Fem en fredag v 8: Team building

Solen skiner från en ganska blå himmel den här fredagsmorgonen, det blåser en hel del, men det är nästan +6º, så det kan nog vara rätt behagligt ute. Ännu har jag inte varit ute och känt efter, men jag ska gå till soprummet med en bunt gamla tidningar, så då får jag väl kolla läget. Men först dagens svar på elisamatilda fredagsfrågor:

1. Vilket var ditt första jobb?
När jag gick i skolan jobbade jag på sommarloven och ibland även på helgerna. Jag gallrade betor, jag serverade på Kondis i Klintehamn på helger och sommarlov, jag sommarjobbade på Pensionat Sjövik i Västergarn, jag jobbade som barnflicka och hembiträde och jag hjälpte till i ”Snusans” kiosk och en sommar jobbade jag på Stora Karlsö. Men mitt första fasta arbete blev som kioskbiträde.

I Pressbyrån i Klintehamn hade hade jag mitt första ”riktiga” jobb som kioskbiträde

2. Vad läser du just nu?
Jag håller på med Hans Rosenfeldt´s Vargasommar, men gillar den inte speciellt mycket, så det går trögt.

3. Har du någon gång träffat någon känd person?
Jag har träffat en hel del kända personer genom de jobb jag haft. Jag har sålt godis till dragspelaren Kalle Jularbo, jag har träffat  Nils Linnman flera gånger på Stora Karlsö (känd från tv-programmet Korsnäsgården)  och jag har serverat middag till musikern Lars Gullin.

4. Vilken talang skulle du helst vilja ha?

Min stora dröm har alltid varit att kunna spela piano.

5. Vad var det första du köpte för egna pengar?
Jag är inte helt hundra på att den här kaffeservisen är det första jag köpte för egna pengar, för de första slantarna man tjänade gick nog till godis. Kaffeservisen köpte jag är jag var i 14-15 årsåldern på Brodéns Bok och Pappershandel i Klintehamn. De sålde inte bara böcker och papper, utan även husgeråd och leksaker. Jag har inga minnen av vad den kostade, men fick ta den på den tidens avbetalning; den lades undan och efterhand som jag fick pengar gick jag och betalade av på den och när den var fullbetald fick jag hämta ut den. Det tog några år, men till slut var den min!

Den finns en kaffekanna, sockerskål och gräddsnäcka också, men de är kvar på Stenstugu Sju koppar ”lever” ännu.

Dagens ordspråk:
Man ska mena allt man säger, men man behöver inte säga allt man menar.

Trevlig fredag!

44 reaktioner till “Fem en fredag v 8: Team building

  1. Så många olika sommarjobb du har haft! Själv arbetade jag på Konsum alla sommarlov och det var inte fel.
    Vilken fin servis och så roligt att det finns så många delar kvar av den.

    Kram och god fredag!

  2. Det kändes nästan vårlikt här i morse, på grund av solen.
    Fin bild du har där med den vackra svanen.
    Väldigt många olika jobb du hade på dina sommarlov. Jag hade bara ett och det var att jobba på pappas jordbruk.
    Fin servis. Tänk så det var förr. Avbetalning nu så får man hem varan och betalar av en viss summa i månaden, kanske.
    Trevlig helg.
    Kram!

  3. Vilken fin servis! Kul att den ”lever” än. Jag har också träffat en del kändisar genom åren. En del genom jobbet en del på andra sätt.
    Ha en fin fredag!
    Kram

    1. Jag kan tänka mig att du har träffat massor av människor, både kända och okända och kanske rentav ökända också?
      Kram

  4. Härligt om du får en dag med fint väder. Solen skiner faktiskt även över Wales.
    Vilken lyckat det måste varit att sparat ihop till en fin kaffeservis. Idag går vissa saker lite för lätt.
    Ha det bra!

    1. Det skadar nog inte att få kämpa lite för att nå sina mål, även om det gäller en så enkel sak som en kafferservis.
      Kram

  5. Det er riktig imponerende at du har så mye av kaffeserviset fremdeles. Når jeg flyttet for meg selv kjøpte jeg middagstallerkner til 12 personer. 30 år etter har jeg bare to tallerkener i skapet.

  6. Det väcker minnen till livs att prata om sommarjobb! Mitt första var som barnflicka åt en 4-årig pojke; det var rätt så långtråkigt, minns jag. Men under gymnasietiden jobbade jag på Epa under julloven och det var ganska kul! Man kom in i en annan värld än den vanliga skolvärlden!
    Vad jag köpte för mina första egna pengar minns jag inte, men det första jag köpte när jag flyttat hemifrån var 6 teskedar och en korkskruv…
    Soligt men blåsigt här idag. Vi ska strax köra till Strandbacka och äta lunch!
    Ha en fin dag, kram, Monica

  7. Jag undrar om man har ungdomar till att gallra betor nuförtiden eller om maskinerna har tagit över. Jordgubbsplockning sker i alla fall manuellt.

  8. Så mycket som ryms i ens liv!
    Porslinet är jättefint! Jo, mina första möbler tog jag på avbetalning, soffa, bord och säng.
    Kram och trevlig fredag!

    1. Det var ju så man fick göra förr i tiden. Jag hade kläder på avbetalning också, för lönen man fick som ungdom var inte stor. Skulle man köpa en kappa gick det åt flera månadslöner. Jag kommer ihåg när jag jobbade som hembiträde och hade 150:-/mån (plus mat o husrum). Kappan jag vill ha kostade nästan 400:-. Det tog ett tag innan den var betald.
      Kram
      Kram

  9. Vacker servis! Verkligen annorlunda nu hur avbetalning funkar, frågan är ju om det kanske inte är bättre att hämta ut den när man är färdigbetald då vi kanske skulle slippa så många pengarproblem som många har nu för tiden.

    1. Jag har inte helt klart för mig vad som hade hänt om jag slutat betala på servisen. Fick jag tillbaka alla pengarna eller???

  10. De är ju roliga, de här fredagsfrågorna! Försöker alltid hitta svar, men har inte skrivit ner något ännu. Här också +6, men vi har en hel del snö… Jag har träffat en hel del kändisar i sång- och musikervärlden, men vet inte vem jag kan sätta högst. Hur många känner till Soile Isokoski, Mika Kares, Matti Salminen, t.ex? (Alla världsstjärnor) Kanske Micke Björklund ändå smäller högst…

    1. Dina stjärnor är okända namn för mig, men så är jag inte speciellt bevandrad i musikervärlden heller. Ha en skön helg!

  11. Många trevliga arbeten du hade när du sommararbetade.
    Tror det var en annan ”grej” på den tiden att tjäna sina egna pengar som barn.
    Kul att höra vilka ”kändisar” människor har träffat, har en del även jag, roliga minnen.

    Ha det fint nu Ingrid.

    1. Man försökte skaffa pengar själv så fort som möjligt. Jag fick förmånen att gå i läroverket, men mina systrar var självförsörjande sedan de var 14-15 år. Det var tufft att vara barn på 50-talet.

  12. Gallra betor! Jag tror att många i din ålder har gjort just sånt då de var unga.
    Jag undrar varför jag slapp sånt slit, har varken gallrat betor eller plockat jordgubbar eller rensat nånstans… och ändå betyder det inte att jag vuxit upp i en asfaltsdjungel 🙂
    Kram!

  13. Intressanta frågor och intressanta svar.
    Jag minns vad jag köpte för intjänade pengar. Jag satt barnvakt till grannens barn tills jag kommit upp i så mycket pengar att jag kunde köpa min första travstambok, den var dyr, då var jag 13-14 år.
    Min första anställning, då var jag också 14 år var som barnflicka. När jag efter ett par år hamnade som barnflicka hos veterinärprofessor Björck, så var det inkörsporten till djursjukvårdarutbildningen på Veterinärhögskolan.
    Men det varade ju inte så länge eftersom jag och Berra flyttade till Dalarna när jag var 17.
    Kram/Kicki

    1. Tänk om dagens curlande föräldrar fattade hur vi barn/ungdomar hade det. Men man satte ju en stolthet i att kunna klara sig på egen hand och tjäna egna pengar. Lillasyster Kerstin flyttade hemifrån och fick jobb i Stockholm som barnflicka när hon var 14 år. Hennes söner har svårt att fatta att hon kunde klara det….
      Kram

  14. Det är så roligt att läsa era svar och lära känna min blogg vänner. Sommarjobbade på Tempo Malmö mellan 8 och 9 . Började jobba i butik direkt efter att jag slutat 9.
    Kramar från oss

    1. Fördelen som vi hade när vi var barn och unga var i alla fall att det fanns jobb för oss. Det är nog kämpigare för ungdomarna av i dag.
      Kram

  15. Kul att läsa ditt fredagsinlägg. Du måste ha varit ovanligt flitig som ung. Jag ville sommarjobba som tonåring men fick inte för mina föräldrar. Jag såg årets första fjäril som satt på vår garageport – en amiral. Men jag fick inte fram mobilen tillräckligt snabbt så den flög sin väg.
    Kram från Ingrid

    1. Oj, ännu har jag inte sett någon fjäril, men det dröjer väl inte så länge. Det är inte lätt att få dem på bild minsann.
      Kram

  16. jag har också haft en massa sommarjobb, höstlovsjobb, praktikantjobb och barnpassninsgjobb. väldigt nyttigt att få kontakt med själva verkligheten. jag började väldigt tidigt med de där jobben

  17. Men vad roligt att du har kvar din kaffeservis, vilken story 🤗 Jag mins jag köpte en filmkamera och en projektor just att man delade upp. Pressbyrån: Finns den kvar? Piano är väl inte för sent…

    1. Den lilla Pressbyrån är riven, men man byggde en större där jag blev föreståndare och den finns kvar, men är såld till en privat ägare och heter i dag Klinte kiosk och spel.
      Jo, piano känns nog försent….

  18. Roligt att läsa dina svar! Det där med servisen, så gjorde jag med min symaskin och den syr jag på än! Likadant med talang, skulle också vilja spela något instrument. Jag gick och tog pianolektioner en gång men fick aldrig till det där med de svarta tangenterna. Farfar hade absolut gehör och spelade piano, kanske blev jag hämmad av hans otroliga skicklighet. Han var dessutom blind.
    Ha en go helg! Kram Inger

    1. Jag ville ta lektioner, men fick inte. Och jag höll på och skickade efter en massa broschyrer från olika leverantörer av pianon, så det slutade med att de ringde hem till mamma och frågade vad vi höll på med….
      Ha en fin helg du också Inger!

  19. Jag uttryckte mig nog lite fel när jag skrev att jag inte gillade att jobba på apotek – jag älskade det faktiskt. Men…det var några överhögheter som jag hade svårt för. Ägaren (det var privatägt på den tiden) var aldrig där, så honom hade jag inga problem med men sen var det några chefer som var otroligt konstiga.
    Vi var väl runt 30 kvinnor och så 2-3 gubbar, vilket kanske förklarar lite. Kom det en ny elev direkt från skolan som var av manligt kön så blev det hej och du direkt, däremot så var det ni och fru eller fröken till dom som jobbat där i 30 år!? Det var hemskt…..
    KRAM/Susie

    1. Det där var nog ganska typiskt när det är många kvinnor på en arbetsplats. Jag hoppas att det fungerar bättre i dag.
      Kram

Kommentarer är stängda.