälpreda var så duktig och med vattenslangen. Det är många år sedan jag hade så god hjälp i trädgården.

Det är alltså fritt fram att använda slang när man ska vattna i trädgården och tvätta bilarna både på Stenstugu och på Odvalds, åtminstone fram tills det kommer andra förhållningsregler. Nog känns det lite märkligt att fundera på bevattning en sån här dag och hur kan de redan i början av mars veta om det blir vattenbrist eller inte i sommar?

Nu ska jag ta och städa frysfacken. Det finns många mysko grejer där som behöver rensas bort.

Dagens ordspråk:
Den fattige är gladast när han är mätt, den rike när han är hungrig.

Trevlig torsdag!

Kattbånsns dag

7 mars, 20217 mars, 2021 av Ingrid, publicerad i Allnakku, Djur, Nostalgi

Vasaloppssöndagen är här och för en gångs skull har jag tv:n på fast det bara är förmiddag och jag ser på skidåkning, vilket jag annars undviker, men efter en timme tröttnade jag och pausar här vid datorn. Jag blev så trött i armarna! 😉

Det är en solig söndag med ett och annat moln på himlen och när man sitter inne och tittar ut kan man inbilla sig att det är väldigt skönt, men det är bara ett par plusgrader och ”marsgaisten veinar”. Några korn snö ha det kommit i natt, men inte så mycket att jag vill utnämna det till någon starur.

Kattbånsns dag firas den 7 mars och marskatter har man både hört och hört talas om. Det är otroligt så det kan låta när två bånsar råkar i luven på varandra. Grållen och Svarten var båda kastrerade, men det kom ju andra katter på besök ibland. I Allnakku kan man läsa om den här dagen:

Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål för barn och vuxna.

Vi har alltid kallat hankatter för bånsar, men annars stämmer det nog bra att båns står för något stort och runt, för friterade bakverk av typ donuts eller munkar, som min svärmor gjorde när det skulle vara kalas, kallas fettbånsar på gutamål.

Nu fick jag anledning att leta fram några bilder på våra två sista bånsar; Grållen och Svarten.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu ska jag gå och se hur långt skidåkarna kommit ……. de hade 13.8 km kvar till Mora när jag tittade efter, så målgången nalkas och den vill jag inte missa.

Dagens ordspråk:
Bättre att spänna en båge än intet våga.

Ha en skön söndag!

Fem en fredag v 8: Team building

26 februari, 202127 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Bloggteman, Nostalgi

Solen skiner från en ganska blå himmel den här fredagsmorgonen, det blåser en hel del, men det är nästan +6º, så det kan nog vara rätt behagligt ute. Ännu har jag inte varit ute och känt efter, men jag ska gå till soprummet med en bunt gamla tidningar, så då får jag väl kolla läget. Men först dagens svar på elisamatilda fredagsfrågor:

1. Vilket var ditt första jobb?
När jag gick i skolan jobbade jag på sommarloven och ibland även på helgerna. Jag gallrade betor, jag serverade på Kondis i Klintehamn på helger och sommarlov, jag sommarjobbade på Pensionat Sjövik i Västergarn, jag jobbade som barnflicka och hembiträde och jag hjälpte till i ”Snusans” kiosk och en sommar jobbade jag på Stora Karlsö. Men mitt första fasta arbete blev som kioskbiträde.

I Pressbyrån på Donnersgatan i Klintehamn fick jag mitt första ”riktiga” jobb

2. Vad läser du just nu?
Jag håller på med Hans Rosenfeldt´s Vargasommar, men gillar den inte speciellt mycket, så det går trögt.

3. Har du någon gång träffat någon känd person?
Jag har träffat en hel del kända personer genom de jobb jag haft. Jag har sålt godis till dragspelaren Kalle Jularbo, jag har träffat Nils Linnman flera gånger på Stora Karlsö (känd från tv-programmet Korsnäsgården) och jag har serverat middag till musikern Lars Gullin.

4. Vilken talang skulle du helst vilja ha?
Min stora dröm har alltid varit att kunna spela piano.

5. Vad var det första du köpte för egna pengar?
Jag är inte helt hundra på att den här kaffeservisen är det första jag köpte för egna pengar, för de första slantarna man tjänade gick nog till godis. Kaffeservisen köpte jag när jag var i 14-15 årsåldern på Brodéns Bok och Pappershandel i Klintehamn. De sålde inte bara böcker och papper, utan även husgeråd och leksaker. Jag har inga minnen av vad den kostade, men fick ta den på den tidens avbetalning; den lades undan och efterhand som jag fick pengar gick jag och betalade av på den och när den var fullbetald fick jag hämta ut den. Det tog några år, men till slut var den min!

Den finns en kaffekanna, sockerskål och gräddsnäcka också, men de är kvar på Stenstugu Sju koppar ”lever” ännu.

Dagens ordspråk:
Man ska mena allt man säger, men man behöver inte säga allt man menar.

Trevlig fredag!

Kossorna

24 februari, 202123 februari, 2022 av Ingrid, publicerad i Corona, Djur, Nostalgi, Stenstugu

Jag såg på Babben Larsson igår eftermiddag och programmet Min sanning med Anna Hedemno som värd och intervjuare. Det var väldigt bra tycker jag och Babben pratade så varmt om sina kossor. Det var hennes trygghet i barndomen att få vara hos dem och den dagen de såldes var en av hennes värsta dagar i livet.

Det fick mig att tänka på våra kossor, som jag tyckte väldigt mycket om, men jag sörjde dem väl ändå inte direkt den dagen de såldes. Jag hade börjat jobba heltid och Åke kunde få mjölkpension, så då gjorde vi oss av dem. Jag vet att bönderna är kända för att få bidrag, så då kan jag ju spä på de fördomarna med att berätta att han fick 5000:-/mån i 5 år mellan 60 och 65 års ålder bara för att inte producera någon mjölk. Det var lantbrukspolitiken på den tiden.

Jag har kollat i min 10-årskalender det året vi sålde korna, men där står inte en enda rad om det. Allt upptänkligt annat, men inte om de kor som gick till slakt eller såldes som livdjur. Kanske förträngde jag det på något sätt.

Mitt liv med kor pågick bara ca 25 år, men jag tyckte som sagt väldigt mycket om dem. Kor ar verkligen personligheter och på somrarna när de gick hemma kunde jag sitta och titta på dem hur länge som helst.

Kor är väldigt sociala och spelet dem emellan var intressant att följa. Det fanns två stycken som alltid höll varandra sällskap. De gick och betade mule vid mule och gick den ena och drack följde den andra med, även om hon inte var törstig. En gång kom en kossa på fel sida om ett stängsel när de skulle flyttas och blev tvungen att gå tillbaka för att kunna ansluta till flocken och då hjälpte en av de andra till att visa henne vägen så att hon kom rätt.

Kossan Anna var väldigt kärvänlig och kom och la upp sitt tunga huvud på axeln på mig och flåsade mig i örat. Andedräkten var inte helt angenäm. Vi hade elstängsel till dem när de gick hemma, men hon hade kommit på att om hon hakade upp eltråden på hornet kunde hon sedan gå och äta långt in på nästa åker utan att få någon stöt. Konstigt nog slet hon aldrig sönder tråden.

I dag är det halvmulet och ganska blåsigt, det upptäckte jag när jag var ute i soprummet. Jag är ännu lite öm i armen efter vaccinsprutan och igår tyckte jag att jag inte mådde helt bra. Jag var väldigt frusen och hade nästan lite frossa, så jag bäddade ner mig under en pläd i soffan och låg där och såg på tv på eftermiddagen. I natt sov jag gott och i dag mår jag bra igen.

Dagens ordspråk:
Den som vill sitta på två stolar faller lätt ner mitt emellan.

Ha en fin onsdag!

Vintrar förr i tiden….

12 februari, 202112 februari, 2021 av Ingrid, publicerad i Nostalgi, Väder

…skriver man om på helagotland.se i dag och givetvis om de hårda krigsvintrarna. Jag har av naturliga skäl inga egna foton från den tiden, men det finns tre stycken i mamma gamla svartvita album

Min syster Barbro o vår kusin Göran utanför hans hem på Norra Kustvägen

Barbro o Göran är födda år 1942 o 41

Sparkstätting hade alla på den tiden, både barn o vuxna

Så här minns jag mina barndoms vintrar. Det var snö och kallt och vi åkte skidor på Klinteberget och skridskor på Klinteviken.

Sen skriver man också om vintern 1987 och den har jag i väldigt färskt minne. Det var verkligen en förfärlig januarimånad vi hade då. Jag hade gått färdigt kursen på Komvux och fått jobb på en redovisningsbyrå i Burgsvik (4 mil söderut) och där skulle jag börja måndagen den 12 januari. Hela veckan innan var det mellan 10 och 15 grader kallt och snöstorm från och till. Åke och jag skulle ner på banken på Klinte en av dagarna och vi tog oss dit, men de gjorde stora ögon när de fick se oss och undrade om vi åkt skidor.

Det var en inte helt obefogad fråga. Här ger sig Åke iväg ner i skogen på skidor med motorsågen i ryggsäcken.

Den 9 januari var skolorna stängde för skolbussarna var inställda och jag sa till Krister, som gick i 8:an då: ”kom nu ihåg det här, för det lär inte hända igen”, men så fel jag hade! Den 12 januari fick skolan stänga redan kl 10.30 för man ville köra hem barnen medan bussarna kunde ta sig fram och dagen efter var de helt stängda igen. Då var det -10º och snöstorm.

Och just den 12 januari skulle jag ju börja jobba och jag gav mig iväg trots snöstormen, men jag kom inte så långt. Efter någon mil tog jag mitt förnuft tillfånga och vände hem igen. Det var försmädligt att behöva ringa och säga att jag inte kom, men chefen hade full förståelse för det. Dagen efter kunde jag inte heller köra, men sen lugnade vädret ner sig och det blev lite mer normalt vinterväder.

Men det var inte slut ännu! I slutet på månaden återkom kylan och snön. Det var -15º och snöstorm ett par dagar och åter fick jag hålla mig hemma på grund av igensnöade vägar. Sedan helt plötsligt, den sista januari, hade vi +2º och sol och därmed övergick vintern till att vara som gotlandsvintrarna brukar vara, men den höll i sig långt in i mars.